Forskare vid Karolinska Institutet och University of North Carolina har kartlagt vilka celltyper som ligger bakom olika sjukdomar i hjärnan. Cellkartan som publiceras i Nature Genetics kan användas för att studera nya behandlingar mot neurologiska och psykiatriska sjukdomar. Resultaten visar bland annat att celler från tarmens nervsystem är inblandade i Parkinsons sjukdom, vilket tyder på att sjukdomen kan starta i tarmarna.
Läs mer...
Att bli och vara anhörig till en person med atypisk parkinsonism är svårt, men information om symtom, sjukdomens utveckling och inte minst dagsaktuell forskning hjälper. Det fick journalisten Carina Östman, som skrivit denna sammanfattning, och andra som är i samma situation vid ett symposium i Stockholm i december 2019.
Läs mer...
Det årliga Parkinsonfördjupningsmötet fokuserar på nyheter om vården vid Parkinsons sjukdom i komplikationsfas, då tablettbehandling inte längre ger tillräcklig effekt. Mötet som hölls i Sigtuna i början av januari lockade deltagare från hela landet inom olika yrkeskategorier: sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, uroterapeuter, dietister, undersköterskor, kuratorer, logopeder och läkare.
Läs mer...
MDS 2019 gick av stapeln i Nice och samlade i september cirka 6.000 delegater från hela världen. Örjan Skogar, MD, PhD, fanns på plats och har bidragit med ett mycket innehållsrikt referat. Av platsskäl fick det delas upp i två artiklar. I förra numret av Neurologi i Sverige publicerades Del 1 och här kommer Del 2.
Läs mer...
Av MARTIN INGELSSON, SARA EKMARK-LEWÉN, DAG SEHLIN, LENA KILANDER, HANS BASUN, LARS LANNFELT
20 dec 2019
Etiketter: Alzheimers sjukdom, Dag Sehlin, HANS BASUN, Immunterapi, Lars Lannfelt, LENA KILANDER, Martin Ingelsson, neurodegenerativa sjukdomar, Parkinsons sjukdom, SARA EKMARK-LEWÉN
Immunterapi mot tumor necrosis factor alpha (TNFα) och andra proinflammatoriska molekyler har revolutionerat vården av patienter med reumatoid artrit och vissa andra autoimmuna sjuk domar. Antikroppsbaserad behandling har med framgång även börjat användas mot en rad andra tillstånd, såsom osteoporos, makuladegeneration och vissa maligniteter. Bland annat kan en undergrupp av patienter med malignt melanom i dag behandlas med så kallade checkpoint-hämmare, antikroppar riktade mot proteiner som kontrollerar det adaptiva immunförsvaret. Upptäckten av dessa målmolekyler för innovativ cancerbehandling belönades 2018 med Nobelpriset i medicin eller fysiologi.
Läs mer...