Nyutvecklad metod visar stor potential för behandling av Alzheimers sjukdom
I Alzheimers sjukdom klumpar ett protein ihop sig i hjärnan och gör att de drabbade tappar minnet. I en nypublicerad artikel beskriver en forskningsgrupp vid Uppsala universitet en ny behandlingsmetod som ökar kroppens egen nedbrytning av byggstenarna som leder till att proteinet klumpar ihop sig.
Vid Alzheimers sjukdom börjar proteinet amyloid-beta klumpa ihop sig. Denna process brukar kallas aggregering och klumparna som skapas kallas aggregat. De behandlingsmetoder mot Alzheimers sjukdom som finns i kliniska prövningar idag försöker binda de sjukdomsorsakande aggregaten, men de lyckas inte binda till de minsta aggregaten som många menar är de mest giftiga för nervceller.
I den behandlingsmetod som man har utvecklat i den nya forskningsstudien, utförd på möss, bryter man ner byggstenarna till aggregaten innan de hinner aggregera. Behandlingsmetoden minskar därför bildningen av alla typer av aggregat.
Man har länge känt till att den peptid som forskarna har använt, somatostatin, kan aktivera kroppens egen nedbrytning av amyloid beta, byggstenarna bakom aggregaten. Man har dock inte kunnat använda somatostatin som ett läkemedel tidigare eftersom det försvinner från blodet på några minuter och inte kommer in i hjärnan där aggregaten bildas.
Fadi Rodolfo, doktorand vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap. Foto Uppsala universitet
– För att kunna använda somatostatin som behandling har vi satt på ett hjärntransportör- protein som gör att det tar sig in i hjärnan. Detta var mycket effektivt. När vi satte på transportören såg vi även att tiden som somatostatinet var kvar i hjärnan ökade till flera dagar vilket är fantastiskt, säger Fadi Rofo, doktorand vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap och försteförfattare till studien.
I studien såg forskarna störst effekt i hippocampus, den del av hjärnan som bildar minnen och som drabbas först vid Alzheimers sjukdom.
Greta Hultqvist, forskare vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap. Foto Uppsala universitet
– Att vi ser att effekten är tydligast i just hippocampus är väldigt bra. Våra förhoppningar är att den här metoden då kommer kunna verka väldigt specifikt och ha få biverkningar, vilket har varit ett problem i andra studier, säger Greta Hultqvist, forskare vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap, som har lett forskningsstudien.
Studien är gjord på möss men forskarna tror att somatostatin skulle ha samma effekt på människa och att denna typ av behandling skulle kunna vara mer effektiv än de som hittills testats.
Fadi Rofo, Canan Ugur Yilmaz, Nicole Metzendorf, Tobias Gustavsson, Chiara Beretta, Anna Erlandsson, Dag Sehlin, Stina Syvänen, Per Nilsson, Greta Hultqvist (2020) Enhanced neprilysin-mediated degradation of hippocampal Ab42 with a somatostatin peptide that enters the brain, Theranostics, doi:10.7150/thno.50263
FAKTA: Amyloid-beta och aggregat i Alzheimers sjukdom
Alzheimers sjukdom orsakas av att proteinet amyloid-beta börjar klumpa ihop sig. Denna ihopklumpning brukar kallas aggregering. Amyloid-beta som inte är aggregerat finns hos alla människor och orsakar inte någon sjukdom, men när det börjar aggregera så blir det giftigt. Till en början är dessa aggregat så små att man inte kan se dem med vanliga mikroskop. När de är så små kan de ganska obehindrat förflytta sig i hjärnan och skada nervceller. Om tillräckligt många nervceller dör så blir man sämre på att minnas saker.
Aggregaten fortsätter att växa och till slut blir de så stora att man kan se dem med blotta ögat. Då brukar man kalla dem plack. Hos personer som dött av Alzheimers sjukdom finns plack i en stor del av hjärnan.
Tidigare trodde man att det var just dessa plack som var farliga, men nu tror de flesta forskare att placken inte gör så mycket skada då de är stora och orörliga. Det är istället de mindre aggregaten som är de farligaste. Även dessa aggregat varierar mycket i storlek och de allra minsta har varit mycket svåra att komma åt med olika behandlingsmetoder.
För mer information kontakta Greta Hultqvist, institutionen för farmaceutisk biovetenskap, tel: 070-225 35 22, e-post: [email protected]
