Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.
Kan ECTRIMS fortsätta att växa och samla fler deltagare varje år? Den frågan ställs av Magnhild Sandberg, docent i neurologi och överläkare vid Universitetssjukhuset i Lund, som här bidrar med ett referat från den 32:a och senaste ECTRIMS-kongressen i London.
Läs mer...Socialstyrelsen har med start hösten 2014 tagit fram de första nationella riktlinjerna för vård av MS och Parkinsons sjukdom. Riktlinjerna har nu varit ute på remiss för inhämtning av synpunkter och kritik och kommer att ta sin slut giltiga form i slutet av 2016. Under våren hölls regionala seminarier för information, diskussion och analys av vilka konsekvenser de föreslagna riktlinjerna kan få för hälso- och sjukvården i Sverige. Riktlinjerna utgör rekommendationer som ska fungera som stöd för styrning och fördelning av resurser vid vård av MS och Parkinsons sjukdom, samt som under lag för öppna och systematiska prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Riktlinjerna riktar sig i första hand till politiker, tjänstemän, verksamhetschefer och andra ledare inom sjuk vården, men även till yrkesverksamma inom vård och omsorg.
Läs mer...Tidig diagnos och tidigt insatt immunomodulerande behandling förbättrar prognosen för personer med skovvis förlöpande MS. En snabb utredning innebär också mindre ovisshet och oro för personer med diffusa neurologiska symtom. I Lund har man därför utvecklat ett MS-snabbspår, som beskrivs i denna artikel av överläkare Petra Nilsson, chef för MS-teamet, Skånes universitetssjukhus, Lund.
Läs mer...I mitten av 1980-talet initierades det som skulle komma att bli världens största kongress om MS, ECTRIMS. Magnhild Sandberg-Wollheim, docent i neurologi och överläkare vid Universitetssjukhuset i Lund, har varit med redan från begynnelsen. Här bjuder hon på ett referat från den senaste 31:a ECTRIMS-kongressen i Barcelona, vilket inleds med en tillbakablick.
Läs mer...Att förstå hur MS påverkar arbetsförmågan är viktigt för att kunna hantera den instabila arbetssituation som dessa patienter ofta hamnar i. En kunnig och medveten patient, kombinerat med en aktiv bromsläkemedelsbehandling och ett aktivt kliniskt arbete med arbetslivsinriktade frågor tidigt i sjukdomsförloppet skapar goda förutsättningar att behålla studie- och arbetsförmågan. För att detta arbete ska lyckas är det också viktigt att skapa vägar till samarbete mellan patienten, vården, arbetsgivaren, försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Här presenterar Anne Wickström, fysioterapeut vid neurologkliniken Universitetssjukhuset i Linköping, resultat från sin doktorsavhandling.
Läs mer...
