Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Var det värt ansträngningen? Äldre personers erfarenheter av att delta i en populationsstudie.

Var det värt ansträngningen? Äldre personers erfarenheter av att delta i en populationsstudie.

Longitudinella populationsstudier om äldres hälsa kan ge viktig information om äldre personers behov och en ökad förståelse av åldrandeprocessen. De flesta studier om äldre personers motiv för att tacka ja till att delta i dessa studier, eller varför de väljer att avsluta sitt deltagande, har en kvantitativ forskningsdesign. Även om dessa studier pekar på viktiga faktorer för rekrytering och studiebortfall, är kvalitativa studier som fokuserar på äldre personers erfarenhet av att delta i longitudinella populationsstudier väldigt få.

Det är viktigt att skilja på om den äldre personen deltar i forskningen som ett forskningsobjekt eller som en partner i forskningen. Deltagarmedverkan i forskning har beskrivits som ett sätt att involvera allmänheten i forskningsprocessen, med syfte att öka nyttan och relevansen av forskningsresultat för målgruppen. En bred grupp av personer ges därmed möjlighet att göra sina röster hörda och dela med sig av sin kunskap, vilket förväntas leda till effektiv kommunikation och användande av forskningsresultat. För närvarande vet vi relativt lite om prioriteringar och problem som äldre personer upplever genom att delta i olika undersökningar i longitudinella populationsstudier. Därför syftade den här studien till att utforska äldre personers motiv och erfarenheter avseende deltagande i Göteborgs longitudinella populationsstudie (H70-studien) utifrån följande frågeställningar; ”Varför valde ni att delta i H70 studien”, ”Hur upplevde ni de fysiska och psykologiska undersökningarna och den presymtomatiska undersökningen” och ”Hur upplevde ni frågorna och informationen i de olika undersökningarna”?

METOD
Denna studie var en del av H70-studien, som syftar till att undersöka fysisk, psykisk och social hälsa hos äldre personer, samt vilka faktorer som påverkar hälsan och hur dessa kan ha förändrats över tid (Se https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/ 30421322 för mer information om H70). I denna studie användes fokusgruppmetod vilket kan beskrivas som diskussioner i grupp där människor möts för att på ett fokuserat sätt, ledda av en gruppledare, diskutera olika aspekter av ett ämne eller tema (Kitzinger 1995, Krueger & Casey 2015). Den kunskap
som fokusgruppmetoden genererar är baserad på kollektiva, gemensamma erfarenheter och fokuserar på den variation i den kollektiva förståelsen som växer fram ur diskussionen (Kitzinger 1994). Vi använde ett strategiskt urval för att säkerställa att fokusgruppens deltagare representerade den större populationen i H70-studien. Totalt deltog 38 personer i nio fokusgrupper (3 till 6 deltagare per grupp, med en median på 5 per grupp).

Läs hela artikeln

Liknande poster

Nya studier ger stöd för tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom via blodprov

Nya metoder påvisar alzheimer långt innan symptom uppstår

Varför får inte alla med Downs syndrom Alzheimers?