Konferensen, som var den elfte i ordningen i EAPM:s historia, hade i år samlat cirka 500 deltagare. Konferensen hölls vid CHUV, vilket är den allmänna benämningen på Lausannes universitetssjukhus. Praktiskt nog är CHUV även en metrostation längs Lausannes begränsade tunnelbanenät, vilket består av två spikraka, ner mot Genevesjön lutande spår, med tåget som löper motriktat upp och ner i skytteltrafik. Även om Lausanne är en ganska liten stad, innebär lutningen att man gärna låter tåget göra jobbet.
Läs mer...
Covid-19-pandemin pågår fortfarande över hela världen och kunskapsläget om denna nya virussjukdom ökar exponentiellt. Här bidrar Richard Levi, adjungerad professor och överläkare, Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping, med sina personliga reflexioner från en svensk sjukvårdsregion efter den tredje pandemivågen.
Läs mer...
Den 9 mars 2020 skedde den första sjukhusinläggningen med covid-19 i Region Östergötland. Tre månader senare hade mer än 700 personer sjukhusvårdats med samma diagnos. Cirka 20 procent av dessa avled på sjukhuset. Perioden mars till maj motsvarade merparten av den första pandemivågen i regionen, med en svans som sträcker sig in i tiden då denna krönika av Richard Levi skrivs (slutet av oktober 2020).
Läs mer...
I den kliniska vardagen är det nödvändigt att vara pragmatisk kring de begrepp som vi använder för att kommunicera med och om våra patienter och vi förutsätter att den egentligen ganska vaga konventionella förståelsen duger. Men just denna vaghet skapar också oklarhet och förvirring. Talar läkaren och patienten om samma sak då de använder samma begrepp för att beskriva ett visst sakförhållande? Utifrån begreppet ”smärta” analyserar här professor Richard Levi, Umeå universitet och Norrlands universitetssjukhus just den frågan. Han söker visa att en konceptuell begreppsanalys – alltså en filosofisk och inte en naturvetenskaplig ansats – kan vara både nödvändig och fruktbar för medicinen.
Läs mer...
Spasticitet är en komplex företeelse, där många faktorer måste beaktas inför val av handläggning i det individuella fallet. Graden av spasticitet påverkas inte bara av den neurologiska skadans lokalisation, utbredning och förlopp, utan också av patientens allmänna hälsotillstånd, förekomst av komplicerande sjukdomar utanför nervsystemet, livsstilsfaktorer, med mera. Därtill är inte all spasticitet av ondo. För att få tillgång till ett tillräckligt
beslutsunderlag krävs en multimodal rehabiliteringsansats, skriver Richard Levi, professor i rehabiliteringsmedicin, Umeå, som här presenterar ett förslag till handläggning av spasticitet i sju punkter.
Läs mer...
