Hjärnans förmåga att läka degenerativa och inflammatoriska skador är av stor betydelse för både individens och samhällets välbefinnande, särskilt med tanke på den ökande livslängden med en önskan om bevarad kognitiv och fysisk kapacitet. Autofagi, som belönades med Nobelpriset 2016, är en intracellulär process som liknas vid en återvinningsstation och har som funktion att anpassa och bevara välmående celler och vävnader vid olika typer av metabola och inflammatoriska utmaningar. Mer kunskap om detta kan leda till bättre behandlingsmöjligheter vid progressiv MS. Läs mer i denna artikel av Rasmus Berglund, post-doc vid Karolinska Institutet och ST-läkare neurologi, Karolinska sjukhusen.
Läs mer...
I ett och samma nummer av den högt ansedda vetenskapliga tidskriften Nature publicerar en stor internationell forskargrupp nu fyra vetenskapliga artiklar samtidigt. Dessa kastar nytt ljus på allt från folkvandringar och våra förhistoriska släktingar till genetiskt förutbestämda risker att utveckla olika hjärnsjukdomar.
Läs mer...
En kombination av endast 11 proteiner kan förutsäga hur svår multipel skleros (MS) olika personer kommer att få många år framåt i tiden. De identifierade proteinerna skulle kunna användas till att individanpassa behandlingen efter hur svår sjukdomen förväntas bli. Studien, som letts av forskare vid Linköpings universitet, har publicerats i tidskriften Nature Communications.
Läs mer...
Kvinnor med autoimmuna sjukdomar har högre risk att drabbas av depression under graviditeten och efter förlossningen. Omvänt har kvinnor som tidigare haft en förlossningsdepression förhöjd risk att utveckla autoimmuna sjukdomar. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet.
Läs mer...
Under det senaste decenniet har flera fallstudier rapporterat att personer med multipel skleros (MS) som påbörjade antiretroviral behandling mot hiv (för att hålla viruset i schack) sedan upptäckte att deras MS-symtom antingen hade försvunnit helt eller att sjukdomsförloppet hade avtagit avsevärt.
Läs mer...
