Snabbare biologiskt åldrande pekar på framtida risk för neurologiska sjukdomar
Vissa människor verkar åldras snabbare än andra. Medan ”kronologisk ålder” beskriver den tid som gått sedan födseln, berättar ”biologisk ålder” för oss hur gammal ens kropp verkar vara. Vi kan numera mäta biologisk ålder med hjälp av vanliga blodprovsresultat och blodtrycksmätningar genom ett sammansatt poäng . Alternativt kan vi mäta biologisk ålder med hjälp av epigenetik, s.k. DNA-metylering, vilket är kemiska modifieringar av vårt DNA som reglerar hur gener uttrycks och förändras över tiden.
I en ny studie publicerad i tidskriften Brain mätte forskare från Karolinska Institutet och University of Cambridge biologisk ålder med dessa två tillvägagångssätt för en grupp om 802 svenska tvillingar. De undersökte effekten av att vara biologiskt ”äldre” på risken för att utveckla neurologiska sjukdomar.
– För två personer födda samma dag fann vi att den som verkar biologiskt äldre har en högre risk att utveckla stroke eller demens, säger Chris McMurran, neurolog och postdoktor vid Cambridge University.
– Till exempel ökade risken för stroke med cirka 30% om man verkade vara 3 år äldre än förväntat, fortsätter Chris.
Det kliniska sammansatta poänget för biologisk ålder verkade vara viktigare för stroke-risk, medan åldersmätningar med epigenetik var viktigare för demens.
– Genom att jämföra inom tvillingpar kan vi få en aning om hur genetiska kontra miljömässiga faktorer spelar in i riskerna”, säger Sara Hägg, lektor vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik.
– Vi ser också att en äldre biologisk ålder var förknippad med åldersrelaterade problem i reflexer och gång, tillägger Sara.
Dessa resultat utgör en viktig del av pusslet för att förstå sambandet mellan ålder och vanliga tillstånd som påverkar våra hjärnor senare i livet. Om vi kunde utveckla preventiva åtgärder för att rikta in oss på detta samband kan det leda till nya behandlingar för dessa funktionsnedsättande tillstånd.