MS och Parkinsons sjukdom är kroniska, neurologiska sjukdomar. Det finns effektiva läkemedel mot MS, som är viktiga att ge tidigt. För Parkinsons sjukdom finns ingen bromsmedicin, men symtomlindring har stor effekt. De nationella riktlinjerna vänder sig till dig som beslutar om resurser i hälso- och sjukvården.
Läs mer...
Persisterande foramen ovale (PFO) är en vanlig anomali som finns hos 25 procent av befolkningen och som kan vara en orsak till kryptogen stroke, framför allt hos unga individer. Nya forskningsstudier visar att slutning av PFO tillsammans med behandling med antiaggregantia minskar risken för ny stroke jämfört med enbart medicinsk behandling. Resultaten gör att slutning nu rekommenderas inom 6 månader hos unga patienter med kryptogen stroke. Läs mer i denna artikel av Maria Lantz, neurolog och med dr, Tema Neuro, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge.
Läs mer...
Av ANNA LORD, LISA PARKER, TOVE HALLBÖÖK, ANNA HUGOSON, ULLA LINDBOM, MARIA STRANDBERG
Etiketter: ANNA HUGOSON, ANNA LORD, Epilepsi, LISA PARKER, MARIA STRANDBERG, Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen, Tove Hallböök, ULLA LINDBOM
Socialstyrelsens nationella riktlinjer baseras på aktuell forskning och beprövad erfarenhet. Riktlinjerna syftar till att barn och vuxna med epilepsi i Sverige ska få en så god och jämlik vård som möjligt. Riktlinjerna ska också vara ett stöd vid beslut om prioriteringar och resursfördelning inom sjukvården. 2016 fick Socialstyrelsen regeringens uppdrag att ta fram riktlinjer för vård vid epilepsi hos barn och vuxna. I denna artikel presenteras de centrala budskapen i remissversionen av de nya nationella riktlinjerna för vård vid epilepsi.1 Riktlinjerna i sin helhet finns att läsa på Socialstyrelsens webbplats, www.socialstyrelsen.se.
Läs mer...
Av JAN LYCKE, EVA MÅNSSON LEXELL, PER ODIN, PER-HENRIK ZINGMARK, ALEXANDRA KARLÉN
12 okt 2016
Etiketter: ALEXANDRA KARLÉN, EVA MÅNSSON LEXELL, JAN LYCKE, MS, Multipel skleros, Nationella riktlinjer, Parkinsons sjukdom, Per Odin, Per-Henrik Zingmark
Socialstyrelsen har med start hösten 2014 tagit fram de första nationella riktlinjerna för vård av MS och Parkinsons sjukdom. Riktlinjerna har nu varit ute på remiss för inhämtning av synpunkter och kritik och kommer att ta sin slut giltiga form i slutet av 2016. Under våren hölls regionala seminarier för information, diskussion och analys av vilka konsekvenser de föreslagna riktlinjerna kan få för hälso- och sjukvården i Sverige. Riktlinjerna utgör rekommendationer som ska fungera som stöd för styrning och fördelning av resurser vid vård av MS och Parkinsons sjukdom, samt som under lag för öppna och systematiska prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Riktlinjerna riktar sig i första hand till politiker, tjänstemän, verksamhetschefer och andra ledare inom sjuk vården, men även till yrkesverksamma inom vård och omsorg.
Läs mer...
Våren 2014 startade Socialstyrelsen arbetet med att ta fram nationella riktlinjer för vården av multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom. Patientgruppen som omfattas av dessa kroniska sjukdomar är stor och tar omfattande samhällsresurser i anspråk samtidigt som det finns ett behov av vägledning hos beslutsfattare och profession. Här beskrivs arbetet med de nya riktlinjerna av projektledare Per-Henrik Zingmark, Socialstyrelsen.
Läs mer...