– Avhandlingen fokuserar på diagnostik av borrelia där vi utvärderat de metoder vi har i Sverige, Norge, Danmark och på Åland, med fokus på serologiska metoder där vi påvisar antikroppar i blodprov (serum) eller ryggmärgsvätska, alternativt molekylärbiologiska metoder där vi tittar på borreliabakteriens arvsmassa, DNA eller RNA, förklarar Malin Lager.

Serologiska metoder är basen inom laboratoriediagnostiken medan molekylärbiologiska metoder används som komplement vid vissa frågeställningar.

– Dock är det viktigt att poängtera att en borreliadiagnos alltid ställs utifrån patientens kliniska historia, upplevda symptom och kliniska bild tillsammans med laboratoriefynd. En diagnos ställs aldrig enbart på resultaten från laboratoriet, utan laboratoriefynden utgör en pusselbit för att kunna ställa rätt diagnos. Det är förstås väldigt viktigt att vi har tillförlitliga och känsliga metoder som korrekt visar om en patient är frisk eller sjuk, säger Malin Lager.

Frågeställningen styr analysmetod

Det är frågeställningen som styr valet av analysmetod.

– Våra tester är känsliga, tillförlitliga och har god överensstämmelse mellan olika laboratorier och länder. Men det finns vissa biologiska begränsningar som vi inte kan styra över, som kan påverka, vilket bör vägas in när man ställer diagnos. I serologiska tester skiljer vi till exempel på de tidiga antikroppar IgM, som börjar bildas bara några dagar efter fästingbettet, och sena antikropparna IgG som kan ligga kvar längre, ända upp till 20 år.  Detta innebär att det kan vara svårt att särskilja en gammal borreliainfektion från en pågående, varpå det alltid är viktigt att väga in den kliniska bilden. Våra studier har visat att träffsäkerheten och känsligheten är högre i tester som analyserar  IgG-antikroppar, varför vi tagit bort IgM-testerna i serum här i Region Jönköpings län då ett positivt IgM-svar i vissa fall förvirrar klinikern mer än det hjälper, säger Malin Lager.

Kan ge allvarliga infektioner

Många patienter genomgår en borreliainfektion utan symtom eller med milda influensaliknande symtom och de flesta borreliainfektioner läker ut spontant utan att patienten behöver söka sjukvård. När borreliabakterien finns i huden kan den ge upphov till mindre allvarliga infektioner, medan den efter förflyttning till leder eller till det centrala nervsystemet kan orsaka mer allvarliga infektioner, så kallad neuroborrelios.

– Om bakterien befinner sig i det centrala nervsystemet kan den ge upphov till hjärnhinneinflammation, vilket är en allvarlig infektion där patienten kan uppvisa tecken som halvsides ansiktsförlamning, så kallad Bells pares, alternativt nervrotsinflammation, medan den i leder kan ge upphov till artriter, förklarar Malin Lager.

Om det finns misstanke om neuroborrelios, behöver prov tas från både ryggmärgsvätska och serum och analys av dessa ska ske parallellt då studier visat att det ger en ökad känslighet.

Inget vaccin – men antibiotika

Det finns inget vaccin mot borrelia, däremot effektiv antibiotika som gör att de flesta borreliasjuka blir helt friska.

– Men den som gått länge med borreliainfektion utan behandling kan få kvarstående påverkan på till exempel nervrötter samt leder. Detta beror dock inte på att patienten fortfarande har en aktiv borreliainfektion, säger Malin Lager.

Det är därför viktigt med tidig upptäckt och behandling av borreliainfektion. Och det är just analysmetoderna av antikroppar och arvsmassa som Malin Lager studerat i sin forskning.

Utvärderat olika steg i analysen

– Syftet är att standardisera metoderna så att de analysmetoderna som används ger likvärdiga resultat, så att patienten får en adekvat diagnos och behandling oavsett laboratorium eller land. Vi har kartlagt hur det i dagsläget ser ut gällande de olika analysmetoderna och försökt se eventuella förbättringsområden. Vi har bland annat systematiskt utvärderat hur vi tar hand om ryggmärgsproverna vid misstänkt neuroborrelios innan de analyseras med molekylärbiologisk metod. Det kan till exempel handla om hur vi centrifugerar, utvinner arvsmassa och förvarar proverna, innan vi analyserar för att se om de innehåller arvsmassa från borreliabakterien. Vi vill se om vi kan hitta några parametrar som kan göra metoden känsligare.

Det visade sig till exempel att utvinning av både DNA och RNA ger högre känslighet än enbart DNA, som man renar fram idag.

Bakterier har odlats

I ett av projekten har forskarna undersökt om det finns någon eller några parametrar som påverkar känsligheten för borreliabakterier i ryggmärgsvätska. För denna studie har borreliabakterier odlats upp och tillsats till ryggmärgsvätska från patienter utan misstänkt borreliainfektion för att skapa ett facit.

– Genom att sätta till en viss mängd borreliabakterier i ett prov med ryggmärgsvätska skapar vi ett prov där vi vet vilket resultat vi förväntas få. På så sätt kan vi se om någon eller några parametrar gör att metoden blir mer känslig och att vi genom att justera kan påvisa fler bakterier i provet. Vi har till exempel sett att vi hittar färre bakterier om det finns röda blodkroppar i ett prov med ryggmärgsvätska. Målet med studien var att skapa rekommendationer för hur vi tar hand om våra prover innan analys och resultaten ser lovande ut, men vi måste nu applicera detta på ryggmärgsprover tagna från patienter med misstänkt neuroborrelios, säger Malin Lager.

Analysera patientprover våren 2021

Under kommande fästingsäsong från våren 2021 är det dags att utvärdera om de nya rekommendationerna ger ökad känslighet även vid analys av prover från patienter. Prover från patienter med misstänkt neuroborrelios som kommer till laboratoriemedicin ska analyseras både utifrån de ursprungliga arbetssättet och utifrån de rekommendationer som framkommit i  forskningen, så att  jämförelse av känslighet och träffsäkerhet kan göras.

– Förhoppningsvis kan det leda till högre känslighet i analyserna, säger hon.

Ska djupstudera olika borreliaarter

Dessutom är planen att djupstudera borreliabakterierna och jämföra de olika arter av bakterien som finns i södra Sverige. Totalt drygt 20 arter, varav sju kan ge infektion hos människa och tre är mer vanligt förekommande i Europa och Sverige.

– Metoden vi har idag säger om det är borrelia eller inte, men säger inget om vilken art som gett upphov till infektion. Tidigare studier har visat på samstämmighet mellan art och klinisk bild, alltså patientens symtom. Vi vill kartlägga detta, se om vissa arter är mer vanliga och om det finns något släktskap. Vi vet att vissa arter ger mer allvarliga infektioner. Förhoppningen är att på sikt kunna koppla ihop klinisk bild med art och därmed ge mer individuell behandling, säger Malin Lager.

Nationellt referenslaboratorium

Laboratoriemedicin i Region Jönköpings län är sedan många år en stor aktör i den nationella fästingforskningen.

– Vi är tillsammans med Göteborg nationellt referenslaboratorium för borrelia och i den rollen  är det viktigt att vi ligger i framkant och kan erbjuda mer avancerad diagnostik. Om vår forskning leder fram till förbättra diagnostik och ändringar av behandlingsrekommendationer är det betydelsefullt för patienterna.

Doktorand sedan 2014

Malin Lager började med forskning 2004 och gled in på fästingar som område omkring 2012. Sedan 2014 har hon varit doktorand, med Anna J Henningsson, medicinsk chef för mikrobiologilaboratoriet och fästingforskare, som handledare.

– Det är ett jätteintressant ämne och det har varit väldigt lärorikt att samarbeta med forskare i Sverige men även med forskare i grannländerna. Men det känns skönt att ha nått ett mål nu. Samtidigt är jag sugen på att fortsätta med fler spännande projekt, säger hon.

Läs mer: 1177.se: Borrelia

Fotnot 1: Malin Lager disputerade 20 november 2020 på sin avhandling ”Molecular and serological tools for clinical diagnostics of Lyme borreliosis – can the laboratory analysis be improved?”.