Ingen påvisad hälsoeffekt av avgiftsfri primärvård för 85-plussare
Införandet av avgiftsfri primärvård för 85-plussare har inte lett till fler vårdbesök. Därmed tycks den avsedda effekten av förändringen ha uteblivit. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
Naimi Johansson. Foto: Cecilia Hedström.
Studien som publiceras i tidskriften Journal of Health Economics bygger på registerdata om 81–87-åringar, totalt 42 773 individer, inom Region Stockholm och Västra Götalandsregionen, över åren 2014–2018. Från år 2017 är primärvården avgiftsfri för personer 85 år och äldre i hela Sverige.
Beslutsfattarnas avsikt med avgiftsfrihet i primärvården var framför allt att minska risken att äldre undviker att söka sjukvård som de faktiskt behöver. Vid omfattande vårdbehov och upprepade besök ansågs avgiften kunna utgöra ett problem, högkostnadsskyddet till trots.
Resultaten i den aktuella studien tyder på att den risken är obetydlig. Äldre i Region Stockholm och Västra Götalandsregionen undvek generellt sett inte att söka sjukvård på grund av besöksavgiften.
Vissa besök fördröjdes
Det forskarna såg var att personer som närmade sig 85-årsstrecket kunde skjuta upp besök i primärvården i upp till fyra månader. Det gällde dock inte läkarbesök, utan andra planerade besök eller uppföljningsbesök.
Studiens förstaförfattare och korresponderande författare är Naimi Johansson, disputerad på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, där studien gjordes, numera hälsoekonom i Region Örebro län.
– De som närmar sig åldern för avgiftsfri primärvård väntar med vissa besök, men vi ser inga bevis i studien på att de försenade besöken leder till några allvarliga hälsokonsekvenser, konstaterar hon.
Omfördelning utan hälsoeffekt
Ur ett ekonomiskt perspektiv innebär avgiftsfriheten en omfördelning av samhällets resurser från staten till sjuka äldre. Några större hälsoeffekter, mätt i dödlighet och i sjukhusinläggningar, har dock inte kunnat påvisas i de undersökta regionerna.
En oförutsedd konsekvens av de uppskjutna besöken är att åldersgränsen för avgiftsfrihet innebär vissa förändringar i sjukvårdskostnaderna. I Västra Götalandsregionen minskade kostnaderna med cirka 265 000 kronor per år, och i Region Stockholm ökade de med cirka 501 000 kronor per år.
Minskningen i Västra Götalandsregionen berodde på färre sjuksköterskebesök under månaderna strax för 85-årsdagen. Kostnadsökningen i Region Stockholm berodde på att sjuksköterskebesök uppskjutna strax före 85-årsdagen, ersattes av läkarbesök efter 85-årsdagen.
Forskningsstudien är ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Region Örebro län och Örebro universitet, samt Monash University, Australien.
Titel: Reductions in out-of-pocket prices and forward-looking moral hazard in health care demand, https://doi.org/10.1016/j.jhealeco.2022.102710
