Behandlingspaket ska förbättra prognosen efter hjärnblödning
Kan ett skräddarsytt behandlingspaket för patienter med spontan hjärnblödning (ICH) minska dödlighet och fortsatt sjuklighet? Det ska undersökas i en ny internationell studie som leds av Teresa Ullberg, överläkare i neurologi på Skånes universitetssjukhus och docent vid Lunds universitet. Studien fick nyligen ett stort anslag på 18,8 miljoner kronor från Vetenskapsrådet.
Teresa Ullberg, överläkare i neurologi på Skånes universitetssjukhus och docent vid Lunds universitet, leder en ny studie som ska undersöka effekterna av ett skräddarsytt behandlingspaket för patienter med spontan hjärnblödning (ICH).
Varje år drabbas knappt 3 000 svenskar av spontan hjärnblödning, det vill säga stroke som inte orsakats av en blodpropp i hjärnan. Hjärnblödning utgör en liten andel av det totala antalet patienter som årligen drabbas av stroke, cirka 10–15 procent, men står för 50 procent av strokerelaterad sjuklighet och dödlighet.
– Det är ett väldigt allvarligt tillstånd där prognosen ofta är dålig. Det senaste decenniet har det hänt mycket när det gäller hur vi behandlar stroke orsakad av blodproppar men utvecklingen när det gäller behandling av hjärnblödning har halkat efter. Kan vi förbättra prognosen kommer det att få stor betydelse för patienterna och samhället, säger Teresa Ullberg.
Behov av större studier
Tidigare studier på området, i Storbritannien och Kina, tyder på att behandlingspaket med olika vårdinsatser förbättrar prognosen för patienterna. Men det behövs fler och större studier som utgår från förutsättningarna i länder som till exempel Sverige, för att få en tydligare bild av effekterna. Genom studien I-CATCHER tar forskarna nästa steg och ska nu undersöka hur införandet av ett utvidgat behandlingspaket påverkar omhändertagandet av sammanlagt 3 500 patienter på 120 sjukhus i Sverige, Australien, Italien, Finland, Island, Kanada, Hong Kong och Malaysia.
– Vi behöver göra en större studie som är anpassad till förhållanden i höginkomstländer för vi vet att det finns skillnader både i demografi och i vilka åtgärder som sjukvården sätter in, mellan olika länder, säger Teresa Ullberg som är huvudprövare för den internationella studien.
I Sverige får patienter med spontan hjärnblödning till exempel sällan neurokirurgisk behandling och trots att ungefär hälften av patienterna är medvetandesänkta när de kommer till sjukhus är det bara 15 procent av dem som får intensivvård.
– Vi vet att behandlingspaket får positiva effekter för patienterna och effekten är större än de enskilda komponenterna i sig. Vi vet inte riktigt varför det är så men det verkar ändra attityder hos vårdpersonal och sättet man hanterar patienterna på. Patienten får mycket tillsyn och därigenom upptäcker man sannolikt komplikationer tidigare och kan behandla dem, säger Teresa Ullberg.
Utvidgat behandlingspaket
I studien kommer varje sjukhus först att inventera vilka behandlingar patienterna får i dagsläget. Därefter lottas de till att antingen fortsätta som tidigare eller till att införa det nya behandlingspaketet. Paketet består av fem huvudpunkter:
•Urakut behandling med blodtryckssänkande läkemedel
•Skyndsam upphävning av blodförtunnande effekt hos patienter med kraftigt blodförtunnande behandling
•Skyndsam kontakt med neurokirurgi eller intensivvård när patienten uppfyller kriterierna för detta
•Kontroll av blodsocker och temperatur
•Undvik att införa behandlingsbegränsning under 48 timmar
•Frikostighet med att göra röntgenkontroll
Patienterna följs sedan upp för att se hur dödlighet, vardagsfunktion och livskvalitet påverkas.
I studiens sista fas kommer även de sjukhus som fortsatt med den traditionella behandlingen att införa behandlingspaketet.
– Det blir en form av checklista som vårdpersonalen kan följa för att komma i gång redan under de första minuterna. Det måste gå snabbt för att vi ska kunna göra skillnad för de här patienterna, säger Teresa Ullberg.
Anslag från Vetenskapsrådet
Studien kommer att inledas under 2025 och pågå fram till och med 2028. Nyligen beslutade Vetenskapsrådet att anslå 18,8 miljoner kronor till den svenska delen av studien.
– Vi är otroligt glada för det här anslaget. Forskning om stroke på grund av hjärnblödning har varit underfinansierad och det här är ett väldigt positivt tecken för hela stroke-området, säger Teresa Ullberg.
Fakta I-CATCHER
•Projekttitel: I-CATCHER (International Care Bundle Evaluation in Cerebral Hemorrhage Research): målstyrd urakut vård vid hjärnblödning – en internationell, parallell, klusterrandomiserad studie med en baslinjeperiod.
•Beviljat belopp från Vetenskapsrådet: 18 807 520 kr för perioden 2024-2028.
•Medelsförvaltare: Lunds universitet
