Stroke är den största orsaken till invaliditet och endast i Sverige beräknas den kosta samhället 18 miljarder kr per år. Behovet av att förbättra behandlingen av stroke är enormt stort och det bedrivs mycket forskning på området. Här beskriver AT-läkare Tulen Pekny, Skånes universitetssjukhus, tillsammans med medicine doktor Anna Stokowska och docent Marcela Pekna, sektionen för klinisk neurovetenskap, Göteborgs universitet, forskargruppens studie som visar att komplementpeptiden C3a kan stimulera hjärnans plasticitet och förbättra funktionsåterkomst efter stroke.
Läs mer...
Det är välkänt att människor med låg socioekonomisk status har en högre risk både att insjukna i och att avlida av stroke. En viktig fråga är huruvida dessa skillnader kan förklaras av samverkande faktorer såsom livsstil och samsjuklighet eller är oförklarade och därmed kan bero på en omedveten diskriminering från sjukvårdens sida. Om detta skriver Anita Lindmark, fil dr, förste forskningsassistent, Enheten för statistik, Handelshögskolan vid Umeå universitet.
Läs mer...
Den bästa medicinska kunskapen kommer från randomiserade, kontrollerade studier (RCT). ARUBA (A Randomised trial of Unruptured Brain Arteriovenous malformations) [1] är den hittills enda RCT av icke-brusten arteriovenös missbildning i hjärnan (AVM). Svensk Neurokirurgisk Förening har framfört kritik mot studien och de hävdar att icke-rupturerade cerebrala AVM skall behandlas även efter ARUBA. I huvudsak anger de två argument som jag har fått möjlighet att bemöta.
Läs mer...
I maj ägde The 2nd European Stroke Organisation Conference rum i Barcelona. I samband med konferensen presenterades 5-årsuppföljningen av ARUBA-studien, som kan komma att få stor betydelse. Det menar Erik Lundström, sektionsöverläkare i neurologi, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, som här ger en sammanställning av studien.
Läs mer...
Varje år drabbas 16 miljoner människor av stroke varav 6 miljoner avlider. Bland de överlevande har hälften av patienterna kvarstående funktionsbortfall. Fluoxetin är en selektiv serotoninåterupptagshämmare (SSRI) som har använts som depressionsbehandling sedan 1988. Studier har visat att fluoxetin påverkar hjärnans plasticitet, dess reparativa återhämtnings- och anpassningsförmåga positivt. I en mindre studie (n=118) återfick patienter med förlamning vid ischemisk stroke snabbare sin muskelkraft om de fått behandling med fluoxetin jämfört med placebo. Även funktionsförmågan förbättrades. Men studien var liten. Det behövs data från stora välgjorda studier. En pågående svensk studie av fluoxetin efter akut stroke, EFFECTS, beskrivs i denna artikel av Erik Lundström, sektionsöverläkare vid Neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, och huvudprövare för studien. Målet är att inkludera 1.500 individer vid cirka 30 center i Sverige.
Läs mer...
