Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Kostnaden för strokevården spås öka med 44 procent till över 850 miljarder kronor!

Idag den 9 november presenterar den europeiska strokeorganisationen Stroke Allians For Europé (SAFE) sin rapport ” The Economic Impact of Stroke in Europé” som visar på att strokevården i Europa som redan nu beräknades kostar cirka 600 miljarder per år kommer öka med 44 procent till över 850 miljarder kronor fram till 2040.

Undersökning gjord av universitetet i Oxford visar på att kostnaderna sannolikt är i underkant, exempelvis har man inte inkluderat kostnader för socialvård eller hemsjukvård.

– Det är viktigt att de europiska staterna satsar på forskning, förebyggande arbete, akutvård för de som får en stroke samt inte minst rehabilitering för att möta det ökande behovet, säger STROKE-Riksförbundets ordförande Ove Puisto.

Specialdryck testas mot alzheimer

Forskningsgenombrott kan rädda liv vid nervgasförgiftning

Forskare vid FOI och Umeå universitet ville förbättra behandlingen av nervgasförgiftning. I slutändan löste de ett 50-årigt mysterium som har potentiella konsekvenser för behandlingen av neurologiska tillstånd och blodtrycksstörningar. Studien är publicerad i den ansedda tidskriften Angewandte Chemie International Edition.

– Vårt arbete löser en gåta som gäckat forskare i över 50 år, säger Daniel Wiktelius, kemist vid Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI, och en av huvudförfattarna till forskningsartikeln.

Artikeln fokuserar på ämnen som sänker aktiviteten i en kritisk del av det kolinerga nervsystemet. Detta livsviktiga system finns i alla människor och djur. Störningar i systemet uppstår hos de som förgiftas av nervgaser men är också  kopplat till sjukdomar som Alzheimers och schizofreni. Förenklat är det kolinerga systemets funktion att transportera signaler mellan hjärnan och olika delar av kroppen, som exempelvis muskler. För att musklerna ska kunna slappna av måste signalen också kunna avbrytas. Nervgaser förstör denna livsviktiga funktion.

Traditionella läkemedel mot nervgasförgiftning fungerar genom att antingen återställa nervsystemets förmåga att avbryta signaleringen eller genom att dämpa konsekvenserna av den överdrivna signaleringen. Forskarna har nu i stället fokuserat på ämnen och mekanismer som stryper signaleringen vid källan, enzymet kolin acetyltransferas, ChAT. Genom sitt arbete hoppas de utveckla läkemedel som tillfälligt kan blockera ChAT och därmed reducera nervsignaleringen hos patienter som förgiftats av nervgaser.

I artikeln beskriver forskarlaget hur ChAT tillverkar sin egen hämmare från det kroppsegna ämnet koenzym A och en grupp kemikalier som kallas arylvinylpyridiner.

– Redan på 60-talet upptäcktes att arylvinylpyridinier påverkar ChAT, men eftersom vi inte förstått mekanismen, har vi inte heller lyckats vidareutveckla dessa till läkemedel. På sikt kan vår upptäckt ge nya läkemedel. För den som blivit förgiftad av nervgas kan det vara skillnaden mellan liv och död, säger Anders Allgardsson, forskare vid FOI.

Norman Hoster, doktorand på Företagsforskarskolan vid Umeå universitet, kommenterar betydelsen av samarbete.

– Jag tror att samarbetet mellan Umeå universitet och FOI är nyckeln till att vi har lyckats lösa den komplicerade frågeställningen. Det är ett lysande exempel på när ett plus ett blir tre, säger han.

Den upptäckta mekanismen är mycket ovanlig, kanske är det första gången den beskrivs i forskningslitteraturen.

– Vi visar att hämmaren bildas genom en reaktion mellan det kroppsegna ämnet koenzym A och en arylvinylpyridin och att den här reaktionen äger rum inuti ChAT. Nu hoppas vi kunna utveckla vår forskning bortom arylvinylpyridiner och studera andra typer av hämmare. Upptäckten har lagt grunden för utvecklingen av nya verktyg för att studera nervsystemet. säger Fredrik Ekström, forskningschef vid FOI och den som har lett arbetet med studien.

– Det skulle vara fantastiskt om vårt arbete i slutänden kan bidra till nya läkemedel som kan bota eller lindra sjukdomar i nervsystemet, avslutar han.

Text: Ingrid Söderbergh

Originalartikel:

Wiktelius, D. et al: In situ assembly of choline acetyltransferase ligands by a hydrothiolation reaction reveals key determinants for inhibitor design. Angewandte Chemie International Edition (2020).

https://doi.org/10.1002/anie.202011989

Om Företagsforskarskolan:

Företagsforskarskolan startades 2008 och bygger på samverkan mellan universitet, forskare och företag eller organisation och syftar till att förena vetenskaplig excellens med nytta för samhället och den organisation som samarbetar. Tillsammans byggs ett långsiktigt samarbete kring ett problem som behöver utforskas och doktoranden får också ett skräddarsytt akademiskt kurspaket. Forskarskolan är öppen för alla forskningsområden och doktoranden har sin anställning vid Umeå universitet.

www.umu.se/foretagsforskarskolan

Fint pris inom strokerehab till Katharina Stibrant Sunnerhagen

Katharina Stibrant Sunnerhagen, professor i rehabiliteringsmedicin vid Göteborgs universitet, får världens finaste pris i sitt fält, nämligen Barbro B. Johansson Award in Stroke Recovery. Hon får priset för nyskapande forskning som haft betydande inverkan på hur vården handlägger rehabiliteringen efter stroke.

Priset delas ut av World Stroke Organization vartannat år, och det går till en person som gjort betydande framsteg inom strokerehabilitering och hjärnans återhämtning. Motiveringen slår fast att Katharina Stibrant Sunnerhagens forskning länge haft betydande inverkan på klinisk praxis och hur vården efter stroke organiseras.

Nyutvecklad metod visar stor potential för behandling av Alzheimers sjukdom

I Alzheimers sjukdom klumpar ett protein ihop sig i hjärnan och gör att de drabbade tappar minnet. I en nypublicerad artikel beskriver en forskningsgrupp vid Uppsala universitet en ny behandlingsmetod som ökar kroppens egen nedbrytning av byggstenarna som leder till att proteinet klumpar ihop sig.

Vid Alzheimers sjukdom börjar proteinet amyloid-beta klumpa ihop sig. Denna process brukar kallas aggregering och klumparna som skapas kallas aggregat. De behandlingsmetoder mot Alzheimers sjukdom som finns i kliniska prövningar idag försöker binda de sjukdomsorsakande aggregaten, men de lyckas inte binda till de minsta aggregaten som många menar är de mest giftiga för nervceller.

I den behandlingsmetod som man har utvecklat i den nya forskningsstudien, utförd på möss, bryter man ner byggstenarna till aggregaten innan de hinner aggregera. Behandlingsmetoden minskar därför bildningen av alla typer av aggregat.

Man har länge känt till att den peptid som forskarna har använt, somatostatin, kan aktivera kroppens egen nedbrytning av amyloid beta, byggstenarna bakom aggregaten. Man har dock inte kunnat använda somatostatin som ett läkemedel tidigare eftersom det försvinner från blodet på några minuter och inte kommer in i hjärnan där aggregaten bildas.


Fadi Rodolfo, doktorand vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap. Foto Uppsala universitet

– För att kunna använda somatostatin som behandling har vi satt på ett hjärntransportör- protein som gör att det tar sig in i hjärnan. Detta var mycket effektivt. När vi satte på transportören såg vi även att tiden som somatostatinet var kvar i hjärnan ökade till flera dagar vilket är fantastiskt, säger Fadi Rofo, doktorand vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap och försteförfattare till studien.

I studien såg forskarna störst effekt i hippocampus, den del av hjärnan som bildar minnen och som drabbas först vid Alzheimers sjukdom.


Greta Hultqvist, forskare vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap. Foto Uppsala universitet

– Att vi ser att effekten är tydligast i just hippocampus är väldigt bra. Våra förhoppningar är att den här metoden då kommer kunna verka väldigt specifikt och ha få biverkningar, vilket har varit ett problem i andra studier, säger Greta Hultqvist, forskare vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap, som har lett forskningsstudien.

Studien är gjord på möss men forskarna tror att somatostatin skulle ha samma effekt på människa och att denna typ av behandling skulle kunna vara mer effektiv än de som hittills testats.

Fadi Rofo, Canan Ugur Yilmaz, Nicole Metzendorf, Tobias Gustavsson, Chiara Beretta, Anna Erlandsson, Dag Sehlin, Stina Syvänen, Per Nilsson, Greta Hultqvist (2020) Enhanced neprilysin-mediated degradation of hippocampal Ab42 with a somatostatin peptide that enters the brain, Theranostics, doi:10.7150/thno.50263

FAKTA: Amyloid-beta och aggregat i Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom orsakas av att proteinet amyloid-beta börjar klumpa ihop sig. Denna ihopklumpning brukar kallas aggregering. Amyloid-beta som inte är aggregerat finns hos alla människor och orsakar inte någon sjukdom, men när det börjar aggregera så blir det giftigt. Till en början är dessa aggregat så små att man inte kan se dem med vanliga mikroskop. När de är så små kan de ganska obehindrat förflytta sig i hjärnan och skada nervceller. Om tillräckligt många nervceller dör så blir man sämre på att minnas saker.
Aggregaten fortsätter att växa och till slut blir de så stora att man kan se dem med blotta ögat. Då brukar man kalla dem plack. Hos personer som dött av Alzheimers sjukdom finns plack i en stor del av hjärnan.
Tidigare trodde man att det var just dessa plack som var farliga, men nu tror de flesta forskare att placken inte gör så mycket skada då de är stora och orörliga. Det är istället de mindre aggregaten som är de farligaste. Även dessa aggregat varierar mycket i storlek och de allra minsta har varit mycket svåra att komma åt med olika behandlingsmetoder.

För mer information kontakta Greta Hultqvist, institutionen för farmaceutisk biovetenskap, tel: 070-225 35 22, e-post: [email protected]