Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Tre CGRP-hämmare jämställs vid migrän

Patienter med kronisk migrän som inte svarar på annan behandling kan få något av läkemedlen Aimovig, Ajovy eller Emgality. De har jämförbar effekt och likvärdigt pris, skriver NT-rådet i en ny rekommendation.

Patienter med svår kronisk migrän som varken haft effekt eller tolererat minst två olika förebyggande behandlingar kan vara aktuella för någon av de tre CGRP-hämmarna Aimovig (erenumab), Ajovy (fremanezumab) eller Emgality (galkanezumab).

Tidigare rekommenderade NT-rådet att regionerna i första hand använder Emgality vid kronisk migrän. Skälet var att Emgality har ett officiellt och transparent pris. Aimovig och Ajovy omfattades däremot av avtal om sekretessbelagd återbäring för en del av kostnaden till regionerna och det betydde att slutpriset och därmed kostnaden inte var officiell.

Känd kostnad

Nu ingår alla tre läkemedlen i läkemedelsförmånerna med officiellt pris utan återbäringsavtal. Vid eventuella prisskillnader uppmanas regionerna att välja det mest kostnadseffektiva alternativet.

– Regionerna vet nu vad läkemedlen faktiskt kostar och hur de påverkar budgeten. De slipper också administrativt arbete med bland annat hantering av återbäringen, säger Gerd Lärfars, som är docent och NT-rådets ordförande.

Det finns inga jämförande kliniska studier mellan läkemedlen. Men Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, bedömer att effekten är jämförbar vid behandling av patienter med migrän som tidigare provat två till fyra profylaktiska behandlingar. Även behandlingskostnaden för de tre läkemedlen är likvärdig.

Strikta kriterier

NT-rådet betonar i sin rekommendation att det är viktigt att behandlingen förskrivs av neurolog eller specialistläkare, och att de ges enligt vissa kriterier: Patienterna ska bland annat ha kronisk migrän, det vill säga huvudvärk minst 15 dagar per månad varav minst 8 dagar av migräntyp. Huvudvärken ska helt eller delvis förhindra arbete eller vardagliga aktiviteter minst fem dagar per månad.

Minst två andra, men gärna fyra, förebyggande behandlingar ska ha prövats utan tillräcklig effekt och läkemedelsutlöst huvudvärk ska ha uteslutits. Patienterna följs upp i Neuroregistret.

– Det är viktigt för följsamheten till TLV:s förmånsbeslut och med tanke på den stora patientpopulationen att rätt patienter får de här läkemedlen, och att effekten utvärderas, säger Gerd Lärfars.

Omorganisation väcker många frågor och oro!

I en debattartikel i Dagens Medicin från den 13 januari 2021 lyfter 18 överläkare och andra verksamma inom neurologisk vård på Karolinska universitetssjukhuset flera varnande fingrar för att bland annat strokevården är hotat på grund av en planerad omstrukturering. Dessa varnande fingrar tar vi i STROKE-Riksförbundet på allvar och det väcker frågor och oro för utvecklingen av framtida strokevård.

En framgångsrik behandling mot stroke hotas!

Vi har under 2000-talet kunnat se en fantastisk utveckling inom strokevården med bättre och snabbare diagnostik och inte minst moderna behandlingsmetoder. En bidragande faktor till den positiva trenden är man har kunnat behandla fler av dem som får stroke med trombektomi, där man genom att föra in tunna slangar via ett blodkärl i ljumsken eller handleden till ett blodkärl i hjärnan och mekaniskt avlägsna en propp. Det resulterar i att den som har fått en stroke kan bli helt återställd istället för att under återstoden av sitt liv leva med svåra funktionshinder så som halvsidig förlamning och förlorat tal. En förutsättning för att fler ska kunna få denna moderna behandling är tillgången på specialistläkare, så kallade interventionister som kan genomföra dessa avancerade ingrepp.

  • Redan idag vet vi i STROKE-Riksförbundet att det i Sverige, är brist på interventionister. Utbildningen är lång och frågan är om den planerade omorganisationen av den neuroradiologiska vården på Karolinska universitetssjukhuset negativt påverkar förutsättningarna för att utbilda interventionister för landets räkning?

Hotar omorganisationen nationella mål om utbildning av röntgenläkare?

En snabb och korrekt diagnos vid en stroke kan i värsta fall handla om liv eller död. Vid en propp i hjärnan dör ca 2 miljoner hjärnceller på minut. En förutsättning för att vården ska ha möjlighet att ställa diagnos är att det finns välutbildade röntgenläkare som kan avgöra vilken typ av stroke det rör sig om och på vilket sätt den ska behandlas.

  • Vi inom STROKE-Riksförbundet känner en stor oro inför uppgifterna om att omorganisationen på Karolinska sjukhuset riskerar att negativt påverka arbetet i multidisciplinära team och röntgenläkares neuroradiologiska utbildning samt forskning och utveckling av strokevården. Hur påverkas i förlängningen förutsättningarna att ställa snabb och korrekt diagnos samt utförande av snabb behandling, inte bara i Stockholm utan runt om i landet?

Vad händer med den omfattande forskningen och verksamhetsutvecklingen inom strokeområdet?

Utvecklingen och forskningen inom strokeområdet gör framsteg. Det handlar både om att förbättra den akuta behandlingen vid en stroke men lika mycket om att ta fram bättre behandlingsmetoder mot de följder som en stroke innebär.  STROKE-Riksförbundet bidrar genom Strokefonden med stöd till forskning som specifikt fokuserar på stroke och dess konsekvenser.

  • Under de åren som Strokefonden delat ut drygt 50 miljoner kronor till strokeforskningen har vi bland annat stöttat flera forskningsprojekt på Karolinska universitetssjukhuset. Vi ställer oss så klart frågande till på vilket sätt den planerade strukturförändringen av sjukhusets Neuroradiologiska enheter gynnar utbildning, forskning och utveckling inom strokevården?

Hur ser konsekvensanalys ut?

Framgångsfaktorer i svensk strokevård är förutom god följsamhet i nationella riktlinjer, välfungerande arbetssätt med strokeenheter och ett av de bästa kvalitetsregistren, är den flexibilitet och engagemang som personalen inom strokevården uppvisar. En förutsättning för en framgångsrik organisationsförändring är förankring och en väl genomarbetad konsekvensanalys.

  • Avslutningsvis frågar vi oss om det gjorts någon konsekvensanalys och vilka är i så fall förbättringarna inom dessa områden? Eller finns det faktiskt risk för försämringar?

Kjell Holm, Verksamhetschef,

Ove Puisto, Förbundsordförande

STROKE-Riksförbundet är en ideell, partipolitisk obunden intresseorganisation för de som har fått stroke, anhöriga och andra intresserade. Vi arbetar tillsammans med våra drygt 80 föreningar med medlemsstöd, informationsspridning och samhällspåverkan.

Vi arbetar också för att de som fått stroke ska få en god vård och rehabilitering och kunna leva ett värdigt liv efter stroke samt att anhöriga ska få ett gott stöd.

Nytt rekord från Alzheimerfonden – 42 miljoner till svensk alzheimerforskning

Forskningsåret 2021 innebär ett rejält tillskott till Alzheimerforskningen. Under januari kommer Alzheimerfonden att dela ut 42 miljoner till forskningen kring Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar samt till utvalda vårdutvecklingsprojekt.

Nu står det klart vilka forskare och forskningsprojekt som får dela på summan från Alzheimerfonden baserat på 2020 års insamling.

Tack vare generösa bidrag från givare under 2020 – privatpersoner och företag – gör Alzheimerfonden sitt bästa resultat någonsin. Det gör Alzheimerfonden till en av de absolut viktigaste finansiärerna till Alzheimerforskningen.

”2020 har varit ett utmanande år på många sätt. Coronaepidemin har skördat många liv och flertalet av de som avlidit på våra boenden har varit drabbade av någon form av kognitiv svikt, t ex Alzheimers sjukdom. Trots detta utmanande år har vi idogt kämpat för att samla in så mycket pengar som möjligt till detta viktiga forskningsfält och det är med stor glädje och stolthet jag kan berätta att det arbetet burit frukt!” /säger Liselotte Jansson – Generalsekreterare Alzheimerfonden

Satsningar på forskning och vårdutveckling

Alzheimerfonden har beviljat ekonomiskt stöd till 46 forskningsprojekt. Anslagen berör vetenskaplig forskning om Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar som gör klinisk nytta. Förutom forskningsanslag kan Alzheimerfonden också stödja vårdutvecklingsprojekt genom att t.ex. finansiera utbildningsaktiviteter inom demensområdet.

Exempel på forskningsprojekt som fått anslag är:

Kaj Blennow, professor vid Göteborgs universitet, får anslag på 2 miljoner kronor. Anslaget får han för att utveckla och förbättra diagnostiken via blodprov med fokus på test av amyloid beta, tau patologi och neurodegenerering samt klinisk prövning. Att kunna fastställa en tidig och träffsäker diagnos vid Alzheimers sjukdom är mycket viktigt för att säkra korrekt behandling och stöd. Därför är blodtester ett viktigt diagnosverktyg att använda inom t.ex. primärvården.

Så här går Alzheimerfondens anslagsutdelning till

Utvärdering av forskarnas ansökningar görs av Alzheimerfondens vetenskapliga råd som betygsätter och granskar potentialen i varje projekt. Rådet består av professorer och docenter med lång erfarenhet av alzheimer- och neuroforskning och leds för närvarande av professor Henrik Zetterberg från Göteborgs universitet.

Alzheimerfondens styrelse beviljar forskningsanslagen.

Positiva fas-II data för donanemab vid Alzheimers

Antikroppen Donanemab från Eli Lilly som riktar in sig på en modifierad form av beta-amyloid kallad N3pG, uppvisar positiva fas 2-resultat med en signifikant avmattning av nedgången i kognitionsmått och daglig funktion hos patienter med tidig symptomatisk Alzheimers sjukdom.

Primära effektmått i studien som byggde på en jämförelse mot placebo uppnåddes. Vidare uppvisades förbättringar inom sekundära effektmått för studien. Resultaten har publicerats inom den pågående studien TRAILBLAZER-ALZ 2.

Läs hela pressmeddelandet på engelska här

Nya studier ger stöd för tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom via blodprov

I tre nyligen publicerade artiklar i Molecular Psychiatry, Brain och JAMA Neurology visar forskare vid Göteborgs universitet att ett egenutvecklat blodprovsbaserat test för alzheimer kan ge tidig upptäckt av sjukdomen och spåra dess förlopp, vilket har stor betydelse för både tilltänkt användning inom kliniken och i behandlingsstudier. 

– Det här är ett extremt dynamiskt forskningsfält just nu, tack vare de senaste årens teknikutveckling och några betydande framsteg inom forskningen. Drömscenariot är ett blodprovsbaserat test för tidig upptäckt och screening för Alzheimers sjukdom som kan börja användas inom vården. Det skulle ge avsevärt fler människor i världen tillgång till testning och framtida behandlingar, säger Michael Schöll, docent och en av de seniora författarna.

Efter decennier av forskning vet man i dag att minnesstörningar vid Alzheimers sjukdom bara är toppen på ett isberg av underliggande nedbrytningsprocesser i hjärnan. Dessa kan pågå i åratal, ibland under decennier, utan uppenbara symtom.

Processerna är en konsekvens av höga nivåer av amyloid- och tauproteiner i hjärnan, ansamlingar som är kännetecknade för sjukdomen. Fram till nyligen kunde de inte upptäckas förrän vid obduktion.

Dagens nyare metoder för detektering av amyloid och tau hos levande individer, via hjärnavbildning eller i cerebrospinalvätska, så kallade biomarkörsmetoder, kan vara både dyra, invasiva och även svårtillgängliga för den stora mängden patienter i världen.

En mer tillgänglig, prisvärd och minimalt invasiv biomarkör för alzheimer skulle därför revolutionera vården och driva på utvecklingen av nya behandlingar för sjukdomen, som för närvarande är obotlig.

Studier med solid bas

Förra året, 2020, kunde forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet presentera en sådan upptäckt: ett enkelt blodprov som visar på förekomsten av fosforylerat tauprotein (p-tau181), som utgör ett av de viktigaste kännetecknen för Alzheimers sjukdom. Tre nya vetenskapliga artiklar från samma forskargrupp fokuserar nu på den diagnostiska prestandan hos denna blodmarkör samt hur den förändras över tid under friskt åldrande respektive sjukdom.

I studierna visar författarna blodtestets stora potential att förutsäga och följa utvecklingen av Alzheimers sjukdom, med största möjliga underlag som bas; uppgifter över flera års tid om drygt 1 100 individer i den omfattande studien ADNI, Alzheimer’s Disease Neuroimaging Initiative.

Förstaförfattare i de aktuella artiklarna är Thomas Karikari (artikeln i Molecular Psychiatry) och Alexis Moscoso (Brain och JAMA Neurology).

– Den senaste utvecklingen av blodprov som är känsliga för sjukligheten vid alzheimer kommer sannolikt att ge en lösning, och har potential att väsentligt förändra hur denna sjukdom kan hanteras inom en snar framtid, säger Moscoso.

I publikationen i Brain analyserade forskarna blodprover som tagit på deltagarna vid olika åldrar för att upprätta en tidslinje över hur nivåerna av p-tau181 i blodet utvecklas under den långdragna sjukdomsprocessen.

Ett viktigt fynd var att det nya blodprovet kunde upptäcka avvikelser i p-tau181-nivåer flera år före minnesförlusten, vilket tyder på att metoden kan ha en enorm potential för tidig sjukdomsdetektering.

Stort kliv framåt

Denna potential bekräftades ytterligare i en annan artikel, i Molecular Psychiatry, där forskarna visade på hög klinisk nytta av p-tau181 i blod för att förutsäga framtida Alzheimers sjukdom, även bland individer som inte upplevt någon minnespåverkan vid tidpunkten för blodprovtagningen.

I den tredje och senaste publikationen, i JAMA Neurology nu i veckan, visade forskarna att årliga ökningar av p-tau181 i blod var starkt kopplade till både förlust av nervceller och nedsatt kognition vid Alzheimers sjukdom. Resultaten visar på möjligheten att effektivt och till låg kostnad förutse, övervaka och identifiera mer progressiv alzheimer. Professor Henrik Zetterberg:

– Våra fynd gör att testerna får en tydlig och ny innebörd, både när de används som diagnosverktyg och för resultaten i kliniska prövningar. Detta eftersom vi visar att halten av fosforylerad p-tau181 och Neurofilament light, NfL, mätt i vanliga blodprover, utgör så tillförlitliga biomarkörer för alzheimer, särskilt P-tau181, och för neurodegenerativa sjukdomar i allmänhet, NfL, säger han.

Tillsammans representerar studierna ett avgörande steg mot rutinmässig användning av blodbiomarkörtestning av alzheimer, i flertalet kliniska miljöer inklusive primärvården. Professor Kaj Blennow:
– Det här är ett rejält kliv framåt som visar att blodtester för tau-patologi och neurologisk nedbrytning har ett kliniskt värde för att kunna spåra sjukdomsutvecklingen hos patienter med Alzheimers sjukdom, säger han.

Titlar och länkar:

Time course of phosphorylated-tau181 in blood across the Alzheimer’s disease spectrum, https://doi.org/10.1093/brain/awaa399

Diagnostic performance and prediction of clinical progression of plasma phospho-tau181 in the Alzheimer’s Disease Neuroimaging Initiative, https://doi.org/10.1038/s41380-020-00923-z

Longitudinal Associations of Blood Phosphorylated Tau181 and Neurofilament Light Chain With Neurodegeneration in Alzheimer Disease, https://jamanetwork.com/journals/jamaneurology/fullarticle/2774467