Fler uppdrag inom nationell högspecialiserad vård till Skånes universitetssjukhus
Skånes universitetssjukhus och Region Skåne får i uppdrag att bedriva nationell högspecialiserad vård inom viss vård vid medfödda metabola sjukdomar, epilepsikirurgisk utredning och behandling och extraktion av pacemakerutrustning. Det har Socialstyrelsen beslutat.
Skånes universitetssjukhus och Region Skåne får i uppdrag att bedriva nationell högspecialiserad vård inom viss vård vid medfödda metabola sjukdomar, epilepsikirurgisk utredning och behandling och extraktion av pacemakerutrustning.
Medfödda metabola sjukdomar
Medfödda metabola sjukdomar är ett samlingsnamn för ovanliga ärftliga tillstånd med fel i kroppens omsättning av kolhydrater, protein, fett och vissa vitaminer. Detta kan orsaka skador i kroppen på lång sikt. Det kan även innebära en ökad risk för allvarlig skada vid annan akut sjukdom, till exempel en vanlig infektion.
Skånes universitetssjukhus har tilldelats uppdrag att inom ramen för nationell högspecialiserad vård diagnosticera och livslångt följa upp patienter (både barn och vuxna) med ovanliga medfödda metabola rubbningar.
– Eftersom patienter med medfödda metabola sjukdomar ofta behöver täta kontakter med vården och team med specialkompetens är det positivt att vi kan fortsätta ge den här vården. Många patienter kan försämras akut och då underlättar det att ha nära till sin behandling. Vi bedriver redan forskning inom området och nu får vi möjlighet att utveckla både forskning och vård, säger Dominiki Papadopoulou, överläkare inom barnmedicin på Skånes universitetssjukhus.
Extraktion av pacemakerutrustning
Skånes universitetssjukhus är ett av fyra sjukhus som fått uppdraget att bedriva nationell högspecialiserad vård vid extraktion av pacemakerutrustning.
Extraktion av pacemakerutrustning innebär att man avlägsnar dosa och de elektroder som går via kärlbanan och förbinder dosan med hjärtat. Den vanligaste anledningen för att göra en extraktion är att det uppstått en infektion. Cirka 400 patienter behandlas årligen i Sverige, varav cirka 120 på Skånes universitetssjukhus.
Ingreppet är komplext och kan kräva samarbete mellan olika specialiteter.
– Redan idag får vi remisser och behandlar patienter från hela landet, även om de flesta patienterna kommer från södra Sverige. Med det nya uppdraget förväntas vi ta emot fler långväga patienter. Fler patienter betyder också ett bättre underlag för forskning och utveckling, säger David Mörtsell, överläkare inom hjärtmedicin på Skånes universitetssjukhus.
Epilepsikirurgisk utredning och behandling
I Sverige finns cirka 81 000 personer som har diagnosen epilepsi, varav ca 11 000 är barn. Omkring två tredjedelar av de som medicinerar mot epilepsi blir anfallsfria. Det finns en liten grupp patienter som har svår epilepsi där läkemedelsbehandling är otillräcklig. Dessa patienter kan utredas för epilepsikirurgi, genom att det område i hjärnan som orsakar anfallen undersöks grundligt.
– Om ett kirurgiskt ingrepp är möjligt att göra beror på anfallstyp och var i hjärnan anfallen börjar. I Sverige opereras cirka 50 personer årligen, men behovet är större, säger Maria Compagno Strandberg, överläkare inom neurologin på Skånes universitetssjukhus, och fortsätter:
– Vi kan diagnostisera svårfunna skador i hjärnan bland annat med hjälp av en högupplöst magnetkameraundersökning. Vi ser fram emot att fler patienter kan dra nytta av våra utrednings- och behandlingsmöjligheter och att vi kan samarbeta nationellt kring detta.
