Vendela Ekmark - Neurologi i Sverige

AlzeCure går in i nästa utvecklingsfas med ACD857 mot Alzheimers sjukdom

AlzeCure Pharma AB (publ) (FN STO: ALZCUR), ett läkemedelsbolag som utvecklar en bred portfölj av produktkandidater för sjukdomar som drabbar det centrala nervsystemet, med projekt inom både Alzheimers sjukdom och smärta, meddelar idag att bolaget har inlett preklinisk utvecklingsfas med bolagets läkemedelskandidat ACD857.

ACD857 utvecklas inom AlzeCures NeuroRestore-plattform, med målsättning att ta fram symptomlindrande läkemedel för behandling av sjukdomar med kognitiva störningar. Det prekliniska utvecklingsprogrammet med ACD857 omfattar prekliniska säkerhets och tolerabilitets studier men även formuleringsarbete och stabilitetstestning. ACD857 kan få en betydande roll vid behandling av indikationer där kognitiva funktioner är nedsatta, såsom vid Alzheimers sjukdom.

”Vi är väldigt glada över att att ha inlett den prekliniska utvecklingen med ACD857. Vi bygger härigenom vidare på den kommunucerade strategin att stärka projektportföljen med utveckling av flera kandidater parallellt och visar också på AlzeCures kapacitet avseende utveckling och levererans. Det är fantastiskt att se hur Discovery och Development organisationen har presterat under det senaste året med förmågan att driva både de prekliniska och kliniska programmen”, säger Martin Jönsson, VD på AlzeCure.

Dagens äldre sover bättre – löper mindre risk för demenssjukdomar

Dagens 70-åringar sover bättre än 70-åringar för trettio år sedan och kan därför löpa mindre risk att drabbas av demenssjukdomar. Det visar en ny avhandling vid Göteborgs universitet.

De äldsta åldersgrupperna tillhör den del av befolkningen som växer snabbast i världen. Det är därför viktigt att förstå de förändringar som förknippas med både normalt och sjukligt åldrande. I sin avhandling har Johan Skoog undersökt kopplingar mellan sömn och kognitiva förmågor, eftersom intakt kognition ofta är en nyckel till ett lyckat åldrande. Med kognition menas till exempel förmågan att minnas, orientera sig i tid och rum, lösa problem och använda siffror och språk.

I en av studierna undersöktes sambanden mellan sömnstörningar hos äldre och förekomsten av proteinerna beta-amyloid och tau i ryggvätskan. Båda är markörer för Alzheimers sjukdom. Ett överskott av beta-amyloid i hjärnan tros vara det som driver igång sjukdomsprocesserna medan giftigt tau tros vara orsaken till att nervceller i hjärnan dör. Kroppen rensar normalt ut överskott av beta-amyloid, men tidigare studier på möss har indikerat att dålig sömn gör det svårare för kroppen att genomföra den reningsprocessen.

Resultaten visade att de som hade sömnstörningar hade lägre nivåer av beta-amyloid i ryggvätskan, vilket är ett tecken på en ökad ansamling av proteinet i hjärnan. En annan upptäckt var att en riskgen för Alzheimers sjukdom (APOEε4) hade betydelse. De som hade sömnsvårigheter och samtidigt var bärare av riskgenen hade högre nivåer av tau.

− Dålig sömn kan ofta vara ett symtom vid Alzheimers sjukdom, men vår studie visar att problem med sömnen även kan påverka själva sjukdomsförloppet, säger Johan Skoog.

I en annan studie, där testdeltagarna själva skattade sin sömnkvalitet, undersöktes om sömnstörningar i 50-och 70-årsåldern hade någon koppling till en ökad risk att utveckla demens senare i livet. Resultaten visade att de som led av sömnproblem hade en 24 procent större risk att utveckla demens än de som inte led av samma problem, vilket också det tyder på att det kan finnas ett samband mellan dålig sömn och kognitiva problem.

− Båda studierna tyder på att sömnstörningar, redan så tidigt som i medelåldern, kan påverka kognitionen senare i livet. Nu behövs fler studier för att se om man genom att förbättra sömnen också kan förbättra kognitionen, säger Johan Skoog.

I en tredje studie jämfördes sömnproblemen hos två grupper av 70-åringar födda med 30 års mellanrum. Studien visade att 70-åringarna som undersöktes på 1970-talet hade dubbelt så hög förekomst av sömnproblem och sov kortare jämfört med de som undersöktes på 00-talet.

− Att sömnproblemen hos äldre har minskat så mycket är väldigt positivt. Även om mer kunskap om detta behövs har vi kunnat konstatera att dålig sömn är en riskfaktor när det handlar om kognitiv sjukdom, säger Johan Skoog.

En ökad kunskap om kopplingen mellan sömnstörningar och kognition kan ge sjukvården en större möjlighet att individanpassa olika åtgärder för att förbättra äldres hälsa och välmående. Sambanden mellan sömn och kognitiv hälsa visar också på vikten av att inom vården sträva efter att upptäcka sömnstörningar tidigt för att kunna ge råd och behandling.

Om studierna:
Avhandling består av flera delstudier som alla innehåller forskningsdata från den longitudinella studien H70 i Göteborg. H70-studien är befolkningsundersökningar av olika födelsegrupper av 70-åringar som följs under resten av livet. Studierna började 1971 med en undersökning av 70-åringar födda 1901–02. Den senaste födelsegruppen föddes 1944. I studierna samlas en mängd data in genom intervjuer, prover och tester i syfte att öka vår kunskap om åldrandet och dess sjukdomar, och hur åldrandet förändras över tid.

Demens och Alzheimer:
Demens är ett samlingsnamn och en diagnos för en rad symptom som orsakas av skador på hjärnan. Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen och mer än hälften av de med en demenssjukdom har Alzheimers sjukdom. I Sverige är ungefär 100 000 personer drabbade. Vid Alzheimers sjukdom dör nervcellerna i hjärnan fortare än vid ett normal åldrande. De skadade nervcellerna påverkar kognitionen och det vanligast symtomet är ett försämrat närminne.

Digital publicering: Sleep and cognition in old age: Birth cohort differences, dementia, and biomarkers of Alzheimer’s disease

Tre i rad – hattrick för hjärnelektroder

För att studera hur hjärnan fungerar och utveckla nya tekniker för behandling av neurologiska sjukdomar har forskare vid Lunds universitet utvecklat vävnadsvänliga och flexibla mikroelektroder som är ungefär en tiondel så tjocka som ett hårstrå. Nu har tre av doktoranderna i forskargruppen precis disputerat.

Hjärnan är den mest komplicerade struktur vi känner till och den ligger bakom vår intelligens, kreativitet, tankar, minnen, känslor och våra sinnesintryck. Man har liknat den vid en dator men likheten haltar eftersom vi inte ens är nära att förstå hur vår hjärna fungerar. En viktig pusselbit som saknats är vävnadsvänliga elektroder för att under lång tid lyssna på och interagera med enskilda nervceller uppkopplade i nätverk. Sådana elektroder har Jens Schouenborgs forskargrupp vid Lunds universitet under många år forskat kring och utvecklat.

Från vänster: Mohsin Mohammed, Jens Schoenborg, Johan Agorelius och Alexander Dontsios Holmkvist.

– Vi har tagit avgörande kliv mot målet att uppnå helt biokompatibla elektroder som inte stör den normala signaleringen mellan nervcellerna i hjärnvävnaden, säger Jens Schouenborg, professor som leder forskningsverksamheten vid Neuronano Research Center vid .

För att utvärdera de nya elektroderna arbetar de bland annat med modeller av Parkinsons sjukdom, en sjukdom som innebär att nervceller i ett visst område i hjärnan bryts ned. När det sker kan stimulering via implanterade elektroder, ofta benämnd Deep Brain Stimulation (DBS), användas som behandling för att minska de motoriska symptom som patienter drabbas av.

Läs hela pressmedelandet

12 miljoner till forskning inom cancer, stroke och Parkinson

Ett blodprov för säkrare diagnos av äggstockscancer, utveckling av ett nytt cancervaccin och av en ny genterapi för cancer. Av de 20,7 miljoner kronor som Mats Paulssonstiftelserna i år delar ut i anslag till forskning inom Life Science kommer 12 miljoner kronor från Mats Paulssons stiftelse för forskning, innovation och samhällsbyggande. Större delen av anslagen går till nya möjligheter att diagnosticera eller behandla cancer.

Mats Paulssons stiftelse för forskning, innovation och samhällsbyggande är ägare till Medicon Village i Lund och modellen är att avkastning på kapital tillsammans med överskott från verksamheten inom Medicon Village går tillbaka till forskning.

Utöver donationer kopplade till cancer, belönas i år också forskning för att förutsäga risk för höftfraktur i den åldrande befolkningen, en ny ultraljudbaserad mjukvara som ska prediktera stroke och hjärtinfarkt samt monitorering av Parkinsons sjukdom i hemmamiljöer via ett digitalt verktyg.

Stiftelsen har sedan 2019 en inriktning mot anslag till akademiska forskningsprojekt som i närtid kan leda till samhällsgynnande innovationer samt anslag till medeldyr utrustning. Inriktningen är ett samarbete mellan Lunds universitet och Malmö universitet, där universiteten bjuder in forskare att ansöka om anslag till projekt inom ramen för inriktningen. Ansökningarna prioriteras först av universiteten själva och därefter av Stiftelsens forsknings- och innovationsråd. I år, liksom föregående år, har Stiftelsen fattat beslut om att bevilja 2 miljoner kronor vardera till 6 av dessa projekt.

– Kvaliteten i årets anslagsrunda har varit hög och det är mycket glädjande att se det fina arbete som universiteten gör för att nominera projekt till Stiftelsen. Årets projekt visar på en imponerande kompetensbredd, från digital hälsa till prevention och riskgruppsklassificering inom ortopediska såväl som kardiovaskulära sjukdomar samt utveckling av nya och innovativa diagnostiska eller terapeutiska metoder. Alla med tydliga mål och innovationspotential. Vi ser med tillförsikt fram emot ett fortsatt samarbete med universiteten, säger Thomas Laurell, professor vid avdelningen för biomedicinsk teknik vid Lunds universitet och medlem av Stiftelsens forsknings- och innovationsråd.

Läs mer om samtliga utdelningar från Mats Paulssonstiftelserna för 2020 i fördjupad information på https://www.matspaulssonstiftelserna.com/.

Mats Paulssonstiftelserna

Mats Paulssonstiftelserna är samlingsnamnet för de stiftelser som entreprenören Mats Paulsson är initiativtagare till. Här i ingår Mats Paulssons stiftelse för forskning, innovation och samhällsbyggande, Mats Paulssons stiftelse och Stiftelsen Stefan Paulssons Cancerfond. En gemensam nämnare för stiftelserna är att stödja ändamål som gagnar vetenskaplig forskning och innovationer inom framför allt medicin och Life Science.

Medicon Village
Medicon Village är den självklara platsen för att göra forskningsidéer för människors nytta till verklighet. Genom att underlätta gränsöverskridande samarbeten skapas förutsättningar för att medicinska framsteg ska ge fler människor ett friskare och hälsosammare liv. På Medicon Village arbetar drygt 2600 personer i mer än 170 organisationer. Fastighetsverksamheten finns i Medicon Village Fastighets AB, medan innovationsverksamheten drivs av Medicon Village Innovation AB. Båda bolagen är helägda av Mats Paulssons stiftelse för forskning, innovation och samhällsbyggande, www.mediconvillage.se.

———————————————————————————————————————————————

Lista över 2020 års anslag

Mats Paulssons stiftelse för forskning, innovation och samhällsbyggande

Projekt: Omprogrammering av celler för immunoterapi mot cancer