Bioelektricitetens och bioelektronikens världar är ofta sammanvävda. De associeras för det mesta med kronisk stimulering av elektriskt aktiva celler, som vid behandling av Parkinsons sjukdom eller användning av pacemakers för att styra hjärtrytmen, men även med futuristiska koncept. Det som är fascinerande när vi tänker på framtiden är idéer om AI (artificiell intelligens) och avancerade elektroniska kretsar integrerade i hjärnan för att förbättra kognitiv förmåga – kretsar som skall vara med oss resten av livet. Dessa koncept låter som något ur en science fiction-berättelse, men de är inte längre helt utom räckhåll.
Läs mer...
Den neurologiska sjukdomen Sanfilippo får små barn att stanna upp och backa i utvecklingen. Funktioner som språk, minne, motorik och annat slås ut från 2–6 årsåldern. Inget botemedel finns och barnen överlever sällan 20-årsdagen. Men forskning pågår, bland annat i zebrafiskmodeller. Lena Kjellén, Uppsala universitet, och Anders Dagälv, Akademiska sjukhuset, beskriver sin forskning i denna artikel.
Läs mer...
Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt hur celler i den mänskliga ryggmärgen bildas i embryot och vilka gener som styr denna utveckling. Det kan leda till ny kunskap om hur skador och sjukdomar i ryggmärgen uppstår och hur de kan behandlas.
Läs mer...
Genom att analysera nervvävnad från ett fossilerat, maskliknande urdjur från Kina har forskare hittat likheter med moderna leddjurs hjärnors uppbyggnad. Studien kastar nytt ljus på det så kallade ”leddjurshjärneproblemet” som gäckat forskarvärlden i många år.
Läs mer...
Regleringen av vätskebalansen i cellerna är livsviktigt för allt levande. Ibland räcker inte vätsketransporten genom cellmembranet till och då används vattenkanaler, aquaporiner, som kan öppnas och stängas vid behov. Forskare vid Göteborgs universitet har nu sett indikationer på en unik typ av snabbstängande ventil för vattenkanaler. Upptäckten kan i förlängningen få betydelse för framtagandet av mediciner mot bland annat cancer och alzheimers.
Läs mer...
