Teleneurologi efter pandemin – vad kan vi vänta oss?
Pandemin har fungerat som accelerator för distanskonsultationer inom sjukvården och neurologkliniker världen över har förändrat sina arbetssätt. Är detta det nya normala? Johan Zelano, neurolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset har läst en ny bok om världen efter pandemin och undrar: Vilken roll får teleneurologin?
Pandemin har förändrat arbetssätt på svenska neurologkliniker. Patientmöten sker nu regelmässigt på telefon eller video, likaså morgonmöten, undervisning och fortbildning. Digitalisering är samtidigt tillbaka som sjukvårdsmodeord. Redan för tio år sedan talades det om sammankopplade journaler. Dessutom skulle patientdata samlas in automatiskt och kommuniceras till en handlingsberedd sjukvård. Hälsomässiga och samhällsekonomiska vinster hägrade. Så värst mycket blev det inte av de visionerna. Istället har vi nu fått en helt annan sorts digitalisering – brådstörtad omställning till fjärrkontakt. Är istället detta den stora digitala transformationen av sjukvården?
Professor Scott Galloway vid New York University beskriver i boken Post Corona (2020) hur pandemin kommer att påverka bland annat sjukvården. Utifrån hans specialområden
– ekonomi, varumärken och teknologi – spås stora förändringar. Den spridning av underhållning, arbete och tjänster till hemmet som pandemin accelererat har även omfattat sjukvården. Nu finns ingen väg tillbaka. Allt fler kommer att vilja sköta vårdkontakterna hemifrån. Trenden förstärks av att teknologijättarna samtidigt behöver sjukvårdssektorns pengar. Galloway rangordnar amerikanska industrier efter inkomststorlek och ser att sjukhus, sjukvårdsförsäkringar och läkemedel dominerar. Så mer digital hälsa kommer det bli. Det finns helt enkelt ingen annan bransch det storleksmässigt är meningsfullt för Amazon eller Google att ge sig på. Dessutom, menar Galloway, är den amerikanska sjukvården mogen för att transformeras med digitala tjänster. Patientupplevelsen är ofta dålig och kostnaderna har exploderat utan ökad kvalitet, vilket är två tydliga signaler på att omdaning kommer. Amerikaner kommer att älska nya aktörer, eftersom förhållandet till existerande försäkringsbolag och vårdgivare är uruselt. För den som kan erbjuda förbättrad användarupplevelse och en känsla av revolt finns stor potential.1
VAD SKER INOM NEUROLOGIN?
Det som sker i det stora landet i väst kommer ofta till oss, så det är nog läge att fundera. Vad innebär egentligen Galloways spaning för neurologin? Grunden är att patientens interaktion med sjukvården flyttas till hemmet så ofta det går. Videobesöken är därmed här för att stanna. Snart väntar även provtagning, andra diagnostiska tester och enklare behandlingar i hemmet. Logistik är ju något teknologijättar gör väldigt bra.
Redan före pandemin beskrev översiktsartiklar hur teleneurologi skulle kunna ge större räckvidd för neurologisk vård.2 Syftet var då antingen att sprida neurologi till den som annars inte hade tillgång, eller förbättrad neurologisk vård genom tekniska framsteg. Får Galloway rätt kommer pandemin att bredda användningen av teleneurologi. Den distanssjukvård han ser i covid-19:s kölvatten har inte som främsta mål att kompensera brister i jämlik tillgång till vård eller att göra sjukvården medicinskt bättre. Snarare handlar det om bekvämlighet, bättre patientupplevelse och effektivisering. Mot den bakgrunden kan det vara intressant med en liten teleneurologisk översikt. Vad har man provat att göra på distans i vår specialitet?
