Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Stor ökning av direktinläggningar vid stroke på Akademiska

Vård på strokeavdelning minskar död och sjuklighet med fem procent och har högsta prioritet enligt de nationella riktlinjerna för stroke. Trots pandemin har Akademiska sjukhuset lyckats förbättra direktinläggningar från 67 procent 2017 till över 90 procent i år.

Vård på strokeavdelning minskar död och sjuklighet med fem procent och har högsta prioritet enligt de nationella riktlinjerna för stroke. Trots pandemin har Akademiska sjukhuset lyckats förbättra direktinläggningar från 67 procent 2017 till över 90 procent i år. Foto: Johan Alp

– Det är oerhört positivt att nio av tio strokepatienter blir direkt inlagda på strokeavdelning, IVA- eller neurokirurgisk avdelning. Direktinläggning är det viktigaste måttet på hur vi kan minska död och sjuklighet vid stroke, säger Erik Lundström, överläkare och medicinskt ledningsansvarig inom strokeenheten på Akademiska sjukhuset. Sannolikt är det teambedömningen som gör att död och sjukligheten minskar: att vi gör rätt utredningar, förebygger komplikationer och minskar risken för ny stroke.

Att antalet direktinläggningar ökat handlar enligt Erik Lundström framförallt om att man har fokuserat på det viktigaste målet för strokevården.

– Vi har infört strokeläkare som rondar på helger, ett kort avstämningsmöte på morgonen och en koordinator som aktivt försöker att dra patienterna till avdelningen, berättar Erik Lundström.

Enligt data från det nationella strokeregistret riksstroke har andelen direktinlagda patienter med stroke förbättrats kraftigt på Akademiska sjukhuset.År 2017 var andelen direktinläggningar runt 67 procent och data fram till april i år visar att man nu har över 90 procent direktinläggningar till strokeavdelning, IVA- eller neurokirurgisk avdelning. Landet i övrigt har legat ganska stabilt runt 80 procent.

I Sverige får cirka 25 000 personer årligen stroke orsakad av blodpropp eller blödning i hjärnan. Tillståndet leder till syrebrist i hjärnan som gör att man plötsligt förlorar olika funktioner såsom tal, rörelser, känsel och syn. Det kan vara livshotande och kräver omedelbar vård på sjukhus.

Alla som kommer in med misstänkt stroke får genomgå en datortomografi (DT) av hjärnan för att fastställa om det rör sig om en blödning eller en misstänkt infarkt (propp). Ibland används även magnetkamera för att få en mer detaljerad bild. Behandlingen skiljer sig åt beroende på om det är en blödning eller en propp.

På Akademiska sjukhuset vårdas varje år drygt 700 patienter med stroke varav cirka 570 är patienter från den egna regionen. Det genomförs cirka 110 trombektomier (utdragning av propp från hjärnan) per år. Vården på strokeavdelningen är teambaserad. Här arbetar läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, logoped, kurator och dietist tillsammans för att patientens totala behov av omvårdnad, medicinsk behandling, rehabilitering och socialt omhändertagande på bästa sätt ska tillgodoses.

Liknande poster

Vilka riskfaktorer är kopplade till allvarlig stroke?

Förbättrad prehospital diagnostik målet för EU-studie inom ambulanssjukvården

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke