Den 18-22 mars var det dags för AD/PD 2015, den 12:e internationella konferensen kring Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom. På plats i Nice var Johan Lökk, professor och överläkare vid Geriatriska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, som bidrar med följande krönika.
Läs mer...
Svenska Parkinsonakademien arrangerade i oktober en seminarieturné där Angelo Antonini, professor i Neurologi vid Parkinson Department and Movement Disorders Unit, IRCCS San Camillo, Venedig, var inbjuden. Han gav två mycket uppskattade dragningar av en föreläsning med titeln ”Update on therapies for advanced Parkinson’s disease – patient selection” vid Sahlgrenska universitetssjukhuset respektive Lunds universitetssjukhus. Här följer ett referat av Per Odin, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes Universitetssjukhus.
Läs mer...
Kan utmanande balansträning förbättra balans- och gångförmåga hos äldre personer med Parkinsons sjukdom? Och om balans och gång förbättras, leder det även till förbättringar avseende aktiviteter i vardagslivet, såsom att vara mer fysiskt aktiv? Dessa frågeställningar studerades i en nyligen publicerad randomiserad kontrollerad studie vid sektionen för Fysioterapi, Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Resultaten beskrivs här av
Erika Franzén, docent, universitetslektor och fysioterapeut, Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset och Stockholms Sjukhem och David Conradsson, doktorand, MSc och fysioterapeut, Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset.
Läs mer...
Lindrig kognitiv svikt kan noteras tidigt i sjukdomsförloppet hos en stor andel patienter med Parkinsons sjukdom. Även om inte alla senare utvecklar demens, så är risken kraftigt förhöjd. I denna artikel beskriver Urban Ekman, doktorand vid Institutionen för Integrativ medicinsk biologi vid Umeå universitet, hur neurala förändringar i hjärnan är kopplade till nedsatt kognitiv förmåga och symtom hos patienter med Parkinsons sjukdom.
Läs mer...
Vi tänker ofta på brus som något ovidkommande och störande, men kommunikationen mellan nervceller och hjärnans delar har utvecklats mot en bakgrund av slumpmässiga variationer i membranpotentialer och transmittormedierade signaler, så många funktioner i nervsystemet är optimerade för förekomst av lagom mängd signalbrus. En hypotes är att vissa sjukdomstillstånd är förknippade med för låga nivåer av signalbrus i nervsystemet. I sådana fall kan hjärnans funktioner kanske förbättras genom att tillföra signalbrus, exempelvis genom våra sinnesorgan. Genom djurmodeller och kliniska studier försöker en forskargrupp vid Sahlgrenska akademien klargöra om det går att behandla funktionsnedsättningar vid störd dopaminsignalering och neurodegenerativa tillstånd genom brusig, stokastisk, stimulering av balansorganen. Denna forskning beskrivs här av Filip Bergquist, docent i experimentell neurologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Läs mer...