Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Första patienten har doserats i en potentiellt registreringsgrundande ALS-studie för pegcetacoplan

Sobi och Apellis meddelar att första patienten doserats i en potentiellt registreringsgrundande ALS-studie för pegcetacoplan

  • MERIDIAN är en 52-veckors fas 2-studie som utvärderar pegcetacoplan, en målinriktad behandling mot C3, hos cirka 200 vuxna med ALS

Stockholm, Sweden och Waltham MA, USA –  Swedish Orphan Biovitrum AB (publ) (SobiTM) och Apellis Pharmaceuticals Inc. (Nasdaq: APLS) meddelade idag att den första patienten doserats i den potentiellt registreringsgrundande fas 2-studien MERIDIAN. Studien utvärderar pegcetacoplan, en målinriktad behandling mot C3, hos cirka 200 vuxna med sporadisk amyotrofisk lateral skleros (ALS).

Studier tyder på att förhöjda nivåer av C3 kan spela en roll vid utveckling av ALS, en neurodegenerativ sjukdom som leder till progressiv muskelsvaghet och förlamning. MERIDIAN-studien kommer att undersöka om pegcetacoplan kan erbjuda en ny behandlingsmetod för personer som lever med ALS genom att kontrollera aktiveringen av komplementsystemet via en målinriktad behandling mot C3. Det finns för närvarande ingen behandling som bromsar utvecklingen av ALS.

”Patienter med ALS har ett mycket stort medicinskt behov. De förväntar sig fler och bättre behandlingsalternativ”, säger Bashar Al-Nakhala, Chief Operations Officer vid ALS Therapeutic Development Institute. ”Vi är tacksamma att Apellis och Sobi bidrar till den kliniska utvecklingen kring ALS, med det gemensamma målet att stoppa den förödande sjukdomsutvecklingen som ALS medför.”

”Vi ser med glädje på att första patienten doserats i denna kliniska fas 2-studie, då behovet att få fram en behandling till patienter med ALS är stort”, säger Ravi Rao, Head of R&D och Chief Medical Officer på Sobi. “Vi ser fram emot att tillsammans med Apellis utvärdera potentialen av pegcetacoplan hos patienter med ALS.”

”Mot bakgrund av den roll C3 förmodas ha vid ALS, arbetar vi intensivt för att klargöra om pegcetacoplan, en målinriktad behandling mot C3, har potential att bromsa sjukdomsprogression och göra skillnad för människor som lever med ALS”, säger Federico Grossi, med dr, Chief Medical Officer på Apellis. ”Vi utformade MERIDIAN-studien baserat på omfattande återkoppling från människor engagerade i ALS, och vi är dedikerade att fortsätta samarbetet med förhoppning om att en dag kunna erbjuda en betydelsefull behandling för familjer som lever med ALS.”

MERIDIAN (APL2-ALS-206) är en potentiellt registreringsgrundande fas 2-studie, en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad, multicenterstudie avsedd att utvärdera effekt och säkerhet av pegcetacoplan hos cirka 200 vuxna med sporadisk ALS. Studiedeltagarna kommer att randomiseras 2:1 till behandling med pegcetacoplan eller placebo, samtidigt som de fortsätter att få sin ordinarie behandling för ALS. Efter 52 veckors blindad behandling kommer alla patienter i studien behandlas med pegcetacoplan. Studien har utformats för att minimera antalet klinikbesök i syfte att lindra bördan för personer som lever med ALS och deras vårdgivare. Cirka sex klinikbesök görs under det första året och under det andra som genomförs utan blindning, görs fyra besök.

Det primära effektmåttet för studien är kombinerad bedömning av funktion och överlevnad (Combined Assessment of Function and Survival, CAFS) vid vecka 52. Viktiga sekundära effektmått inkluderar mätningar av lungfunktion, muskelstyrka och livskvalitet. Ytterligare information om fas 2-studien MERIDIAN, finns på www.clinicaltrials.gov (NCT04579666).

Om amyotrofisk lateralskleros (ALS)
ALS är en förödande neurodegenerativ sjukdom som resulterar i progressiv muskelsvaghet och förlamning på grund av förtvining av nervceller, så kallade motoriska nervceller, i hjärnan och ryggmärgen.1,2 Nedbrytningen av motoriska nervceller leder till progressiv förlust av de viljestyrda muskelrörelser som krävs för att tala, gå, svälja och andas.1,2 Personer med ALS har höga nivåer av C3 vid den neuromuskulära synapsen3 där motoriska nervceller kommunicerar direkt med muskelceller. Flertalet studier tyder på att förhöjda nivåer av C3 i hela motoriska nervsystemet hos ALS-patienter sannolikt bidrar till kronisk neuroinflammation och till nedbrytningen av motoriska nervceller.3,4,5 Det finns idag inga godkända behandlingar som bromsar eller vänder utvecklingen av ALS, en sjukdom som drabbar cirka 225 000 patienter över hela världen.6

Om pegcetacoplan (APL-2)
Pegcetacoplan är ett prövningsläkemedel, en målinriktad behandling mot C3 som syftar till att reglera okontrollerad aktivering av komplementsystemet, en del av kroppens immunförsvar. Okontrollerad aktivering av C3 kan leda till uppkomst och utveckling av många allvarliga sjukdomar. Pegcetacoplan är en syntetisk cyklisk peptid konjugerad till en polyetylenglykol-polymer som binder specifikt till C3 och C3b. Pegcetacoplan utvärderas i flera kliniska studier inom hematologi, oftalmologi, nefrologi och neurologi. Den amerikanska läkemedelsmyndigheten (FDA) och den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) utvärderar ansökningar för marknadsföringstillstånd av pegcetacoplan för behandling av paroxysmal nokturn hemoglobinuri (PNH). FDA har beviljat ansökan prioriterad granskning (priority review). Pegcetacoplan har också beviljats så kallad fast track-status av FDA för behandling av PNH och geografisk atrofi, och har erhållit särläkemedelsstatus för behandling av C3 glomerulopati (C3G) från både FDA och EMA. Ytterligare information om kliniska studier med pegcetacoplan, se apellis.com/our-science/clinical-trials.

Forskning kring tillförlitligare prognoser vid traumatiska hjärnskador belönas

Läkarstudenten Jonathan Tjerkaski vid Karolinska Institutet tilldelas Asklepiospriset för bästa projektarbete 2020.
 

Läkarstudenten Jonathan Tjerkaski vid Karolinska Institutet tilldelas Asklepiospriset för bästa projektarbete 2020. Pristagaren uppmärksammas för forskning kring traumatiska hjärnskador och hur fynd hittade med magnetkamera kan tänkas förutspå utfall.

I sitt projektarbete ”The Stockholm MRI grading system: A novel system for outcome prediction based on brain lesions detected by magnetic resonance imaging in patients with traumatic brain injury” har Jonathan Tjerkaskis tagit fram ett nytt system för hur hjärnskador kan graderas utifrån radiologiska fynd, för att kunna ge tillförlitliga prognoser till patienter med traumatiska hjärnskador, efter att med maskininlärning ha hittat flera lämpliga variabler hos patienter som legat inne på en intensivvårdsavdelning.

Pristagaren belönas med 10 000 kronor och kommer att uppmärksammas på Kandidat- och underläkarföreningens medlemsdag som äger rum den 21 november. Läs mer

Om Asklepiospriset
Svenska Läkaresällskapets Kandidat- och underläkarförening (KUF) verkar för att stimulera forskningsintresse och främja forskningsinitiativ hos unga läkare och studenter. KUF delar årligen ut Asklepiospriset för att belöna och uppmuntra vetenskap av hög kvalitet.

Nanopartiklar kommer lastade – med läkemedel till hjärnan

Hjärnan är vårt mest komplicerade organ och också det som är svårast att studera. Genom att utveckla flexibla elektroder tunnare än hårstrån, arbetar forskare vid Neuronano Research center vid Lunds universitet med att ta fram nya metoder som kan registrera signaler från hjärnans nervceller för att på så vis lära oss mer om hjärnan.

– Det finns en rad neurologiska sjukdomstillstånd, till exempel kronisk smärta, epilepsi och Parkinsons sjukdom, där vi bättre vill förstå mekanismer för att sedan kunna behandla på bästa sätt, säger professor Jens Schouenborg, som leder forskargruppens arbete.

Tanken är att dessa elektroder också ska kunna användas för att behandla hjärnans sjukdomar lokalt.

En utmaning har varit att både implantat och elektroder som förs in i hjärnvävnaden kan orsaka en lokal förlust av nervceller och inflammation som kan skada hjärnan. Nu har forskargruppen konstruerat nanopartiklar med läkemedel som kan föras in med hjälp av elektroderna in i hjärnan, där de levererar läkemedlet precis där det behövs.

Metoden har testats på möss och forskarna såg att läkemedlet minskar den oönskade aktiviteten hos de mikrogliaceller som ska fungera som hjärnans immunförsvar vid en skada i hjärnan, och att inga nervceller skadades av elektroderna.

Johan Agorelius, Alexander Dontsios Holmkvist, Jens Schouenborg

– Den här metoden är en viktig pusselbit som ger oss en förbättrad kontroll över miljön och vävnaden runt omkring elektrodimplantat i hjärnan. Vi har använt läkemedlet Minocycline, som har nervcellsskyddande egenskaper och som även dämpar de aspekter av inflammation som vi vill dämpa, säger Johan Agorelius, doktorand vid Lunds universitet.

Det ligger ett gediget och tidskrävande forskningssamarbete bakom utvecklingen av de läkemedelsfrisättande nanopartiklarna. En utmaning har varit att utveckla nanopartiklar som frisätter läkemedlet under lång tid, men det har också tagit tid att få fram exakt vilken dos som ska användas i hjärnan.

– Nanopartiklarna sugs upp av gelatinet, som sedan torkar och kapslar in partiklarna. Gelatinet har den fördelen att det är hårt när det är torrt, men mjuknar när det förs in i hjärnvävnaden. Där löses det upp och nanopartiklarna frisätts lokalt innan de bryts ned efter en tid, förklarar Alexander Dontsios Holmkvist, doktorand vid Lunds universitet som utvecklat nanopartiklarna.

Elektroderna som forskargruppen i tidigare studier utvecklat är så mjuka att de inte ens klarar av ytspänning från vatten. För att kunna föra in dem i hjärnan bäddas de därför in i gelatin. Forskargruppen har tidigare även visat att när elektroderna bekläds med gelatin påskyndas hjärnvävnadens läkning. Metoden att frisätta läkemedlet lokalt innebär att man slipper att påverka resten av kroppen.
– Med hjälp av nanopartiklarna får man en lokal frisättning av mediciner precis där man vill att de ska frisättas. Det rör sig om en mycket låg dos; en miljon gånger mindre dos än om den getts oralt. Det behövs ingen påfyllning eftersom den frisätts under så lång tid, säger Jens Schouenborg, som tror att metoden kan bli aktuell också för lokal läkemedelsleverens till andra mjukvävnader, som till exempel för att lokalt behandla cancer. Men innan dess krävs mer studier.

Kontakt
Jens Schouenborg, professor i neurofysiologi vid Lunds universitet, 046-2227752, [email protected]
Alexander Dontsios Holmkvist, doktorand vid Lunds universitet, 0462227716, [email protected]

Publikation
Local delivery of minocycline-loaded PLGA nanoparticles from gelatin-coated neural implants attenuates acute brain tissue responses in mice
Journal of Nanobiotechnology, DOI: https://doi.org/10.1186/s12951-020-0585-9

Avhandling
Avhandlingen “Nanoparticle-based drug delivery systems for neural interfaces – a novel approach for improved biocompatibility” där artikeln ingår försvaras av Alexander Dontsios Holmkvist vid Lunds universitet den 19 november.

Fakta om studien
Ämne: Neurovetenskap/organisk kemi/farmakologi
Forskningsområde: Tvärvetenskaplig grundforskning
Typ av publicering: Peer review-granskad publikation, doktorsavhandling
Studiedesign: kvantitativ studie, forskarinitierad, orsak-verkan-samband, statistiska samband, djurstudie med 23 genmodifierad möss.
Experimentell undersökning: In vivo

Anslag till forskning om Alzheimers sjukdom

Forskare vid Stockholms universitet ingår i ett nytt projekt om en möjlig behandling av Alzheimers sjukdom, som beviljats anslag av EU-kommissionen.

Foto: Eva Dalin

Arrheniuslaboratorierna. Foto: Eva Dalin

Lovisa Lundholm och Andrzej Wojcik vid Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut (MBW) deltar i samarbetsprojektet ”Neutron capture-enhanced treatment of neurotoxic amyloid aggregates” (NECTAR) som nyligen beviljats medel av EU-kommissionen. Det är första gången forskare vid Stockholms universitet beviljats anslag inom utlysningsformen “Future and Emerging Technologies” (FET Open), som är en del av forskningsprogrammet Horizon 2020.

Projektet handlar om att undersöka en möjlig framtida behandling av Alzheimers sjukdom med boron neutron capture-teknik. Tekniken går ut på att selektivt skapa en hög dos av olika typer av strålning lokalt, för att strukturellt eliminera ansamlingar av betaamyloid i hjärnan. Detta sker genom extern lågdosbestrålning med neutroner, som via amyloid-bindande molekyler konjugerade med gadolinium (Gd) eller bor (B) skapar tätjoniserande strålning (alfastrålning/Augerelektroner) lokalt. Strålningbiologigruppen vid MBW är huvudansvariga för strålskyddsdelen av detta projekt och kommer att studera stråleffekter på neuron och gliaceller.

Projektet beviljas totalt drygt 3,1 miljoner euro varav närmare 660 000 euro går till Stockholms universitet. Projektet koordineras från Italien och ska pågå i 3,5 år.

Ny app ska ge kunskap om gnagarburna sjukdomar

Illustration av en mus i ett hus

När gnagare söker skydd i hus och uthus riskerar vi människor att smittas av sjukdomar som djuren bär på. För att få mer kunskap om gnagarnas inomhusvistelser och spridningsrisken för gnagarburna sjukdomar efterlyser nu forskare vid SLU allmänhetens hjälp med att rapportera in fynd i appen Mus i hus.

Gnagare är viktiga värdar för djurspridda sjukdomar, så kallade zoonoser. För att en sådan sjukdom ska bryta ut krävs i många fall nära kontakt mellan djur och människor, vilket kan inträffa när smågnagare kommer in i våra hus och uthus. I nuläget vet forskningen väldigt lite om vilka miljöförhållanden som driver smågnagare som sorkar och möss inomhus. Detta är något som Frauke Ecke, docent vid Sveriges lantbruksuniversitet, och hennes kollegor vill ändra på.

– Vi har förhållandevis bra koll på smågnagarnas beståndsstorlek i naturliga miljöer, och framför allt skogsmiljöer, tack vare standardiserad övervakning. Däremot är kunskapen om när och varför viltlevande smågnagare söker sig till hus, stugor, garage, uthus och vedförråd mycket dålig, trots att det antagligen är där smittrisken är som störst.

Rapporter viktiga för forskningen

Med hjälp av appen ”Mus i hus” uppmuntras nu allmänheten att rapportera in observationer av smågnagare som hittas i inomhusmiljöer. I appen registreras observationsplats, datum, rådande väder och typ av gnagare som har hittats eller setts; även näbbmöss som inte tillhör gruppen gnagare kan rapporteras. Det finns också möjlighet att ladda upp bilder för att få hjälp med artbestämningen. Appen finns på svenska och engelska med hela världen som observationsplats.

Studerar ekologin bakom gnagarburna sjukdomar

Frauke Eckes forskargrupp studerar ekologin bakom olika gnagarburna sjukdomar. Ett återkommande mönster i många sådana sjukdomar är kontakten mellan smågnagare och människor, som kan orsaka utbrott av exempelvis sorkfeber.

I år har forskarna sett att det är gott om smågnagare i mellersta och södra Sverige, medan det i norra Sverige är ont om sork. Redan nästa år kan det vara tvärtom. Dessa variationer i gnagarbestånden har betydelse för utbrott av gnagarburna sjukdomar.

– Med hjälp av allmänhetens egna observationer vill vi öka kunskapen om vilda gnagares ekologi, och ta reda på vilka som är de viktigaste faktorerna bakom utbrott av sjukdomar som sprids från gnagare till människor, säger Frauke Ecke.

Mer information

Gnagarburna sjukdomar

I Sverige finns flera allvarliga gnagarburna sjukdomar, såsom sorkfeber, borrelios, fästingburen hjärnhinneinflammation (TBE) och harpest (tularemi). Sjukdomarna sprids antingen direkt från gnagare till människor (t.ex. sorkfeber, harpest) och/eller indirekt med hjälp av vektorer såsom fästingar (t.ex. borrelios, harpest). Antalet människor som drabbas varierar stort mellan olika regioner i Sverige och mellan år.

Under år 2007 drabbades i Sverige mer än 2000 människor av sorkfeber och nästan 90 procent av personerna insjuknade i de fyra nordligaste länen. I fjol (2019), som sammanföll med låga sorktätheter, rapporterades det endast 155 sorkfeberfall i hela landet. Skogssorkar som bär på sorkfeberviruset sprider det via urin, saliv och avföring. När människor kommer i kontakt med detta, eller andas in damm som förorenats av viruset, kan smittan spridas.

Mus i hus

Appen ”Mus i hus” finns att ladda ner både till Android och iPhone. Mer info om appen hittar du på www.slu.se/musihus.