Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Högre blodtryck på natten ökar risken för Alzheimers

Äldre män som har högre blodtryck nattetid än dagtid löper ökad risk att drabbas av Alzheimers sjukdom. Det visar en ny studie från forskare vid Uppsala universitet som nu publiceras i tidskriften Hypertension.

Demens är ett paraplybegrepp som används för att beskriva en grupp symptom som kännetecknas av förändringar i beteende och gradvis försämrade kognitiva och sociala förmågor. Ett flertal faktorer, inklusive hypertoni (högt blodtryck), påverkar risken att utveckla dessa symptom.

Hos friska människor varierar blodtrycket normalt under dygnet, så att blodtrycket i snitt är 10 procent lägre nattetid än dagtid. Detta kallar läkare för normal ”dipping”. Hos vissa personer är detta mönster omvänt, så att blodtrycket är högre nattetid än dagtid, något som kallas omvänd dipping.

Det var tidigare inte känt om den här typen av avvikande blodtrycksmönster var kopplat till demensrisk. För att fylla detta kunskapsgap har forskare från Uppsala universitet undersökt den potentiella kopplingen mellan omvänd dipping och högre demensrisk hos äldre män. Sambandet undersöktes hos knappt tusen män. Vid studiens början var forskningsdeltagarna i 70-årsåldern och följdes sedan upp under som längst 24 år.

– Omvända dippare hade en 1.64 gånger högre risk att få en demensdiagnos än män med normal dipping. Våra resultat antyder att omvänd dipping främst ökar risken för Alzheimers sjukdom, som är den vanligaste orsaken till demens, säger Christian Benedict, docent vid institutionen för neurovetenskap och projektets seniora forskare.

– Eftersom vår studiekohort uteslutande innefattade äldre män kan vi inte dra slutsatser som huruvida omvänd dipping även innebär en högre risk för demens hos kvinnor eller yngre vuxna, säger Xiao Tan, forskare vid institutionen för neurovetenskap.

Forskarna menar att ett potentiellt nästa steg skulle kunna vara att utföra kliniska studier som undersöker om blodtryckssänkande medicin kan minska risken för att utveckla Alzheimers hos äldre män, om medicin fås nattetid.

Ontozry (cenobamat) får positiv rekommendation av CHMP för behandling av läkemedelsresistent epilepsi

CHMP, den europeiska läkemedelsmyndighetens vetenskapliga kommitté, rekommenderar EUkommissionen att godkänna Ontozry (cenobamat) för behandling av vuxna med läkemedelsresistent epilepsi och fokala anfall.
– Det här är en patientgrupp som är i stort behov av nya behandlingsalternativ, säger Elinor Ben- Menachem, professor i neurologi med inriktning mot epilepsi vid sektionen för klinisk neurovetenskap, Sahlgrenska akademin.

I Sverige har drygt 80 000 människor epilepsi vilket innebär att det är den vanligaste kroniska neurologiska sjukdomen. Drygt hälften av epilepsipatienterna har epilepsi med fokala anfall, som startar i en begränsad del av hjärnan. Omkring 11 000-13 000 av dessa patienter är läkemedelsresistenta, det vill säga svarar i liten utsträckning eller inte alls på behandling med läkemedel. Det är för dessa patienter som CHMP nu rekommenderar EU-kommissionen att godkänna Ontozry.
– Trots att det idag finns många olika epilepsiläkemedel att tillgå drabbas ändå en betydande andel patienter av återkommande anfall. Att leva med konstant oro för anfall är påfrestande, men det är också viktigt att tänka på konsekvenserna av anfallen. För varje läkemedel som patienten får och som inte fungerar minskar dessutom möjligheterna att uppnå anfallsfrihet, säger professor Elinor Ben-Menachem, svensk prövningsledare för studien bakom CHMPrekommendationen.

Till grund för beslutet ligger ett studieprogram som omfattar drygt 1 900 patienter. Av dessa har åtta patienter behandlats i Sverige. Resultaten, som visade en signifikant reduktion av antalet anfall, publicerades 2019 i den vetenskapliga tidskriften The Lancet Neurology.1 CHMP rekommenderar EU-kommissionen att godkänna Ontozry (cenobamat) som tilläggsbehandling av fokala anfall, med eller utan sekundär generalisering hos vuxna patienter med epilepsi, som inte har kontrollerats tillräckligt trots tidigare behandling med minst två antiepileptika.

Hela pressreleasen

Ny rapport visar: Stora brister inom epilepsivården

Vården av epilepsi är både bristfällig och ojämlik. Det råder brist på kunskap om epilepsi och brist på resurser. Det finns även stora regionala skillnader, visar en ny rapport från Epilepsiförbundet som granskat införandet av nationella riktlinjer i den svenska sjukvården

– Vår granskning visar att det går alldeles för långsamt. Det är nu två år sedan Socialstyrelsen presenterade de nationella riktlinjerna för hur vården av epilepsi ska kunna förbättras. Tyvärr saknas regionpolitiker som kliver fram och tar ansvar för att personer med epilepsi får den vård de ha rätt till, säger Berndt Ohlin, förbundsordförande på Svenska Epilepsiförbundet.

Grunden för en bra vård av epilepsi är en tät och god kontakt med hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens egen utvärdering av riktlinjerna visar att vården följer upp personer med epilepsi alltför sporadiskt, och det finns stora praxisskillnader i landet.

Epilepsiförbundet har genomfört en medlemsundersökning som omfattar 1 300 medlemmar med epilepsi. Den förstärker bilden av att vården inte följer upp patienternas vård i tillräcklig utsträckning. Många var missnöjda med sin uppföljning. Undersökningen visar också att besöken i den öppna specialistvården minskar kraftigt med stigande ålder.

Socialstyrelsen konstaterar i de nationella riktlinjerna att läkemedel är förstahandsvalet vid behandling av epilepsi och att det finns ett behov av återkommande uppföljning av effekt och biverkningar av insatt läkemedelsbehandling. Målet är att uppnå anfallsfrihet utan besvärande biverkningar.

Tyvärr visar förbundets undersökning att många som stått länge på oförändrad behandling ändå inte upplever att behandlingen fungerar. Bland dem som stått på oförändrad behandling i mellan 1 till 3 år, är det nästan 30 procent som har besvärande biverkningar och nästan 40 procent som har bristande anfallskontroll. Vår granskning visar också att det är stora skillnader mellan regionerna vad gäller andelen patienter som prövar de nyare läkemedlen för att uppnå behandlingsmålen.

– Det finns effektiva behandlingsmetoder som gör att man kan leva tämligen normalt med sin epilepsi, men de används inte optimalt. Här måste vården och framför allt professionen ta sitt ansvar och inte vara nöjda. De måste involvera patienterna och pröva nya kombinationer tills bästa möjliga livskvalitet uppnås, Berndt Ohlin.

Medlemsundersökningen ger också svar på frågor om hur sjukdomen påverkar livet. Det visar sig att drygt 40 procent i stor eller mycket stor utsträckning möter hinder i vardagslivet och nästan 60 procent har hindrats när det gäller att skaffa sig den utbildning de önskat eller att arbeta med det de vill.

Om rapporten
Svenska Epilepsiförbundet vill med Epilepsirapport 2021 bidra med sin bild som också omfattar patienternas syn på hur vården fungerar. Utgångspunkten för denna rapport är rekommendationerna i de nationella riktlinjerna och de resultat som framkom i medlemsundersökningen. Rapporten bygger på tillgängliga registerdata från Socialstyrelsen. Till detta har dessutom uppgifter från Sverige och kommuner och regioners (SKR) KPP-databas adderats vilket ger en unik inblick i tillståndet i den svenska epilepsivården.

Här kan du läsa mer om rapporten

Satsningar på drygt 7 miljoner inom demensområdet

 

Regeringen har beviljat medel på totalt 7,3 miljoner kronor för att stärka kvaliteten i omsorgen om personer med demenssjukdom. Medel går till Svenskt Demenscentrum och de två kvalitetsregistren BPSD-registret och Svenska Demensregistret.

Mellan 130 000 och 150 000 personer lever i dag med en demenssjukdom i Sverige. Regeringen beslutade 2018 om en nationell strategi för omsorg om personer med demenssjukdom. Genom strategin vill regeringen verka för att förbättra kvaliteten i omsorgen och öka tryggheten för kvinnor och män med demenssjukdom och deras anhöriga.

Regeringen har den 4 februari beslutat om följande satsningar:

• Svenskt Demenscentrum, SDC, beviljas 2 370 000 kronor till ett pågående projekt att i fem kommuner införa en modell för ett standardiserat insatsförlopp för kvinnor och män med demenssjukdom. Av dessa medel får var och en av de deltagande kommunerna – Umeå, Ekerö, Falun, Mörbylånga och Göteborg (SDF Centrum) – ta del av 340 000 kronor.

• BPSD-registret beviljas 2,5 miljoner kronor för att öka kunskapen hos personal och beslutsfattare om hur registerdata kan använda i förbättringsarbete. BPSD står för Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens och registret syftar till att minska förekomsten och allvarlighetsgraden av BPSD hos personer med demenssjukdom.

• Svenska Demensregistret beviljas 2,5 miljoner kronor för att utveckla registret och stödja kommunernas förbättringsarbete. Arbetet tar utgångspunkt i Socialstyrelsens nationella målnivåer för vården och omsorgen om personer med demenssjukdom, vilka publicerades 2020.

 

Protonfälla ger jonpumpen mer precis läkemedelsdosering

Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat en protonfälla som gör organiska elektroniska jonpumpar mer precisa i doseringen av läkemedel och bidrar till minskning av potentiella biverkningar. Jonpumparna kan på sikt hjälpa patienter med symptom av neurologiska sjukdomar som idag saknar effektiv behandling. Resultaten presenteras nu i Science Advances.

Uppskattningsvis lider cirka sex procent av världens befolkning av neurologiska sjukdomar som exempelvis epilepsi, parkinson och kronisk smärta. Med dagens behandlingsmetoder – främst piller och injektioner – hamnar läkemedlet även där det inte behövs och kan medföra biverkningar som i vissa fall även skadar patienten.

– Det finns stor potential för organiska elektroniska jonpumpar att användas för behandling och diagnos av neurologiska sjukdomar. De skulle kunna funka ungefär som dagens insulinpumpar men dosera läkemedel direkt i nervsystemet. Med den senaste upptäckten, en protonfälla, kan doseringen bli ännu mer precis, säger Daniel Simon, biträdande professor på Laboratoriet för organisk elektronik på institutionen för teknik och naturvetenskap vid Linköpings universitet, LiU.

Läs hela nyheten på Linköpings Universitets webbsida.