Vilken nytta kan äldre personer ha av en robot?

Assisterande sociala robotar i vård av äldre har potential att bidra till förbättrad livskvalitet men har ännu inte kommit till utbredd nytta. Orsaken till detta är bland annat att de utformats utifrån utvecklarnas antaganden om äldre personer i stället för att ta sin grund i användarnas egenskaper och behov. Med finansiering från Familjen Kamprads Stiftelse startar nu forskare vid Högskolan i Skövde projektet RO-LIV där användarnas behov utgör utgångspunkten.

Sociala robotar i hemmiljö för äldre personers livskvalitet – behov, möjligheter och hinder (RO-LIV) är namnet på det projekt där forskare från Högskolan i Skövde ska identifiera behov och hinder för sociala robotar i hemmiljö. Målet är att robotarna ska kunna bidra till förbättrad livskvalité för äldre vuxna.

– Ett exempel är ensamhet. Det är känt från tidigare forskning att ensamhet är vanligt bland äldre personer och det är också något som sociala robotar kan bidra till att minska. Trots det används dessa typer av robotar sällan i äldre personers hemmiljö, säger Erik Billing, biträdande professor i informationsteknologi vid Högskolan i Skövde.

Utgår från användarnas behov

Till stor del beror det på att många av dessa robotar har utformats baserat på utvecklarnas antaganden, där äldre ofta ses som en homogen grupp. Hänsyn behöver tas till användarnas verkliga egenskaper och behov, med respekt för den stora variation som finns bland äldre personer och deras olika livssituationer, förklarar Erik Billing.

– I RO-LIV tar vi användarnas behov som utgångspunkt. De tänkta användarna, det vill säga äldre personer, men även vårdpersonal och anhöriga, är aktörer och samskapare i designprocessen. På så sätt skapar vi en grund för att framtidens robotar ska fungera bättre och i högre grad motsvara användarnas verkliga behov.

I projektet kommer forskarna börja med att tillsammans med ett antal äldre personer identifiera behov och faktorer som påverkar livskvalitet. Därefter kommer forskarna gå vidare med att se hur hinder kan övervinnas och vilka krav som ska ställas i utvecklingen av framtidens robotar för att de ska fungera bättre. Med projektet hoppas forskarna kunna bidra med ny kunskap om behov och möjligheter som är viktig för att förbättra livskvalitén i de äldre vuxnas hemmiljöer. Det är ett sammanhang där det finns ett betydande behov av digitala lösningar, menar Erik Billing.

– Vi ser ett pågående skifte mot allt mer vård i hemmiljö samtidigt som vi får en allt äldre befolkning. För att principen om att åldras i hemmet med vård ska fungera måste vi hitta nya innovativa lösningar och här kan assisterande sociala robotar spela en viktig roll förutsatt att de utformas på rätt sätt.

Ett hjälpmedel för ett självständigt liv

En fråga som forskarna inom området ofta får handlar om det inte är opersonligt att låta robotar ta hand om våra äldre, behövs inte mänsklig kontakt? Erik Billing menar att den frågan är ställd på fel sätt.

– Vi föreslår inte att en robot ska ta hand om äldre personer, jag tror inte det skulle fungera. Mobiltelefoner kan inte heller ta hand om äldre men trots det kan många äldre personer ha användning av sin mobiltelefon i vardagen. På samma sätt ser vi att assisterande robotar kan vara ett bra hjälpmedel för att leva ett mer självständigt liv och bibehålla relevanta sociala kontakter.

Vi alla använder mängder av teknik i vardagen men när det gäller robotar finns ofta en uppfattning om att det är tekniken som står i centrum och styr över människan. Det är bland annat detta perspektivskifte som forskarna hoppas att RO-LIV kan bidra till.

RO-LIV har sin bas vid Skaraborgs Hälsoteknikcentrum och omfattar ett samarbete mellan Institutionen för informationsteknologi och Institutionen för hälsovetenskaper samt Skövde kommun. Projektet finansieras av Familjen Kamprads Stiftelse med 4,7 miljoner kronor och är en del i stiftelsens stora satsning på forskning som förbättrar äldres livskvalitet med en total finansiering på 100 miljoner kronor.