Treatment of Parkinson’s disease (PD) patients involves major challenges like the large within- and between-patient variability in symptom profiles and the emergence of motor complications. As PD progresses, the symptoms develop slowly and they represent a significant source of disability in advanced patients. During evaluation of treatments and symptoms, both the physician- and patient-oriented outcomes offer complementary information. In addition, quantitative assessments of symptoms using sensing technologies can potentially complement and enhance both patient and clinician perspectives. At Högskolan Dalarna, the Lecturer Mevludin Memedi has developed a telemetry system that assesses symptoms via analysis of self-assessments and motor tests to objectively measure diseaserelated outcomes and to improve the management of PD.
Läs mer...
Svaret på de kroniskt neurologiskt sjuka patienternas behov av lindring av sina symtom blir oftast polyfarmaci. I sin avhandling visar överläkare Örjan Skogar, Länssjukhuset Ryhov, att det finns rika möjligheter att vetenskapligt utvärdera komplementärmedicinska angreppssätt på kroniska sjukdomssymtom. Avhandlingen, som handlar om traditionell beröringsterapi i kombination med vila och musik, pekar på möjligheten att strukturera vården och omhändertagandet av kroniskt sjuka patienter på nya okonventionella sätt som vilar på mångtusenåriga erfarenheter.
Läs mer...
Neuroinflammation kan vara involverat i utvecklingen av Parkinsons sjukdom, framförallt vid symtom på depression, trötthet och kognitiva svårigheter. Här presenterar ST-läkare Daniel Lindqvist och kollegor en studie där man mätt inflammatoriska ämnen i likvor som ett mått på neuroinflammation. Ökade nivåer av vissa inflammatoriska ämnen var kopplade till svårighetsgrad av depression, trötthet och kognitiv nedsättning. Resultaten talar för att neuroinflammation är kopplat till dessa symtom vid Parkinsons sjukdom.
Läs mer...
Parkinsons sjukdom drabbar inte bara det motoriska systemet utan betraktas numera som en progressiv multiorgansjukdom, med många neurologiska och icke-motoriska störningar. Den viktigaste sjukdomsmarkören är anhopningar av α-synuklein. Etiologin är långt ifrån klarlagd, men nyare forskning har förbättrat de neuropatologiska diagnoskriterierna som fortfarande utgör guldstandard för Parkinsondiagnosen. Här ger Nenad Bogdanović, geriatriker, neurolog och docent vid Geriatriska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge, en översikt över området.
Läs mer...
Dyskinesier och motoriska fluktuationer är ett vanligt problem vid Parkinsons sjukdom. Men nu har viktiga mekanismer och behandlingsmåltavlor identifierats genom studier av L-DOPA-inducerade dyskinesier på gnagare. Bland annat överaktivitet av den metabotropa glutamatreceptorn typ 5 och en onormal dopaminfrisättning från serotonininnehållande nervtrådar i framhjärnan. Professor Angela Cenci Nilsson, Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap, Lunds universitet, vars forskargrupp är ledande inom dyskinesiforskningen presenterar här de senaste framgångarna inom området.
Läs mer...
