Belastade sjukhus ger sämre vård för strokedrabbad
Belastade sjukhus ger sämre vård för strokedrabbad
Stroke är en allvarlig sjukdom som kan få svåra konsekvenser för den som drabbats. Effektiv behandling finns, men en rad olika omständigheter bidrar till att resultaten påverkas. Detta har David Darehed, ST-läkare i Neurologi på Sunderby sjukhus, utforskat i sin doktorsavhandling vid Umeå universitet.
Akut stroke är en av våra folksjukdomar där cirka 86 procent består av ischemisk stroke (ICD-10 I63) och 13 procent av hjärnblödning (ICD-10 I61).1 Stroke är en allvarlig sjukdom där 17 procent av alla drabbade har avlidit inom 3 månader, och 16 procent har blivit hjälpberoende (av de som tidigare klarade sig själva).1 Totalt är det nästan en tredjedel som antingen avlidit eller är hjälpberoende efter 3 månader. Den individuella risken att drabbas av stroke beror dels på icke-modifierbara faktorer, såsom ålder, kön och genetik, dels på modifierbara faktorer inkluderande livsstilsfaktorer (inaktivitet, kost, rökning, alkohol, vikt och psykosociala faktorer) och läkemedelsbehandling (hypertoni, blodfetter, diabetes och hjärtsjukdom).2 Även om preventionen har blivit bättre och antalet stroke över tid har minskat i Sverige, så kan risken aldrig helt elimineras och fortfarande drabbas cirka 25.000 personer årligen. Som tur är finns det effektiva behandlingar, men dessa ställer stora krav på sjukvårdens organisation för att fungera optimalt.
STROKEENHET
En väsentlig del i behandlingen vid akut stroke är vård på en så kallad strokeenhet, vilket har visats ge minskad dödlighet, ökad funktionsnivå samt minskat behov av institutionsvård efter stroke.3 En strokeenhet definieras som en ”organiserad slutenvårdsenhet som helt eller nästintill helt och hållet tar hand om patienter med stroke och som består av ett multidisciplinärt team speciellt kunniga om strokevård”.4 På grund av de positiva effekterna av vård på strokeenhet så rekommenderar Socialstyrelsen att alla patienter som drabbas av stroke ska vårdas på en strokeenhet som första vårdenhet på sjukhuset (prio 1).5 Sverige är bra på detta, men tyvärr läggs fortfarande ungefär var 5:e patient med akut stroke in på en vårdavdelning som inte är specialiserad på strokevård.1 En hypotes är att vårdplatsbrist bidrar. I Sverige har antalet vårdplatser i förhållande till befolkningen stadigt minskat. På 30 år, från 1987 till 2017, minskade antalet somatiska akutvårdsplatser från 6,52 till 2,04 per 1.000 invånare, vilket betyder att mer än 2 av 3 platser har försvunnit.6
