Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.
Vården av epilepsi är både bristfällig och ojämlik. Det råder brist på kunskap om epilepsi och brist på resurser. Det finns även stora regionala skillnader, visar en ny rapport från Epilepsiförbundet som granskat införandet av nationella riktlinjer i den svenska sjukvården
Läs mer...Redan på 3–400-talet f.Kr. var epilepsia den gängse termen i Grekland för den sjukdom vi än i dag benämner epilepsi. Sjukdomens historia innefattar religiösa, medicinska, etiska och politiska sidor. På 1900-talet sker stora förändringar inom alla dessa områden. Följ med på en medicinhistorisk resa med Anders Cronlund.
Läs mer...UCB, meddelar att den Europeiska kommissionen har godkänt att den befintliga indikationen för VIMPAT® (lakosamid) utökas till att inkludera tilläggsbehandling av primär generaliserade tonisk-kloniska anfall (GTK) hos barn från fyra års ålder, ungdomar och vuxna med idiopatisk generaliserad epilepsi. Detta beslut baseras på ett positivt utlåtande från CHMP, den 15 oktober 2020.7
Läs mer...Idag inviger Sahlgrenska Universitetssjukhuset Centrum för högspecialiserad epilepsisjukvård – ett halvår efter öppnandet. Under våren har fokus legat på att skapa digitala möjligheter för att göra vården tillgänglig för patienter från hela landet som remitteras till centret på grund av svårbehandlad epilepsi.
Läs mer...Personer med epilepsi kan i arbetslivet möta såväl omotiverade begränsningar som bristande förståelse. Inom epilepsisjukvård är arbets livsrelaterade frågor vanliga. Individuell bedömning är avgörande och sjukvårdens insatser kan ha stor betydelse. I denna artikel redogör Johan Zelano för hur epilepsi kan påverka förmågan att arbeta, principer för riskbedömning och sjukvårdens roll i rehabilitering.
Läs mer...
