Vid Alzheimers sjukdom ansamlas bland annat amyloida plack utanför nervcellerna. När vårt medfödda immunförsvar upptäcker placket aktiveras hjärnans immunrespons. I denna mekanism verkar proteinet galectin- 3-proteinet spela en stor roll. Kan inhibering av galectin-3 vara en ny behandling av Alzheimers sjukdom? Det är en fråga som Tomas Deierborg, docent vid Lunds universitet, hoppas finna svaret på.
Läs mer...
Doftsinnet gör att vi kan uppfatta luftburna molekyler som färdas genom luften, från blommor, restaurangkök och hav, till våra näsor, där de påverkar nervcellernas receptorer och skapar aktivitet i våra hjärnor. Doftsinnet aktiveras också då vi äter och dricker, när doftmolekylerna färdas upp genom svalget och ut genom näsan, vilket gör att vi kan känna alla nyanser i en vällagad måltid.
Läs mer...
Personer med Alzheimers sjukdom kommer ofta att med tiden behöva flytta till särskilt boende för att få vård och omsorg. I en nyligen publicerad studie har man för första gången studerat sambandet mellan tid till särskilt boende och hur alzheimerpatienter svarar på sin behandling. Carina Wattmo, doktor i medicinsk vetenskap, bidrar här med en sammanfattning av studien.
Läs mer...
I våras antog Region Skåne en handlingsplan för jämlik demensvård. I maj slogs Malmös och Lunds minnesenheter samman, till något unikt för Europa – ett enda hus för vård, forskning, läkemedelsprövningar och kunskapsspridning. Men inte en enda patient ligger inlagd. ”Vi har satt hjul på sjukvården,” säger psykiatriprofessor Elisabet Londos.
Läs mer...
När vi åldras försämras minnet för de allra flesta, men hur mycket varierar kraftigt mellan olika individer. Med hjälp av hjärnavbildning och minnestester kan förloppet studeras och ge viktig kunskap. Läs mer i denna artikel av Nina Karalija, postdoktor, och Lars Nyberg, professor, båda vid Institutionen för strålningsvetenskaper vid Umeå universitet.
Läs mer...