Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.
Genom att förstå varför vissa nervceller och musklerna de styr är motståndskraftiga mot att förtvina i den dödliga sjukdomen ALS går det att skapa nya möjligheter till behandlingar. Forskare vid Stockholms universitet försöker nu identifiera och överföra egenskaperna hos dessa motståndskraftiga nervceller.
Läs mer...Nervgaser är kemiska stridsmedel som utövar sin toxiska verkan genom att förhindra terminering av kolinerg signalering. Behandlingsmetoder och motgifter som står till buds för att häva nervgasförgiftning börjar bli till åren och har många begränsningar. Ett forskarlag vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, avdelningen för CBRN-skydd och säkerhet, berättar här om sina studier som syftar till att förnya motmedelsforskningen, och på sikt bidra till utvecklingen av förbättrad behandling av nervgasförgiftning.
Läs mer...Hjärnan är ett livsviktigt organ som kontrollerar kroppsfunktioner såsom sinnen och rörelser. Här finns ett mycket komplext nätverk av elektriska signaler i en perfekt balans mellan stimulans och hämning (excitation och inhibition). För att denna balans ska fungera krävs små modulerande nervceller, så kallade interneuron. Om dessa celler inte fungerar, eller om de förloras helt, blir balansen rubbad – vilket kan leda till neurologiska sjukdomar såsom till exempel schizofreni, epilepsi eller autismspektrumstörningar
– sjukdomar som i dag ut gör globala hälsoproblem. Det finns för närvarande inget botemedel mot sådana hjärnsjukdomar
– och behandlingen kräver ofta en kombination olika typer av terapier. Men tänk om man skulle kunde ersätta de förlorade eller skadade interneuroner direkt i patientens hjärna och därigenom återställa hjärnans balans?
Grunden för alla hjärnans funktioner utgörs av hur nervcellerna fungerar. Eftersom nervceller i huvudsak bara skickar information mellan varandra blir en kritisk aspekt att för stå hur den informationsöverföringen går till. En opålitlighet i informationsöverföringen kan till exempel skapa en variation som gör att vårt beteende blir mindre stereotypt, mindre dator- eller maskinlikt, och mer ”biologiskt”. Denna variation kan vara till fördel genom att sänka risken att våra tankar hela tiden hamnar i samma hjulspår, vilket kan driva kreativitet och på så sätt ge bättre problemlösningsför måga. Martin Nilsson, RISE Research Institute of Sweden, och Henrik Jörntell, Lunds universitet, har nyligen utfört en grundlig analys och rekonstruktion av hur signalerna som skickas mellan nervcellerna skapas och har på så sätt kunnat ge en helomfattande bild av hur signal överföringen fungerar.
Läs mer...Forskare vid Linköpings universitet har hittat ett helt nytt bindningsställe för molekyler som kan påverka elektriska impulser i nervceller. Upptäckten öppnar upp möjligheten att designa nya typer av läkemedel mot epilepsi. I denna artikel av professor Fredrik Elinder, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Linköpings universitet, så du veta mer.
Läs mer...
