Med hjälp av en tvådimensionell videoundersökning blir det enklare att undersöka gångförmågan hos barn med cerebral pares. Undersökningen är lättillgänglig och kan användas till exempel i uppföljning samt klassificering av gångmönster hos barn med CP
Läs mer...
Tidigare trodde man att syrebrist var den främsta orsaken till CP (cerebral pares), vilket lett till ett ökat antal kejsarsnitt världen över. Trots en sexfaldig ökning av antalet kejsarsnitt, har antalet fall av CP inte minskat. Idag anses syrebrist förklara cirka tio procent av fallen. Orsakerna till CP är mångskiftande; de huvudsakliga fynden från en avhandling av Kristina Ahlin, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper, Göteborgs universitet, visar att missbildningar, tillväxthämning, infektioner och hypoxi (syrebrist hos barnet) är de dominerande riskfaktorerna hos full gångna barn.
Läs mer...
Cerebral pares (CP) är den vanligaste orsaken till rörelsehinder hos barn och ungdomar. CP orsakas av en icke-progressiv hjärnskada som uppkommit före två års ålder och varje år är det omkring 200 barn som får diagnosen i Sverige. Under de senaste 20 åren har man sett en minskad förekomst av komplikationer som skolios och höftluxation. Elisabet Rodby Bousquet, sjukgymnast och forskare vid Lunds universitet, ger en bakgrund till CPUP, ett systematiskt uppföljningsprogram av barn och ungdomar med CP.
Läs mer...
Ett nytt reviderat regionalt vårdprogram för CP hos barn och ungdom har getts ut av enheten Vårdgivarstöd inom Stockholms läns landsting med Kristina Tedroff, barnneurolog/ habiliteringsläkare på Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska universitetssjukhuset, som en av huvudförfattarna. I denna artikel sammanfattar hon nyheterna i vårdprogrammet.
Läs mer...
Framsteg inom neonatologin innebär att flertalet barn som föds så tidigt som vid 24 graviditetsveckor överlever men tyvärr på bekostnad av en hög risk att utveckla motoriska och kognitiva handikapp. I denna artikel av professor Henrik Hagberg, överläkare i fostermedicin och professor Carina Mallard, båda verksamma vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, belyses denna problematik och nya möjligheter att skydda den omogna hjärnan.
Läs mer...