Ny avhandling återinlägg beskriver prognos lång tid efter stroke
Prognosen efter stroke påverkas av många olika faktorer. Några av dessa har studerats i avhandlingen ”Stoke in the Long Term – Prognosis, Comorbidity, Readmission, and the Caregiver Perspective”. Resultaten sammanfattas här av Stefan Sennfält, Lunds universitet.
Stroke är som bekant är en mycket vanlig sjukdom och i dag räknar man med att det finns över 140.000 drabbade i Sverige som lever med varierande grad av funktionell nedsättning.1 En stroke är för många en allvarlig händelse och påverkar livet fundamentalt i många år efteråt. Men glädjande nog gör vården framsteg. Vård och stöd som erbjuds i dag håller hög kvalitet men det finns sannolikt rum för förbättring. Vissa förändringar är kanske till och med nödvändiga för att framöver kunna erbjuda gott stöd till den ökande andelen äldre (som ju har en större risk för stroke). För att bäst kunna åstadkomma förbättringar behövs gott kunskapsunderlag.
Då både befolkningen och vården förändras över tid behövs det hela tiden nya uppdaterade beskrivningar över prognos och patienters situation. Prognosen efter stroke påverkas av många olika faktorer varav många tidigare inte fått så mycket uppmärksamhet. Min avhandling är en omfattande beskrivning av långtidsprognosen och mina fem publicerade delarbeten behandlar olika viktiga aspekter såsom samsjuklighet, funktionsnedsättning före stroke, återinläggningar samt de anhörigas situation.
DE OLIKA DELARBETENA
Projektet bygger på data från Riksstroke, det svenska kvalitetsregistret för strokesjukvård, och mer specifikt en långtidsuppföljning som genomfördes år 2016 av patienter som insjuknat tre eller fem år tidigare (över 22.000 inkluderade patienter) och deras anhöriga. Data har även inhämtats frånbland annat Patientregistret, SCB:s befolkningsregister samtLäkemedelsregistret.
Delarbete 1 beskriver överlevnad och funktionsförmåga upp till fem år efter ischemisk stroke respektive hjärnblödning. 2 Jag visar att prognosen är fortsatt ganska dyster för båda diagnoser men att överlevnad och funktionsförmåga var lägre för hjärnblödning vid samtliga uppföljningstillfällen. Efter fem år var hela 79 procent av dessa patienter avlidna eller beroende av hjälp i vardagen jämfört med 70,6 procent av dem som drabbats av ischemisk stroke.
