Epileptiska anfall är mycket vanligt vid sinustrombos, det vill säga blodpropp i hjärnans venösa system. Avhandlingen från Göteborgs universitet visar också att en del av dessa patienter bör få epilepsidiagnos och erbjudas krampförebyggande läkemedel.
Läs mer...
På senare år har subkortikal småkärlssjukdom seglat upp som en allt vanligare kognitiv diagnos. Nu visar forskare vid Göteborgs universitet att det går att identifiera patienterna genom att kombinera två olika biomarkörer som mäts i ryggvätska och blod, vilket ökar möjligheten för både behandling och utveckling av läkemedel.
Läs mer...
Tjugo års forskning har lett till blodtester som nu används kliniskt för diagnostisering av Alzheimers sjukdom. Nu vill forskarna vid Göteborgs universitet ta fram liknande markörer för andra demenssjukdomar.
Läs mer...
Nyligen godkändes det första läkemedlet mot alzheimer i USA, men trots att behandlingen minskar de karakteristiska placken i hjärnan blir patienternas kognitiva funktioner bara marginellt bättre. Forskare vid Göteborgs universitet ska nu bidra till att förstå varför det är så, vilket i förlängningen kan leda till läkemedel med bättre effekt.
Läs mer...
En hittills oupptäckt väg för cellens transport av ”sopor” kan få betydelse för bland annat framtida behandlingar av cancer och demenssjukdomar. Forskarna bakom studien har upptäckt en ny rutt som cellen använder för att bli av med cellulärt skräp. Skräp som annars skulle kunna ha skadat cellens arvsanlag.
Läs mer...