Framtidens journal – vän eller fiende?
Framtidens journal – vän eller fiende?
Ännu är det på de flesta håll lite i sin linda, men runt om i landet pågår en stor förändring av sjukvårdens sätt att hantera information. De allra flesta är nog överens om att det är på tiden att vissa av våra system byts ut. På ytan kan det också se ut som att det bara är några program som ska bytas – istället för att klicka här ska vi klicka där – men bakom kulisserna är det en stor förändring av vad som görs, men framför allt av vad som kan göras. Men vart är vi egentligen på väg, och vem är det som kör? Läs mer i denna artikel av Anna Rossander, läkare och doktorand vid Institutionen för tillämpad IT, Göteborgs universitet.
MOT MER SYSTEMATIK OCH MINDRE FRITEXT
Många av de upphandlingar som görs av nya system har som krav att systemet ska hantera strukturerad information, istället för att som dagens system till stor del bestå av fritext. Systemens informationsmodeller, som beskriver hur saker och ting förhåller sig till varandra ska också möjliggöra utbyte med andra program/system genom att följa etablerade sätt att kommunicera, både vad gäller innehåll och format. Det kan låta väldigt tråkigt med standarder och strukturerad information (systematik), men det är grunden för mycket av det vi tar för givet idag, till exempel skicka sms mellan telefoner av olika märken via olika nät, och är också grunden för många av de möjligheter som finns framför oss. En första uppenbar vinst är att systematiska data som samlats enligt standarder också kan delas med andra system som har samma syfte, detta kallas interoperabilitet. Den semantiska interoperabiliteten avser innehållet i informationen, till exempel ”tremor”, ”botulinumtoxin”, ”andningsfrekvens”, och är det som gör att smileys ser (nästan) likadana ut hos den som sänder och den som tar emot, men som också förklarar varför det blir fyrkanter hos vissa när någon lanserar nya smileys, tills de nya har tagits upp i den gemensamma standarden och fungerar i alla program.
Socialstyrelsen har fattat beslut att Sverige ska använda SNOMED CT som begreppssystem för att möjliggöra semantisk interoperabilitet [se faktaruta]. För varje begrepp har SNOMED CT en term som definierar innehållet, synonymer för olika språk och tillämpningar samt en nummerserie som är maskinbearbetningsbar [bild 1]. Utöver den semantiska interoperabiliteten krävs teknisk, juridisk och organisatorisk interoperabilitet, men inom vården är det den semantiska interoperabiliteten som är den största svårigheten för delning av information. Se till exempel på alla våra kvalitetsregister där vi måste mata in informationen en extra gång, istället för att hämta den ur våra journalsystem. Det beror till stor del på att informationen kvalitetsregistret söker är lagrad på olika sätt, eller inbäddad i fritext, i de olika systemen, vilket kan förvåna en när det gäller saker som laboratoriesvar som är ganska enhetliga på ytan.
