Botoxbiverkningar misstas för neuromuskulära sjukdomar och grumlar diagnostiken
Den ökande användningen av botox i kosmetiskt syfte ökar risken för nervgiftsrelaterade biverkningar, som kan misstas för neuromuskulär sjukdom. Anna Rostedt Punga, professor och överläkare, Institutionen för Neurovetenskap, Klinisk Neurofysiologi, Uppsala Universitet och Akademiska sjukhuset, uppmanar därför neurologer att fråga patienter med dessa symtom om de genomgått botoxbehandling.
Botulinumtoxin (botox) är ett ytterst potent nervgift som produceras av flera olika bakteriestammar, bland annat Clostridium Botolinum. Som behandlingsform
är det framförallt botulinumtoxin A som används i låga doser för kosmetiskt och medicinskt bruk. Syftet med botoxbehandlingen är att minska muskelaktiviteten genom att
hindra frisättningen av signalsubstansen acetylkolin, som krävs för muskelaktivering. Den förväntade farmakologiska effekten av botulinumtoxin är därmed lokal muskelsvaghet.
Botox anses generellt vara ett säkert läkemedel, förutsatt att det administreras i låga doser och genom korrekt intramuskulär injektion. Användning av olika botox-preparat har de senaste åren ökat nästan explosionsartat både inom neurologiska medicinska användningsområden, framför allt svår huvudvärk/ migrän, dystoni, tortikollis, facialishemispasm och inom hud-/kosmetikbranschen för korrigering av rynkor. Inom kosmetikbranschen injiceras botox i ansiktets mimiska muskler, vilket minskar möjligheten att till exempel forma en bekymmersrynka i pannan. Den ökande och alltmer spridda användningen av botox främst i kosmetiskt syfte leder dock till att riskerna ökar för nervgiftrelaterade biverkningar, som liknar de symtom som uppstår vid neuromuskulära sjukdomar.
SPRIDNINGSRELATERADE BIVERKNINGAR AV BOTOXINJEKTIONER I ANSIKTSMUSKLER
De ansiktsmuskler som ofta sprutas med botox inom kosmetisk användning är flera men de vanligaste användningsområdena inom kosmetikområdet är följande [se figur 1, modifierad från Alimohammadi & Punga, 20171]:
1) Korrigering av den så kallade ”bekymmersrynkan” i glabella-området genom injektion i procerus- och corrugator-musklerna.
2) Horisontella rynklinjer i pannan som orsakas av spänning i frontalismuskeln.
3) ”Kråksparkar” som omger laterala delen av ögonen på grund av spänning i orbicularis-oculi-muskeln.
4) Rynkor kring munnen som beror på spänning i orbicularis-oris-muskeln. Dessa kosmetiska indikationer har expanderat avsevärt efter 2002, då FDA i USA godkände botox för tillfällig korrigering av den så kallade bekymmersrynkan i glabella.
Spridning av botox till muskler både nära och långt ifrån injektionsplatsen kan leda till kliniska symtom som liknar neuromuskulära sjukdomar, framför allt hängande ögonlock, sväljningssvårigheter, svaghet i munmuskler, svaghet i nacken med mera. De allvarligaste biverkningarna, som kommer timmar till veckor efter botoxinjektion, inkluderar allergisk reaktion, sväljnings- och andningsproblem och uttalad muskelsvaghet i hela kroppen, framför allt vid hög dos eller hos personer med andra sjukdomar. En systematisk genomgång av kliniska studier som utvärderade säkerheten av botox inom kosmetikbranschen rapporterade hängande ögonlock hos cirka 3 procent, ögonrelaterade symtom hos cirka 3 procent med mera, vilka sedan gick över spontant.2 Dessa mer akuta biverkningar är dock ofta dosberoende och beror på spridningen, framför allt till nack- och svalgmuskler vid injektioner i hals-/nackområdet.3 Den mer kroniska muskelförsvagande effekten sitter normalt i mellan 3–6 månader, men kan sitta i längre och riskerar att bli permanent, framför allt vid upprepade injektioner i samma muskel. Vad som också är viktigt att påtala är att samtliga studier på kosmetisk behandling med botox maximalt har 3 års uppföljning. Det innebär att långtidsstudier på säkerhet och biverkningar därmed saknas.
