Brett utbud av föreläsningar på europeisk konferens i Istanbul
Det var med lite skälvande steg som jag ensam steg på planet till Istanbul. Det hela kändes av någon anledning lite stort och farligt, och den känslan hade ju inte precis mildrats av att det läkemedelsföretag som jag skulle resa med hade dragit sig ur på grund av ”säkerhetsläget”. Då ENS/EFNS skulle hållas precis på årsdagen efter de relativt storskaliga upploppen på Taksimtorget i Istanbul 2013 var företaget oroligt för att upploppen skulle upprepas och därför ställdes resan in. Dock fick jag ändå möjlighet att åka, detta under förutsättningen att jag och min klinikchef skrev på ett dokument till företaget där vi intygade att det inte skulle bli några rättsliga efterspel om jag skulle råka illa ut… Väl på planet kändes det dock lite bättre och min känsla av hemlängtan fick lite perspektiv när jag kom att tala med passageraren i sätet bredvid, han studerade i Uppsala och var nu på väg hem till Pakistan för att träffa sina föräldrar och syskon för första gången på fem år. Då kändes plötsligt de fem dagar som jag skulle vara hemifrån som en oansenligt kort tid! Jag hämtades i en taxi som i rasande fart körde mig genom 17-miljonersstaden Istanbul. Trafiken var kaotisk, bilarna många och vi körde genom kvarter med en blandning av riktigt risiga grådaskiga hus med trasiga luftkonditioneringsfläktar och parabolantenner på trekvart blandades med lyxiga hotell med marmorfasader. Det var skräpigt, intensivt och annorlunda.
