Knutor på hjärnan triggar epileptiska anfall – kan kirurgi hjälpa?
Tuberös skleros är en svår medfödd sjukdom där majoriteten också har epilepsi. Trots tung krampförebyggande medicinering är det få som uppnår anfallsfrihet och många har fortsatt dagliga anfall. Det enda sätt vi i nuläget känner till för att helt bota epilepsi är epilepsikirurgi. Men hur ska vi veta vilka som gynnas av sådan kirurgi och vilka som kan skadas?
I Sverige finns 550 individer med tuberös skleros (TS) där majoriteten också har epilepsi. Sjukdomen ger upphov till bindvävsknutor i flera organ, däribland hjärnan där de kallas för tuber. Dessa tuber ger i sin tur upphov till det vanligaste symtomet vid sjukdomen – svår epilepsi. Dessa personer är också ofta drabbade av andra TS-associerade åkommor så som njur- och lungproblem, intellektuell funktionsnedsättning (tidigare kallat utvecklingsstörning), autism, ADHD samt ångest och depression. På grund av alla dessa symtom påverkas hela familjen och vardagen måste ofta anpassas omkring personen med TS.
