Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Omorganisation väcker många frågor och oro!

I en debattartikel i Dagens Medicin från den 13 januari 2021 lyfter 18 överläkare och andra verksamma inom neurologisk vård på Karolinska universitetssjukhuset flera varnande fingrar för att bland annat strokevården är hotat på grund av en planerad omstrukturering. Dessa varnande fingrar tar vi i STROKE-Riksförbundet på allvar och det väcker frågor och oro för utvecklingen av framtida strokevård.

En framgångsrik behandling mot stroke hotas!

Vi har under 2000-talet kunnat se en fantastisk utveckling inom strokevården med bättre och snabbare diagnostik och inte minst moderna behandlingsmetoder. En bidragande faktor till den positiva trenden är man har kunnat behandla fler av dem som får stroke med trombektomi, där man genom att föra in tunna slangar via ett blodkärl i ljumsken eller handleden till ett blodkärl i hjärnan och mekaniskt avlägsna en propp. Det resulterar i att den som har fått en stroke kan bli helt återställd istället för att under återstoden av sitt liv leva med svåra funktionshinder så som halvsidig förlamning och förlorat tal. En förutsättning för att fler ska kunna få denna moderna behandling är tillgången på specialistläkare, så kallade interventionister som kan genomföra dessa avancerade ingrepp.

  • Redan idag vet vi i STROKE-Riksförbundet att det i Sverige, är brist på interventionister. Utbildningen är lång och frågan är om den planerade omorganisationen av den neuroradiologiska vården på Karolinska universitetssjukhuset negativt påverkar förutsättningarna för att utbilda interventionister för landets räkning?

Hotar omorganisationen nationella mål om utbildning av röntgenläkare?

En snabb och korrekt diagnos vid en stroke kan i värsta fall handla om liv eller död. Vid en propp i hjärnan dör ca 2 miljoner hjärnceller på minut. En förutsättning för att vården ska ha möjlighet att ställa diagnos är att det finns välutbildade röntgenläkare som kan avgöra vilken typ av stroke det rör sig om och på vilket sätt den ska behandlas.

  • Vi inom STROKE-Riksförbundet känner en stor oro inför uppgifterna om att omorganisationen på Karolinska sjukhuset riskerar att negativt påverka arbetet i multidisciplinära team och röntgenläkares neuroradiologiska utbildning samt forskning och utveckling av strokevården. Hur påverkas i förlängningen förutsättningarna att ställa snabb och korrekt diagnos samt utförande av snabb behandling, inte bara i Stockholm utan runt om i landet?

Vad händer med den omfattande forskningen och verksamhetsutvecklingen inom strokeområdet?

Utvecklingen och forskningen inom strokeområdet gör framsteg. Det handlar både om att förbättra den akuta behandlingen vid en stroke men lika mycket om att ta fram bättre behandlingsmetoder mot de följder som en stroke innebär.  STROKE-Riksförbundet bidrar genom Strokefonden med stöd till forskning som specifikt fokuserar på stroke och dess konsekvenser.

  • Under de åren som Strokefonden delat ut drygt 50 miljoner kronor till strokeforskningen har vi bland annat stöttat flera forskningsprojekt på Karolinska universitetssjukhuset. Vi ställer oss så klart frågande till på vilket sätt den planerade strukturförändringen av sjukhusets Neuroradiologiska enheter gynnar utbildning, forskning och utveckling inom strokevården?

Hur ser konsekvensanalys ut?

Framgångsfaktorer i svensk strokevård är förutom god följsamhet i nationella riktlinjer, välfungerande arbetssätt med strokeenheter och ett av de bästa kvalitetsregistren, är den flexibilitet och engagemang som personalen inom strokevården uppvisar. En förutsättning för en framgångsrik organisationsförändring är förankring och en väl genomarbetad konsekvensanalys.

  • Avslutningsvis frågar vi oss om det gjorts någon konsekvensanalys och vilka är i så fall förbättringarna inom dessa områden? Eller finns det faktiskt risk för försämringar?

Kjell Holm, Verksamhetschef,

Ove Puisto, Förbundsordförande

STROKE-Riksförbundet är en ideell, partipolitisk obunden intresseorganisation för de som har fått stroke, anhöriga och andra intresserade. Vi arbetar tillsammans med våra drygt 80 föreningar med medlemsstöd, informationsspridning och samhällspåverkan.

Vi arbetar också för att de som fått stroke ska få en god vård och rehabilitering och kunna leva ett värdigt liv efter stroke samt att anhöriga ska få ett gott stöd.

Liknande poster

Vilka riskfaktorer är kopplade till allvarlig stroke?

En nationell hjärnplan för Sverige

Förbättrad prehospital diagnostik målet för EU-studie inom ambulanssjukvården