Digitala logopedbesök har ökat tillgängligheten inom Länslogopedin
I och med pandemin ökade digitala vårdbesök närmast explosionsartat inom Länslogopedin i Uppsala. Från 2019 till 2023 ökade de digitala besöken inom stamningsområdet från en till 44 procent. Effekten har blivit ökad tillgänglighet för dem som har svårt att ta sig till mottagningen eller har långt att resa. Detta uppmärksammas på europeiska logopedidagen 6 mars som har logopeder i akut- och intensivvård som tema.
I och med pandemin ökade digitala vårdbesök närmast explosionsartat inom Länslogopedin i Uppsala. På bilden agerar administratör Julia Wik patient och logoped Sophie Albinsson visar hur ett digitalt vårdmöte kan se ut. Foto: Privat.
– Besöken görs både på mottagningen och på distans via videolänk. Att öka digitala vårdbesök började som en anpassning för att minska smittspridningen, men har fortsatt att öka trots att restriktionerna upphört. Det är en följd av samhällsutvecklingen i stort och digital behandling efterfrågas alltmer av patienterna, säger Madeleine Holmqvist, biträdande avdelningschef för Länslogopedin, Akademiska sjukhuset.
Madeleine Holmqvist, biträdande avdelningschef för Länslogopedin, Akademiska sjukhuset. Foto: Privat.
Hon ser digitala vårdbesök som en självklar valmöjlighet nu, helt oavsett resväg eller andra omständigheter. Dessutom framhåller hon att det är miljövänligt då resorna till och från sjukhuset minskar.
Från 2019 till 2023 ökade de digitala besöken inom stamningsområdet från en till 44 procent. Inom vissa delar av röstbehandling från 18 till 35 procent och för barn med läpp-, käk- och gomspalt från 14 till 41.
Som exempel på digitala vårdbesök/behandling via videolänk nämner hon föräldrautbildning och stamningsbehandling.
Reaktioner personalen fått på digitala vårdbesök/behandling är exempelvis vuxna patienter som utbrister: ”Det känns som att du är här!” och barn som försöker räcka saker genom skärmen.
Länslogopedin är en del av Rehabilitering och smärtcentrum vid Akademiska sjukhuset, men verksamheten finns på flera platser i länet, med mottagningar i Uppsala, Enköping och Tierp.
På Akademiska sjukhuset arbetar logopeder i flera olika team samt med konsultinsatser för inneliggande patienter, exempelvis inom strokevården och för barn som opereras för läpp-, käk- och gomspalt (LKG). Logopeder finns även inom barnhälsovården, språkförskola och hörselförskola.
Barnlogopeder på mottagningen i Svartbäcken träffar föräldrar och barn i åldrarna 0-6 år med svårigheter inom språk, tal och kommunikation. Till Länslogopedin remitteras mellan 700-800 barn per år med sådana frågeställningar.
Logopeder är specialister på sväljsvårigheter, språk-, tal-, och röstbesvär. De gör också läs- och skrivutredningar. Dessutom utreder man och ger stöd till personer som har svårt att svälja. Logopeder träffar människor i alla åldrar för rådgivning, utredning och behandling. För att bli legitimerad logoped krävs en fyraårig medicinsk universitetsutbildning. Logopedprogrammet vid Uppsala universitet har tät kontakt och samarbete med Länslogopedin på Akademiska sjukhuset.
FAKTA: Exempel på områden som logopeder arbetar med
- Språklig träning – efter stroke som gett personen afasi.
- Läs- och skrivsvårigheter – en utredning görs, och råd ges, exempelvis om alternativa sätt att lära i skolan.
- Röstproblematik – ett exempel är rösttrötthet som drabbar många. Personen kan få hjälp att hitta en effektiv röstteknik.
- Sväljsvårigheter – förekommer vid många sjukdomar, och är en vanlig följd efter stroke. Utredning görs och råd ges om matkonsistens och säker sväljning.
- Sen språk- eller talutveckling – för många barn kommer språk- eller talutvecklingen inte i gång som man förväntar sig. Utredning, behandling och råd ges.
- Stamning – när man vet exakt vad man vill säga, men inte får ut orden. Behandling ges både med inriktning på talteknik, och på att det ska kännas okej att stamningen hörs.
