Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Svenska Läkaresällskapet belönar forskning om kronisk smärta

Zsuzsanna Wiesenfeld-Hallin, professor i basal och klinisk neurofysiologi vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet, tilldelas Ingvarpriset och belönas med Svenska Läkaresällskapets 200-årsmedalj i brons samt 30 000 kronor.

Zsuzsanna Wiesenfeld-Hallin har under många år studerat mekanismerna bakom och potentiella behandlingar vid akut och kronisk smärta, både inflammatorisk och neuropatisk sådan. Studierna innefattar betydelsen av kön och visar bland annat att honråttor är mer benägna att utveckla neuropatisk smärta. Resultat som kan ha betydelse för vår förståelse om bakgrunden till smärtsyndrom som främst drabbar kvinnor. Zsuzsanna har även studerat och identifierat riskgener för smärta, i synnerhet de gener som är ansvariga för att kronisk smärta manifesterar sig på könsolikartat sätt.

Ur prismotivering:
Zsuzsanna belönas för goda insatser inom klinisk neurovetenskap och har som handledare skapat flera mycket väl fungerande och framgångsrika forskningsgrupper. Hennes positiva inställning, hennes glädje och hennes genuina engagemang har skapat mycket stimulerande miljöer och bidragit till fin gemenskap i forskningsgrupperna. För sina doktorander har hon i alla lägen varit stöttande och determinerad, hennes grundinställning är att problem är till för att lösas på ett eller annat sätt. Hon är otroligt skarpsinnig, tuff och saklig men samtidigt trevlig och godhjärtat med den unika förmågan att se människan och alltid hjälpa till, med både stora och små saker.

Om Zsuzsanna Wiesenfeld-Hallin
Zsuzsanna Wiesenfeld-Hallin föddes 1946 i Budapest, Ungern, och flydde med familjen till USA 1956. Hon växte upp i New York, studerade vid bland annat City University of New York, blev Master of Science 1969, flyttade sina forskarstudier till Cambridge, England, disputerade på en avhandling om kattens visuella system 1972 och blev doktor i neurobiologi. Tillbaka i New York blev hon Postdoc och Lecturer vid Cornell University, där hon inledde sin forskning på ryggmärgens smärtmekanismer.

1977 kom Zsuzsanna Wiesenfeld-Hallin till Sverige som gästforskare och var verksam vid avdelningen för klinisk neurofysiologi på Huddinge Sjukhus och sedan 2010 på institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet. Hon blev docent i neurovetenskap 1983 och universitetslektor 1990 i detta ämne. 1997 utnämndes Zsuzsanna Wiesenfeld-Hallin till professor i basal och klinisk neurofysiologi vid Karolinska Institutet.

Om Ingvarpriset
David H. Ingvarfond stiftades 1990 i anslutning till David H Ingvars avgång från sin tjänst som professor och överläkare i klinisk neurofysiologi i Lund. Ingvarpriset utdelas till framstående, företrädesvis svensk, men även nordisk eller annan utländsk företrädare för klinisk neurovetenskap. Priset kan ej delas. Beslut om utdelning av Ingvarpriset fattas av Svenska Läkaresällskapets nämnd.

Fler strokepatienter kan räddas med datortomograf i helikopter

Vid stroke är snabb diagnos och korrekt behandling livsviktigt. Men för att kunna diagnosticera rätt behöver patienten undersökas genom datortomografi – även kallat skiktröntgen. Norsk Luftambulanse har genom forskningsstudier visat att pre-hospital diagnos och behandling är möjlig. Nu har de engagerat Semcon i ett projekt där man i ett första steg ska bevisa att det är möjligt att installera en datortomograf i en räddningshelikopter. 

Stroke är en av de allra dyraste kroppsliga sjukdomarna och att patienten snabbt får rätt vård är oerhört viktigt för hur pass omfattande rehabilitering som behövs.

– Vid stroke räknas varje minut till dess att patienten får vård. Med en portabel datortomograf förkortas tiden till diagnos och behandling eftersom detta kan genomföras redan innan patienten kommer till sjukhus, säger Odd Øystein Ra, projektledare, Semcon Norge.

För att en datortomograf ska kunna användas utanför sjukhus, till exempel i en helikopter behöver den göras betydligt mycket lättare och mer kompakt. Tack vare ett framgångsrikt forskningsprojekt från Norsk Luftambulanse, Mobile Stroke Unit, där man installerade en portabel datortomograf i en specialbyggd ambulans kan man nu ta nästa steg.

– Semcons roll har varit att först ta fram en studie som undersöker möjligheterna att applicera tekniken och maskinen, som användes i det tidigare forskningsprojektet, i en helikopter. Därefter har vi utvecklat och testat ett koncept för själva båren som patienten ligger på när den åker in och undersöks i datortomografen, säger Odd Øystein Ra.

Semcon är teknisk partner till Norsk Luftambulanse i projektet och bidrar bland annat med specialistkompetens inom styrning, elektronik och mekaniska system. Det långsiktiga målet med projektet är att bidra till att utveckla en pre-hospital datortomograf som kan användas i helikoptrar, mindre ambulanser och som en flyttbar variant för mindre sjukhus.

Oskar Hansson belönas för framstående insatser inom alzheimerforskningen

Foto: Lunds universitet

Svenska Läkaresällskapet har beslutat att tilldela Oskar Hansson, professor i neurologi och forskargruppsledare vid klinisk minnesforskning, Lunds universitet samt överläkare på Skånes universitetssjukhus, Bengt Winblads pris 2020. Han får priset för framstående forskning gällande diagnostik och biomarkörer kring demens och Alzheimers sjukdom och belönas med 150 000 kronor.

Oskar Hansson leder en forskargrupp som utvecklar metoder för förbättrad diagnostik av Alzheimers sjukdom och relaterade sjukdomar. Framför allt har forskargruppen förbättrat den diagnostiska säkerheten under de tidiga skedena av sjukdomarna. Utöver förbättrad diagnostik arbetar forskargruppen för att förstå de underliggande sjukdomsmekanismerna bättre.

– Det är en stor är för mig att erhålla Bengt Winblads pris 2020, framför allt mot bakgrund av att Bengt Winblad på många sätt har varit en stor inspiratör för mig samt visat att vi i Sverige kan på ett avgörande sätt vara med och leda alzheimerforskningen på den internationella arenan, säger Oskar Hansson i en kommentar till priset.

Motivering: ”Oskar Hansson är en mycket produktiv forskare med stort genomslag för sina resultat gällande diagnostik och biomarkörer och har under det senaste decenniet haft en central roll i forskningen kring demens, speciellt Alzheimers sjukdom. Detta har bland annat kommit till uttryck genom hans roll i etablerandet av internationella diagnoskriterier för Alzheimers sjukdom. Genom sin kombination av laborativ och patientnära verksamhet representerar han en forskning som verkligen kan betecknas som translationell och som är helt nödvändig om vi ska kunna utveckla en förbättrad diagnostik för denna sjukdomsgrupp”.


Bengt Winblads pris

Bengt Winblads stiftelse instiftades 2017 av professor Bengt Winblad för att främja neurovetenskaplig forskning inom geriatrik med huvudsaklig inriktning mot demenssjukdomar. Priset på 150 000 kronor delas årligen ut av Svenska Läkaresällskapet till en person som gjort framstående insatser inom Alzheimerforskningen.

Webbinar om Coping

Webinar 10 november 12:00 – 13:00
Vi på Sanofi vill bjuda in dig, som arbetar med patienter till vilka du kan behöva lämna svåra sjukdomsbesked, till en webbsänd föreläsning.

Vi har tillsammans med Psykolog Johanna Melin översatt broschyren ”Hur går jag vidare nu” och anpassat den till vår svenska sjukvård. Johanna kommer under detta webbinar att beskriva vanliga reaktioner och behov som drabbade kan ha vid besked om svår sjukdom och tiden därefter. Hon går igenom på vilka sätt anhöriga och vårdpersonal kan möta dessa, samt även hur vårdpersonalen kan bemöta anhöriga till den drabbade.

Mer info och registrering

Aktuell svensk forskning om MS-behandlingar och graviditet, Katharina Fink

Tisdagen 20 oktober 2020, kl. 12.00-13.00

Aktuell svensk forskning om MS-behandlingar och graviditet
Katharina Fink, Neurolog vid Centrum för Neurologi och Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

Detta webinar kommer att belysa frågeställningar som uppkommer i samband med familjeplanering och graviditet vid MS-behandling.
Katharina Fink delar med sig av sin forskning. Vad vet vi idag och vad behöver vi ha koll på?

Mer info och anmälan