Långvariga konsekvenser efter måttlig covid-19-infektion
Ny forskning visar att kognitiva funktioner är påverkade under lång tid efter en mild till måttlig covid-19-infektion och kan leda till långvariga konsekvenser för patienternas sociala- och yrkesliv. Trots att covid-19 funnits i flera år saknas evidens för vilken rehabilitering som är mest lämplig.
Marika Möller, specialist i neuropsykologi och docent vid Karolinska Institutet, institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus och Kristian Borg, överläkare och professor vid Karolinska Institutet, institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus. Foton: Marianne Lagerbielke.
Kognitiva postcovidmottagningen på Danderyds sjukhus tar emot patienter med långvariga kognitiva symtom och trötthet efter covid-19. Patienterna med kvarstående besvär genomgår en omfattande neuropsykologisk utredning. Men det är ännu inte fastställt om en mild covid-19-infektion kan ge kognitiva nedsättningar eller om det är andra bakomliggande orsaker till problemen.
I en första forskningsstudie som gjordes under 2020, där patienter vårdades på sjukhus och intensivvård, visade att de nedsatta kognitiva funktioner höll i sig betydligt längre än de motoriska. Nedsättningen skulle kunna bero på den tuffa intensivvård som patienterna utsattes för. I en andra studie från 2023 visade vi samma fynd även hos covidpatienter som haft en mild sjukdom och inte vårdats på sjukhus vilket innebär att det rör sig om en direkt viruseffekt, säger Kristian Borg, överläkare och professor vid Karolinska Institutet, institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus.
Låga kognitiva resultat efter covidinfektion
Många av patienterna som remitterades till kliniken hade inga tidigare sjukdomar och kognitivt krävande, ansvarfulla arbeten och hade lång utbildning.
– De kognitiva testresultaten var betydligt lägre än förväntat. På gruppnivå testades minne, uppmärksamhet och processhastighet – funktioner som är förutsättningarna för ett välfungerande arbetsliv. Studien visar också att det finns en stor variation i vilka nedsättningar som drabbar den enskilda individen – som för personen i fråga får stora konsekvenser i det sociala livet och inte minst i yrkeslivet. Vissa individer har minnesbesvär medan andra har stora bekymmer med processhastighet och extrema svårigheter att lära sig nya saker. Man kan konstatera att de inte kan klara ett arbete på den nivå som de gjort tidigare, Marika Möller, specialist i neuropsykologi och docent vid Karolinska Institutet, institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus.
Utvärderar teambaserad multimodal rehabilitering
– För närvarande saknas det evidens för vilken rehabilitering som är mest lämplig. Tills flera behandlingsstudier publicerats får vi, enligt rekommendationer från WHO, förlita oss på de rehabiliteringsmetoder som används inom andra områden. För vissa patienter kan en neuropsykologisk utredning med psykologstöd vara tillräcklig för att de ska förstå sina besvär och kunna anpassa arbete och vardag för att de ska fungera hjälpligt. För andra kan det behövas rehabiliteringsinsatser från ett helt team av läkare, psykolog, arbetsterapeut, fysioterapeut och kurator för att patienten ska komma vidare. Här är det holistiska perspektivet viktigt, vilket är en hörnsten i rehabiliteringen. Just nu pågår en studie där vi utvärderar effekterna av teambaserad multimodal rehabilitering, säger Kristian Borg, överläkare och professor vid Karolinska Institutet, institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus.
