Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Kan AI hitta tidiga tecken på stroke?

Kan man upptäcka syrebrist i hjärnan som leder till stroke med hjälp av AI? Det ska forskare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och IT-fakulteten/Chalmers ta reda på i ett pågående kliniskt forskningsprojekt med start i oktober.

– Det här är klinisk forskning när den är som bäst, säger Helena Odenstedt Hergès, överläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset och adj. universitetslektor Sahlgrenska akademin.

Hos en nedsövd patient kan till exempel hjärtat signalera att något inte är bra uppe i hjärnan. Det är subtila ändringar i signaler som är svåra att upptäcka. Nu vill forskare ta reda på om det genom AI går att spåra och eventuellt förhindra en kommande stroke hos sövda patienter.  Metoden skulle kunna utvecklas till ett varningssystem som larmar när patienter under narkos utvecklar syrebrist i hjärnan med stroke som följd. Det kan röra sig om kritiskt sjuka patienter på intensivvården, sövda patienter, patienter som redan utvecklat stroke men även andra patientgrupper

– Kan vi upptäcka hotande syrebrist i hjärnan utifrån andra fysiologiska signaler genom att analysera stora mängde data genom AI? Forskningen syftar till att upptäcka och eventuellt förhindra syrebrist i hjärnan hos bland annat sövda patienter. En läkare har inte möjlighet att analysera all den data som registreras från en patient, men det kan AI, säger Helena Odenstedt Hergès.

I framtiden är målet att skapa ett program eller en algoritm som varnar läkarna när det uppstår mönster som kan vara tecken på syrebrist i hjärnan. Det formulerade forskningsprojekt som startar i höst är ett samarbetsprojekt beroende av flera kompetenser, kliniska verksamma läkare och forskare i teknik och mjukvaruutveckling. Den aktuella studien påverkar inte patienten mer än att teamet samlar in deras data från befintliga kliniska övervakningsmetoder för att sedan analysera den med AI. I en första pilotstudie med 20 patienter fokuserar forskningsteamet på att analysera förändringar av mönster i inspelade data i relation till utveckling av syrebrist i hjärnan.

Projektet finansieras delvis av CHAIR – Chalmers AI Research Center.

 

Fakta studien:
–    Studien är inte gjort tidigare och är registrerad i Clinical trials ClinicalTrials.gov (NCT03919370).
–    Studien är etikprövad och godkänd och startar i oktober 2020.
–    Studieprotokollet är publicerat i Acta Anaesthesiologica Scandinavica 2020;64(9):1335-1342. Cerebral ischemia detection using artificial intelligence (CIDAI)- A study protocol.
–    I studien ingår flera yrkesprofessioner:  Professor Miroslaw Staron, IT fakulteten, Chalmers/GU, Professor Silvana Naredi, Professor Mikael Elam, Med Dr Linda Block, Med Dr Jaquette Liljenkrantz, Leg läk Ali El Merhi, leg läk Richard Vithal, SU, SA med flera.

Framstående forskning kring Alzheimers sjukdom belönas

Svenska Läkaresällskapet kan tack vare generösa donationer årligen dela ut en rad priser för att belöna och uppmuntra god medicinsk forskning. I år belönas bland annat framstående forskning kring Alzheimers sjukdom.


INGA SANDEBORGS PRIS 2020
Svenska Läkaresällskapet har beslutat att Inga Sandeborgs pris 2020 tilldelas Niklas Mattsson-Carlgren, biträdande universitetslektor, Klinisk minnesforskning, Lunds Universitet samt Maria Eriksdotter, professor och överläkare, Institutionen för Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Sektionen för Klinisk geriatrik, Karolinska universitetssjukhuset. Pristagarna belönas med 125 000 kronor.

Niklas Mattsson-Carlgren belönas för framstående kliniska forskning om sjukdomsmekanismerna vid Alzheimers sjukdom, omfattande både hjärnavbildning (PET och MRI) och proteinbiomarkörer i blod och likvor, vilken lett till nydanande kunskap om betydelsen av amyloid och tau patologi för progress av neurodegeneration och utveckling av kliniska symptom.

Maria Eriksdotter belönas för framgångsrika forskning om cellterapi med tillväxtfaktorn nerve growth factor (NGF) vilken har en potential att optimera nervcellskopplingar till det kolinerga systemet, liksom utvecklingen av SveDem, det stora svenska kvalitetsregistret med målet att förbättra demensvården i landet.

Om Inga Sandeborgs pris
Delas ut till den eller de som gjort sig bäst förtjänt genom vetenskapliga arbeten rörande Alzheimers sjukdom eller andra degenerativa sjukdomar i centrala nervsystemet.

Mer info

Ny mekanism för att påverka nervimpulser upptäckt

Fredrik Elinder och Malin Silverå Ejneby vid Linköpings universitet forskar om jonkanaler i nervsystemet. Foto: Anna Nilsen/Linköpings universitet

Forskare vid Linköpings universitet har upptäckt en ny mekanism för hur substanser kan öppna en viss typ av jonkanaler och därmed reglera nervimpulser. I en ny studie, som publiceras i tidskriften PNAS, har forskarna identifierat en stor grupp substanser som påverkar själva kopplingen mellan jonkanalens olika funktionella delar. Upptäckten kan bidra till utvecklingen av framtida läkemedel.

I våra kroppar skickas ständigt blixtsnabba elektriska signaler, så kallade nervimpulser. Dessa är grunden till hjärnans aktivitet; de krävs för att hjärtat ska slå, för att vi ska kunna röra oss och för att uppleva livet med våra sinnen. Nervimpulserna uppstår när elektriskt laddade joner flödar genom kanaler i cellmembranet som omger cellerna.

En del jonkanaler fungerar som gaspedal i nervsystemet, för att öka nervsignaleringen, medan andra verkar som bromspedal. Läkemedel kan antingen öppna eller stänga jonkanaler, och beroende på vilken jonkanal som påverkas blir effekten på nervsignaleringen olika. Exempelvis fungerar lokalbedövning genom att läkemedlet blockerar vissa jonkanaler så att upplevelsen av smärta dämpas. Det finns mycket forskning om substanser som stänger jonkanaler, men än så länge är relativt lite känt om ämnen som tvärtom öppnar jonkanaler. Vid flera olika sjukdomstillstånd som epilepsi, hjärtarytmier och smärta saknar många drabbade en tillräckligt bra behandling. Fredrik Elinder och hans medarbetare har därför som mål att identifiera molekyler och sedan skräddarsy dem så att de har specifika effekter på olika typer av jonkanaler.

I den nya studien använde sig forskarna av höghastighetsteknologi för att studera effekten av 10 000 molekyler i kemiska substansbibliotek från Science for Life Laboratory, SciLifeLab.

– Den här höghastighetsteknologin för screening av substanser har länge använts inom läkemedelsindustrin, men det är ett rätt nytt sätt att arbeta inom akademisk forskning. Läkemedelsindustrin utgår från en väldigt specifik fråga och vill hitta en substans som kan bli ett läkemedel mot en särskild sjukdom. Vi använde däremot tekniken för att söka svar på en väldigt öppen fråga, och svaret blev inte heller det vi hade trott, säger Fredrik Elinder, professor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, BKV, vid Linköpings universitet, LiU.

Jonkanalerna består av två delar. I mitten finns själva kanalen, eller poren, som släpper genom joner. Runt omkring den jonledande poren finns delar som känner av nervcellens elektriska spänning, så kallade spänningssensorer. Medan klassiska kanalläkemedel, som lokalbedövning, pluggar igen poren, söker LiU-forskarna andra sätt att finjustera jonkanalers funktion genom att påverka andra delar i mekanismen som öppnar och stänger poren. I den aktuella studien letade de efter substanser som påverkar jonkanaler som släpper genom kaliumjoner och som öppnar kaliumkanaler på ett specifikt sätt. Forskarna använde därför en specialdesignad jonkanal som de testade alla substanserna i substansbiblioteket på.

Av de 10 000 undersökta substanserna identifierade forskarna en grupp av totalt 247 molekyler med mycket liknande molekylär struktur, som intressant nog liknar det blodförtunnade läkemedlet warfarin.

Forskargruppen har tidigare studerat hartssyror från kåda, som håller kvar kanalen i ett öppet läge. Eftersom de använde den specialdesignade jonkanalen, trodde forskarna att de skulle hitta substanser som fungerade på samma sätt som molekylerna från kåda. Men när de undersökte substanserna närmare insåg forskarna att de hade en helt annan verkningsmekanism.

– Vi upptäckte att den nya klassen av warfarinliknande substanser binder till ett helt nytt ställe på jonkanalen; de verkar på den sida av jonkanalen som vetter in mot cellen, där kopplingen mellan de båda delarna av jonkanalen sitter, och håller kvar kopplingen i ett aktiverat läge så att kanalen hålls öppen. Det var en jättestor överraskning för oss. Såvitt jag vet har ingen substans tidigare visats gå på kopplingarna mellan spänningssensorerna och den jonledande poren, säger Fredrik Elinder.

Forskarna hoppas att upptäckten av det nya bindningsstället kan bli en språngbräda mot att utveckla skräddarsydda substanser med specifika effekter på specifika jonkanaler. Nästa steg är att ta reda på exakt vilka kanaler som substanserna verkar på. Det kan ge ledtrådar om vilka sjukdomar de skulle kunna behandla.

Studien har finansierats med stöd av Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden och Hjärnfonden. Substansbiblioteket kom från Chemical Biology Consortium Sweden vid SciLifeLab.

Artikeln: ”Coupling stabilizers open KV1-type potassium channels”, Malin Silverå Ejneby, Björn Wallner och Fredrik Elinder, (2020), PNAS, publicerad online 13 oktober 2020, doi: doi: 10.1073/pnas.2007965117

För mer information, kontakta gärna:

Fredrik Elinder, professor, [email protected], 013-28 22 73

Ny typ av blodprov ger mer träffsäker diagnos vid Alzheimers sjukdom

Hjärna

Ett enkelt blodprov som med 90 % säkerhet visar om en patient har Alzheimers sjukdom har golvat forskarvärlden som talar om en ”gamechanger”. Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus, leder forskargruppen som nu snabbt tagit ett stort steg mot bättre diagnostik.

–Blodprovet kommer att underlätta för allmänläkare över hela världen att ställa bättre diagnoser. Det känns mycket tillfredsställande, säger Oskar Hansson.

I somras presenterade Oskar Hansson de häpnadsväckande forskningsresultaten från studier genomförda i Malmö/Lund, i USA och i Colombia där man undersökt personer som har en genetisk mutation som gör att de utvecklar Alzheimer. Ett nytt blodprov som mäter halten av proteinet P-tau-217, en markör för Alzheimers sjukdom, visar med mer än 90 % säkerhet om en patient har sjukdomen. Blodprovet är lika träffsäkert som en kostsam undersökning med PET-kamera.

Säkrare utslag

– Proteinet tau finns i flera varianter. Den här varianten P-tau-217 ger ett säkrare utslag än de varianter vi mätt tidigare. Hos personer Alzheimers sjukdom ökar nivåerna mycket, medan de är mycket låga hos friska personer och även hos personer med andra typer av hjärnsjukdomar, förklarar Oskar Hansson.

Nyheten om den nya diagnosmetoden slogs upp stort på New York Times förstasida i slutet av juli. Efter artikeln exploderade intresset för den svenska forskargruppens arbete. Telefonen ringde konstant i två-tre veckor.

Stor tillfredställelse

Efter att ha ägnat mer än tjugo år av sitt liv åt forskning kring Alzheimers sjukdom känner Oskar Hansson stor tillfredsställelse att kunna hjälpa en patientgrupp som ofta har svårt att få rätt diagnos och tillgång till så bra vård som möjligt.– Alzheimer är en allvarlig sjukdom men det är svårt att ställa rätt diagnos. Vissa patienter får felaktiga diagnoser – vissa inga diagnoser alls. Över hälften av alla som insjuknar får inte träffa en specialist. Det är stor skillnad om man jämfört mot till exempel cancerpatienter. Med en bättre diagnostik kan vi ändra på det förhållande. Det känns mycket tillfredsställande att min forskning kan förbättra situationen för många patienter runt om i världen.

Oskar Hansson

– Jag är övertygad om att blodprovet kommer att hjälpa allmänläkare att göra bättre bedömningar, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.

 

Bättre bedömningar

Oskar Hansson är övertygad om att det nya blodtestet kommer att innebära en stor förbättring inom primärvården. Idag har allmänläkare som möter patienter med kognitiva problem endast tillgång till gamla diagnostiska metoder för att ställa en diagnos.

– Jag skulle själv ha svårt att diagnosticera med de hjälpmedel som finns idag, säger Oskar Hansson och beskriver ett Mini Mental test där patienten bland annat får ett papper med uppgiften att vika det och lägga det i knäet.

– Jag är övertygad om att blodprovet kommer att hjälpa allmänläkare att göra bättre bedömningar och underlätta beslutet att skicka patienter vidare till en specialist. Blodprovet kommer även att användas mycket på minnes- och specialistmottagningar och minska antalet ryggvätskeprov och kostsamma PET-kameraundersökningar. Med hjälp av blodprovet kan patienter mycket snabbare få tillgång till symptomlindrande läkemedel.

En annan positiv effekt är möjligheten att med den nya mätmetoden analysera blod från redan genomförda stora kohortstudier runt om i världen där man samlat in blodprover under många decennier och på så sätt bättre förstå de tidiga stadierna av sjukdomen bättre.

När kommer det nya blodtestet att vara tillgängligt inom primärvården?

–Det är den stora utmaningen. Läkemedelsindustrin måste få till analysmetoder som fungerar i vanliga kliniska kemilaboratorier där man idag läser av till exempel Hb och PSA-prov. Men det ser lovande ut. Det kan ta tre-fyra månader men det kan också ta betydligt längre tid.

Tester på vårdcentraler

Vid 15 sydvästskånska vårdcentraler pågår redan nu en studie där det nya blodtestet används. Alla som söker för kognitiva problem erbjuds att vara med i studien. Syftet är att se om blodprovet är lika träffsäkert inom primärvården där patientgruppen är mer heterogen. Samtidigt testas ett nytt appbaserat minnestest som patienten själv kan använda hemma. Forskarna ska även studera om diagnostiken blir ännu bättre om man kombinerar blodprovet med undersökning med enklare magnetkamera- eller datortomografiundersökningar av hjärnan.

– Studien ska bli en slags referensstandard hur vi i framtiden ska arbeta för att på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt ska få säkra diagnoser av Alzheimers sjukdom. Målet är att få med 600 individer i studien inom två till tre år. Tyvärr har Covid-19 stoppat upp studien lite grand.

Det är inte risk för att man i framtiden, när möjligheten finns, tar för många blodprov på patienter med kognitiva problem och därmed ökar risken för onödig oro?

– Det krävs självklart att vi tar fram tydliga riktlinjer för hur blodproven ska användas. Jag ser inte det som något problem. Det är enkelt och har gjorts för andra diagnostiska test.

Text: Liselotte Fritz

Pfizers genterapi för Duchennes muskeldystrofi får fast track-status av FDA

Pfizers genterapikandidat (PF-06939926) för behandling av Duchennes muskeldystrofi (DMD) har beviljats ”fast track designation” av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA. Kandidaten utvärderas för närvarande med avseende på effekt och säkerhet i pojkar med DMD.

Fast track är en process som syftar till att underlätta utvecklingen och påskynda granskningen av nya läkemedel som är avsedda att behandla eller förebygga allvarliga sjukdomar och som har potential att möta ett otillfredsställt medicinskt behov. Fast track-status beviljades baserat på data från fas 1b-studien som indikerade att intravenös administrering av PF-06939926 tolererades väl under infusionsperioden och att nivåerna av dystrofinuttryck bibehölls under en 12-månadersperiod.

– FDAs beslut att bevilja vår genterapi PF-06939926 fast track-status understryker hur viktigt det är att snabbt få fram behandlingar för Duchennes muskeldystrofi,” säger Christoph Varenhorst, medicinsk direktör på Pfizer i Sverige. DMD är en förödande sjukdom och patienterna och deras föräldrar väntar desperat på behandlingsalternativ. Pfizer arbetar för att så snabbt som möjligt föra vårt planerade Fas 3-program framåt.

Om Duchennes muskeldystrofi (DMD)

DMD är en förödande och livshotande sjukdom kopplad till x-kromosomen orsakad av mutationer i den gen som kodar för dystrofin, vilken behövs för korrekt stabilitet och funktion hos muskelmembranen. Patienterna uppvisar muskeldegeneration som successivt förvärras med åldern till den grad att de kräver rullstolsassistans i de tidiga tonåren och tyvärr oftast avlider av sin sjukdom i sen tjugoårsålder. Varje år insjuknar ca 10 pojkar i Sverige i sjukdomen(1).

Om PF-06939926

PF-06939926 är en rekombinant adeno-associerade virus serotyp 9 (rAAV9) kapsid som bär en förkortad version av den humana dytrofin-genen (minidystrofin) som kontrolleras av en human muskelspecifik promotor. rAAV9-kapsiden valdes som leveransvektor på grund av dess förmåga att rikta sig mot muskelvävnad. Pfizer startade en Fas 1b multicenter, öppen, icke-randomiserad stigande dosstudie av endos intravenös infusion av PF-06939926 under 2018. Målet med studien är att bedöma säkerheten och tolerabiliteten hos denna genterapi under utveckling. Andra mål för den kliniska studien är att mäta dystrofinuttryck och distribution och att göra bedömningar av muskelstyrka, kvalitet och funktion.

Om Genterapi

Genterapi är ett växande område inom medicinsk forskning med inriktning på att utveckla högspecialiserade läkemedel med potentialen att behandla den underliggande orsaken till sjukdom i den genetiska koden. Genom att rikta sig mot den underliggande orsaken till en genetisk sjukdom, på cellnivå, hoppas man kunna återställa normal funktion i drabbade vävnader eller celler. Detta kan potentiellt göra det möjligt för en patient att hantera sin sjukdom utan behov av pågående behandlingar. Förhoppningen är att i framtiden helt kunna bota vissa sjukdomar.

Genterapi är en behandlingsform som innebär att man för in genetiskt material i kroppen för att leverera en korrigerad kopia av en gen till en patients celler för att kompensera för en muterad gen. Det genetiska materialet kan levereras till cellerna på olika sätt, varav ett använder en viral vektor såsom rekombinant Adeno-Associated Virus (rAAV).

Referenser: