Rekordstort bidrag till ALS-forskning
Neuroförbundet delar ut nära 14 miljoner kronor till tre ALS-forskningsprojekt. Forskningen ska bidra till bättre omvårdnad, nya mediciner och precisionsläkemedel. Det är den största summa vi på Neuroförbundet har delat ut och förhoppningen är att bidragen ska kunna förbättra livet för många, säger Lise Lidbäck, förbundsordförande för Neuroförbundet.
Tack vare en stor arvsdonation kan Neuroförbundet dela ut 13,9 miljoner kronor till tre projekt. Dessa ska bidra till att omvårdnaden för familjer där någon vuxen har ALS förbättras, att nya mediciner utvecklas och att precisionsläkemedel som enbart träffar huvudorsaken till sjukdomen tas fram. Dessutom kommer flera delprojekt att genomföras.
– Det känns fantastiskt roligt att kunna dela ut så stora bidrag till forskning som förhoppningsvis kan bidra till längre och bättre livsmöjligheter, säger Lise Lidbäck, förbundsordförande för Neuroförbundet.
Avgörande för fortsatt läkemedelsutveckling
Överläkaren Caroline Ingre leder ett av forskningsprojekten och är mycket glad över det stora bidraget på 4,5 miljoner kronor.
– Det är verkligen jätteroliga nyheter. Alla vi medarbetare i projektet tror att immunförsvaret är inblandat i uppkomsten och i utvecklingen av ALS. Detta projekt kommer att öka vår förståelse av immunceller vid ALS. Det kommer att kunna ha en avgörande skillnad för fortsatt läkemedelsutveckling, säger Caroline Ingre.
Superspecifika läkemedel
Professor och överläkare Peter Andersens forskningsprojekt får 5,4 miljoner kronor för att forska kring molekylära förändringarna vid ALS, för att bedriva omfattande kognitionsstudier och för att testa superspecifika så kallade precisionsmedicinska läkemedel.
– Vi har stora förhoppningar på att dessa mediciner kommer att ha en avgörande och bromsande påverkan på sjukdomsutvecklingen, säger Peter Andersen.
Stöd för familjer drabbade av ALS
Forskaren Anneli Ozannes projekt får 4 miljoner kronor för att utveckla en stödintervention för familjer där en förälder har fått ALS.
– Vi kommer att rikta oss till familjer som har hemmaboende barn upp till 25 år. Belastningen på dessa familjer är ofta stor och stödet som erbjuds upplevs delvis otillräckligt. Det är dessutom ojämlikt nationellt. Genom vårt projekt vill vi visa på hur stödet bör utformas, säger Anneli Ozanne.
