Blodprov testat i vården – identifierar alzheimer med hög träffsäkerhet

Ett blodprov som tidigare visat sig ge lika bra resultat som ryggvätskeprov för att identifiera Alzheimers sjukdom har nu testats i den vanliga sjukvården.
– Träffsäkerheten var omkring 90 procent även inom primärvården. Det här kan få stor betydelse för alla de som söker till vården med minnespåverkan och misstänkt alzheimer, säger forskarna bakom studien.

Var femte kvinna och var tionde man utvecklar Alzheimers sjukdom under sin livstid, men de verktyg vården har för att ställa diagnos är trubbiga. Vid särskilda minnesmottagningar finns avancerade metoder som PET-kamera och ryggvätskeprov, men behovet av enklare och snabbare diagnostiska verktyg som kan användas i primärvården är stort.

Forskningen om den nya blodprovsmetoden som mäter nivåerna på ämnet fosfo-tau217 påbörjades 2019. Oskar Hansson, Sebastian Palmqvist med kollegor har varit med och utvecklat blodprovet och visat att alzheimerförändringar kan påvisas redan innan tydliga symtom utbryter, men att nivåerna i blodet successivt ökar i och med att sjukdomen fortskrider. De har sedan dess publicerat flera studier där de förfinat metoden. Tidigare i år visade de hur blodprovet var lika träffsäkert och i vissa fall överlägset ryggvätskeprov på att ställa diagnos. Nu har forskarna undersökt hur träffsäkert blodprovet är när det används skarpt inom den vanliga sjukvården, och man har då studerat både primärvården och specialistvården. Studien är publicerad i den högt ansedda tidskriften JAMA.

–  Resultaten visar att blodprovet med 90 procents träffsäkerhet kan svara på om en person med minnessvårigheter har alzheimer eller inte, säger Sebastian Palmqvist, docent och lektor i neurologi vid Lunds universitet samt överläkare på Skånes universitetssjukhus.

Han har lett studien tillsammans med professor Oskar Hansson.

Totalt 1213 personer som sökt vård för minnespåverkan, vilket kan vara symtom på begynnande alzheimer, inkluderades i studien. 515 utreddes inom primärvården och 698 på en specialiserad minnesklinik. Dessa testades med det aktuella blodprovet och provsvaren bekräftades sedan med ryggvätskeprov som kan påvisa alzheimerpatologi. Cirka hälften av personerna hade alzheimerförändringar i hjärnan.

Nästa steg blir nu att ta fram tydliga kliniska riktlinjer för hur blodprovet ska användas i sjukvården.

– En tidigt ställd diagnos blir allt viktigare i takt med att nya sjukdomsbromsande behandlingar tas fram. I USA har man exempelvis godkänt en ny immunoterapi, och dessa kommer förhoppningsvis bli tillgängliga i Europa relativt snart. Men det är också viktigt för att kunna forska fram nya behandlingar, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet, som även är överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Blodprovets träffsäkerhet på drygt 90 procent att identifiera Alzheimers sjukdom jämfördes med läkarnas bedömning inom primärvården eller specialistvården innan de fick se resultat av blodprov eller ryggvätskeprov.

– Träffsäkerheten för primärvårdsläkarna att identifiera Alzheimers sjukdom var 61 procent, medan specialistläkarna hade rätt i 73 procent av fallen. Detta belyser behovet av bra och kostnadseffektiva diagnostiska verktyg, framför allt i primärvården, och vilken förbättring som kan uppnås om man börjar använda ett sådant här blodprov i sjukvården, säger Sebastian Palmqvist.

Att utesluta alzheimers genom ett enkelt, träffsäkert blodprov som kan göras inom primärvården blir också av vikt för patienten och den behandlande läkaren. Minnessvårigheter kan bero på andra behandlingsbara orsaker, till exempel depression eller utmattningssyndrom.

– Nästa steg blir nu att ta fram tydliga kliniska riktlinjer för hur blodprovet ska användas i sjukvården. Blodprovet beräknas bli tillgängligt för läkare i Sverige att beställa till hösten, och jag tror man då kommer börja använda det ganska snart på specialiserade minneskliniker. Det kommer nog ta cirka 1-2 år innan riktlinjer och utbildningsinsatser är på plats inom primärvården, säger Oskar Hansson.

Vetenskaplig publikation

”Blood Biomarkers to Detect Alzheimer Disease in Primary Care and Secondary Care”
JAMA, 28 juli 2024, DOI: 10.1001/jama.2024.13855

Studien är genomförd med stöd bland annat från: National Institute of Aging, Alzheimers Association, Europeiska Forskningsrådet, Vetenskapsrådet, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, MultiPark, Alzheimerfonden, Hjärnfonden, Familjen Rönströms Stiftelse, Parkinsonförbundet, EU:s gemensamma program för Neurodegenerativa sjukdomar, ALF-medel, EU:s Horizon 2020, Regionalt Forskningsstöd (Region Skåne).

Fakta om blodprovet

Blodprovet visar positivt eller negativt svar för Alzheimers sjukdom, men kan också signalera om svaret är oklart och vidare undersökning med PET-kamera eller ryggvätskeprov krävs för säkrare svar.

Blodprovet mäter förhållandet mellan fosforylerade och icke-fosforylerade versioner av proteinet tau217, en biomarkör i blodet som är specifik för Alzheimers sjukdom. Tau är ett protein som stabiliserar en struktur i cellerna som kallas mikrotubili, som är viktig för transportsystemet inom cellen. Vid Alzheimers sjukdom hyperfosforyleras tau-proteiner och formar sen tau-nystan, så kallade tangles, som är starkt kopplat  till att kognitiv förmåga påverkas. Fosforylering innebär att en eller flera fosfatgrupper binds till proteinet.

Studien är pågående vid över 20 vårdcentraler i sydvästra Skåne och minnesmottagningen vid Skånes universitetssjukhus.