För att studera hur hjärnan fungerar och utveckla nya tekniker för behandling av neurologiska sjukdomar har forskare vid Lunds universitet utvecklat vävnadsvänliga och flexibla mikroelektroder som är ungefär en tiondel så tjocka som ett hårstrå. Nu har tre av doktoranderna i forskargruppen precis disputerat.
Läs mer...
Ett nytt elektriskt ledande material, mjukt som mänsklig vävnad, töjbart och med en ledningsförmåga som är stabil över lång tid – och som kan användas inuti kroppen för att exempelvis behandla epilepsi eller styra proteser med nervsignaler. Detta är något forskargruppen Mjuk Elektronik strävar efter att ta fram. Klas Tybrandt, docent och forskningsledare vid Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet, beskriver vad man åstadkommit hittills.
Läs mer...
Den 1–2 februari hölls 2018 års Parkinsonfördjupningsmöte, som fokuserar på nyheter kring vård av parkinsonsjuka i komplikationsfas, då tablettbehandling inte längre ger tillräcklig effekt. Dessa årliga möten riktar sig till sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, dietister och logopeder och anordnas av Vårdföreningen Movement Disorders (VfMD).
Läs mer...
Deep brain stimulation (DBS) har funnits som ett behandlingsalternativ i mer än 25 år och har mestadels använts för rörelsestörningar som Parkinsons sjukdom, dystoni och essentiell tremor. DBS kan lindra medicinskt refraktära symtom eller vara ett alternativ när mediciner är förenade med alltför stora bieffekter. I den här artikeln presenterar medicine doktor Anders Fytagoridis, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Umeå universitet, en översikt över DBS-metoden och beskriver det nya anatomiska målet för stimulering som de forskat på de senaste åren.
Läs mer...