Blodmarkör skvallrar om Alzheimers tio år innan symtom
Alzheimers sjukdom har ett smygande förlopp som börjar decennier innan symtom, som minnesförlust, börjar märkas. En tidig diagnos ökar möjligheterna att sakta ner sjukdomsförloppet med läkemedel. Nu visar en studie på en ärftlig form av sjukdomen att proteinet GFAP kan vara en möjlig blodmarkör för mycket tidiga stadier. Studien, som gjorts av forskare vid Karolinska Institutet och publicerats i tidskriften Brain, skulle i framtiden kunna leda till mer precis screening för en svår folksjukdom.
– Våra resultat tyder på att GFAP, en förmodad biomarkör för aktivering av hjärnans immunologiska stödjeceller, speglar förändringar i hjärnan vid Alzheimers sjukdom som inträffar innan ansamlingar av tau-protein och mätbara skador på nervcellerna inträffat. Det skulle i framtiden kunna användas som en icke-invasiv biomarkör för tidig aktivering av immunceller i centrala nervsystemet. Det kan vara värdefullt för utvecklingen av nya läkemedel och för diagnostiken vid kognitiv sjukdom, säger studiens försteförfattare Charlotte Johansson, doktorand vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.
Alzheimers sjukdom orsakar 60-70 procent av all demenssjukdom, enligt Hjärnfonden. Vid Alzheimers sjukdom förtvinar nervcellerna i hjärnan som ett resultat av onormala inlagringar av proteinerna beta-amyloid och tau. I takt med att allt fler nervceller i hjärnan förstörs påverkas såväl minnet som tal och motorik.
Sjukdomen har ett smygande förlopp och biologiska förändringar i hjärnan börjar sannolikt redan 20-25 år innan minnesförlust och andra yttre symtom börjar märkas. Ju tidigare patienten får rätt diagnos desto snabbare kan man erbjudas korrekt behandling. Det är ett av flera skäl till varför det behövs mer forskning om precisa, lättanvända och tidiga diagnosmetoder.
Nu har forskare vid Karolinska Institutet i samarbete med kollegor vid Landspitali Universitetssjukhus, Island, Göteborgs Universitet samt University College London, Storbritannien, studerat biomarkörer i blodet för mycket tidiga patologiska förändringar vid en ovanlig och ärftlig form av Alzheimers sjukdom, som utgör mindre än 1 procent av alla fall. Individer som har en förälder med Alzheimers sjukdom orsakad av en sådan mutation, har 50 procents risk att drabbas.
I studien har forskarna analyserat 164 blodplasmaprover från 33 mutationsbärare och 42 släktingar utan det sjukdomsorsakande anlaget. Datainsamlingen pågick mellan 1994 och 2018.
Resultaten visar tydliga förändringar hos mutationsbärarna när det gäller förekomst av flera olika proteiner i blodet.
– Den första förändringen som märktes var en ökning av GFAP (glial fibrillary acidic protein) cirka 10 år före de första sjukdomssymtomen. Den följdes av stegrade värden av P-tau181 och senare NFL (neurofilament light protein), som vi sedan tidigare vet har ett direkt samband med omfattningen av nervcellsskador vid Alzheimers sjukdom. Fyndet om GFAP förbättrar möjligheten för tidig diagnos säger Caroline Graff, professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, och studiens sisteförfattare.
Forskningen har finansierats av bland andra ALF-projektmedel, Hjärnfonden och Alzheimerfonden (se studien för komplett förteckning). Medförfattarna Kaj Blennow och Henrik Zetterberg har flera samarbeten med privata läkemedelsföretag. Övriga forskare rapporterar inga intressekonflikter.
Publikation: ”Plasma biomarker profiles in autosomal dominant Alzheimer’s disease”, Charlotte Johansson, Steinunn Thordardottir, José Laffita-Mesa, Elena Rodriguez-Vieitez, Henrik Zetterberg, Kaj Blennow och Caroline Graff. Brain, online 11 januari 2023, doi: 10.1093/brain/awac399.
