I den kliniska vardagen, och särskilt när man diskuterar med personer som just fått diagnosen multipel skleros (MS), är en vanlig fråga om sjukdomen är ärftlig. Det är då inte helt lätt att ge ett väldigt distinkt svar eftersom sjukdomen tillhör gruppen komplexa sjukdomar där det inte är en enskild faktor som är orsakande, utan många, ofta samverkande faktorer, både genetiskt predisponerande och livsstils-/miljöfaktorer, som dessutom ofta samverkar. Den här översikten av Tomas Olsson syftar till att ge en beskrivning av vad vi vet i dag om
genetiken vid MS, hur det ska hanteras i den kliniska vardagen och hur vi på sikt kan använda genetiska data för att bättre förstå sjukdomen och kanske också bidra till att utveckla nya mer precisa behandlingar vid MS.
Läs mer...
Siponimod är den första och enda orala behandlingen för patienter med sekundär progressiv multipel skleros (SPMS) med aktiv sjukdom i Europa (1).
Siponimod ger SPMS-patienter med aktiv sjukdom tillgång till en oral behandling som försenar progression hos denna patientpopulation.
Godkännandet baseras på data från EXPAND-studien, den största randomiserade kliniska fas tre studien i en bred SPMS population, visar att siponimod signifikant minskar risken för sjukdomsprogression, inklusive funktionsnedsättning och kognitiv försämring (2,3).
Läs mer...
Neuro stödjer forskning om MS i livets alla skeden:
Läs mer...
Fallbeskrivning MS – eskalering till induktion Webinar, 4 februari, 12:00 – 13:00, Detta webinar kommer att belysa för- […]
Läs mer...
Post – ECTRIMS MS-Webinar 25 oktober 12:00 – 13:00 Föreläsare: Anne-Marie Landtblom, Professor vid neurologkliniken, Akademiska sjukhuset i Uppsala Datum: […]
Läs mer...
