Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Lars Edvinsson har valt att gå sina egna vägar

En kandidat för Nobelpriset i medicin? Ja, det tycker i alla fall många kollegor om Lars Edvinssons upptäckt av hur neuropeptiden CGRP spelar en nyckelroll vid migränoch Hortons huvudvärk. I sommar väntar hans parallella område, strokeforskning, på de första kliniska försöken.
– Det är som detektivarbete fast inom neurobiologi. Det blåser nya vindar, säger han.

Han är en flitig pendlare, Lars Edvinsson, professor i experimentell kärlforskning vid Lunds universitet. Två dagar i veckan finns han på plats vid Rigshospitalet i Köpenhamn. Som klinikchef vid danska Center of Excellence in Stroke Reseach och Glostrup Research Institute – som han för övrigt var med och grundade 2007 – har han en toppmodern forskarpark till sitt förfogande i vartdera landet.
– Bron är väldigt förnuftig. Det tar en timme att resa från dörr till dörr. Någon tanke på att flytta från Lund har han inte, även om universitet i USA lockar med rejäla forskningsanslag. I Lund har han alla de informella nätverk som rätt vad det är leder
till nya tankar och samarbeten. Han och familjen bor kvar i den lägenhet som köptes i slutet av 1970-talet, nära och bra till universitetssjukhuset. Visst talas det mycket jobb därhemma (”Jag är lite miljöskadad, jag lever ju i detta”). Hustrun Marie-Louise forskar om hjärtsvikt och yngste sonen Jacob jobbar med sin avhandling runt smärtmekanismer och migrän i Köpenhamn.

– Den äldsta sonen Johan jobbar inom försvarsmakten och är mycket forsknings- och samhällsintresserad. Han började läsa biomedicin, men kom på att hans hjärta fanns inom ett annat fält, säger Lars. Lars forskning om hur neurotransmittorn CGRP är förknippad
till migrän gav honom stiftelsen Forska!Sveriges utmärkelse 2018. Sedan dess har amerikanska läkemedelsmyndigheten, FDA, godkänt sex migränmediciner som är ett direkt resultat av upptäckterna. Vissa medel lindrar det akuta anfallet, andra tas förebyggande. Men vi tar det från början.

LIVET SOM LÄKARE STARTADE I LUND
Lars Edvinsson växte upp Malmö med ett passionerat förhållande till handboll och fotboll, något som hållit i sig. Pappan drev en bensinstation och modern en konfektyraffär; familjen kände väl till slitet med att jobba sju dagar i veckan. De bestämde sig för att stötta Lars då han efter gymnasiet ville studera till läkare och bli släktens första akademiker.
– Ett jättefint minne är hur far telegraferade antagningsbeskedet till mig under en skidsemester i Österrike. Jag blev jublande glad, precis som när jag första dagen gick på grusgången upp mot Anatomen i Lund. Yes, där började livet. Jag har kanske inte jobbat mindre än vad mina föräldrar gjorde, men jag gör det av lust och hängivenhet till forskningen och läkaryrket.

Efter två terminer sökte han sommarjobb och provade först lyckan inom neuroanatomi, en kurs som läkarstudenternaprecis avslutat. Lars knackade på. ”Jag tycker hjärnan är spännande, finns det något för mig här som jag kan forska på?” ”Inom det här området är allt färdigforskat, det finns inget mer att göra”, blev svaret, men Lars fick rådet att istället söka sig till histologen.
– Där undersöktes innehållet i nervtrådar och det var ett enormt driv. Det fanns plats för mig och jag arbetade inledningsvis tillsammans med en neurokirurg som mätte trycket i hjärnan; han undersökte hur förutsättningarna för patienter med vattenskalle kunde förbättras. Jag hade fallenhet och löste några av hans problem, så efter sjätte terminen hoppade jag av studierna och började forska på heltid.

Läs hela forskarporträttet

Spasticitet efter stroke är ett vanligt problem

Socialstyrelsens skärpta riktlinjer säger att spasticitetsbehandling efter stroke ska prioriteras. Ändå är det tusentals strokepatienter som inte får den eftervård som behövs – trots att det finns behandling. Varför är det så?

Katharina Stibrant Sunnerhagen är överläkare och professor i rehabiliteringsmedicin inom neurosjukvården på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och sitter även i Socialstyrelsens arbetsgruppför framtagande av riktlinjer för rehabiliteringav stroke. Hon anser att strokepatienterna är underbehandlade när det kommer till behandling av spasticitet.
– Jag kan tycka att prioriteringarna inom vården ibland sker på lite märkliga sätt. Små grupper har ibland stor påverkan och stora grupper har ibland liten påverkan.

STOR GRUPP – MED LITE INFLYTANDE
Hon nämner både MS-patienter och ryggmärgsskadade som har samma problematik med spasticitet, och som är betydligt mindre grupper än strokepatienterna men som ändå får större gehör.
– Det är svårt att säga varför strokepatienterna inte lyckas göra sin röst hörd. Men synen på patienter med stroke är fortfarande att det är gamla människor som ändå kommer att dö. Man har inte förstått att stroke drabbar olika åldrar. Enligt Socialstyrelsen är det varje år cirka 9.000 av strokepatienterna som drabbas av spasticitet, något som uppstår efter en skada i det centrala nervsystemet. Av dessa får 85 procent ingen behandling.
– Det är svårt att veta exakt hur stort behovet är, man försöker att göra en skattning. När man frågar patienter och vårdpersonal är det i alla fall tydligt att behoven är större än tillgången på behandling, säger Katharina Stibrant Sunnerhagen.

PÅVERKAR LIVSKVALITETEN
Spasticitet efter stroke innebär ofta stora svårigheter och lidande för den drabbade. Det kan till exempel yttra sig som krampartade, slutna knytnävar eller att foten rätar ut sig i en så kallad ”spetsfotställning”. Dessa komplikationer påverkar vardagen och livskvaliteten för patienterna.
– Det kan ge smärta när du måste räta ut muskler som krampar. Men det kan också vara så att en arm svänger upp okontrollerat när du går, då kan det vara jobbigt att gå ut om du slår till folk. Det kan vara svårare att hålla balansen och kan ge ett avvikande gångmönster.

Läs hela artikeln

Vid Centrum för neurologi integreras vård med forskning

På Centrum för neurologi, en enhet inom Akademiskt specialistcentrum i Stockholm, är allt samlat på ett ställe: högkompetenta specialistteam, behandlingar, uppföljningar, provtagningar, rådgivning, rehab, forskningsverksamhet och inte minst representanter för tretton olika patientföreningar. Vi har låtit sju personer berätta om sin syn på denna unika verksamhet.

Centrum för neurologi,
en av fyra öppenvårdsenheter (reumatologi, neurologi, diabetes och övervikt) på Akademiskt specialistcentrum i Stockholm, tar årligen emot cirka 3.500 vuxna patienter med MS eller Parkinsons sjukdom. Här arbetar drygt 40 personer i tvärprofessionella team och
forskningen är intensiv med ett femtontal pågående studier som bland annat leds av professorerna Fredrik Piehl, Tomas Olsson och Per Svenningsson. Akademiskt specialistcentrum startades 2016 som ett pilotprojekt med syfte att avlasta sjukvården och göra specialistvården mer tillgänglig för kroniskt sjuka patienter. Enheterna på ASC drivs av Region Stockholm, Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset i nära samarbete med primärvården.

Ett viktigt mål är att integrera vården med forskning. I uppdraget ingår också att satsa på innovation, utveckling av nya arbetssätt och nya tekniska e-hälsolösningar i nära samarbete med patientföreningar. Nyligen fick man pris för appen ”Alltid öppet” – ett exempel på en teknisk lösning som förbättrar tillgängligheten. Centrum för neurologi ingår i Region Stockholms Framtidsplanför hälso- och sjukvården. För närvarande finns det bara ett Akademiskt specialistcentrum i Sverige.

SOFIA ERNESTAM, VERKSAMHETSCHEF AKADEMISKT SPECIALISTCENTRUM
– Vi startade 2016 som ett samverkansprojekt mellan RegionStockholm och Karolinska Institutet. I dag finns det fyravårdenheter här och man kan nog säga att verkligheten harhunnit ikapp oss med utvecklingen mot en nära vård. Målet med att starta Akademiskt specialistcentrum var att minska glappet mellan primärvården och sjukhusen genom att flyttaut öppen specialistsjukvård och göra den mer lättillgänglig.Tillgänglighet är A och O för en bra sjukvård och vår modell,med en storsatsning på utveckling av nya digitala e-hälsotjänster,har visat sig vara framgångsrik. Nyligen fick vi Region Stockholms pris för appen ”Alltid Öppet” som hartagits fram i samarbete med Patientrådet. Vi har en unik,formaliserad samverkan med alla patientföreningar, de ärviktiga aktörer i utvecklingen av hela verksamheten.

Ett syfte med att starta Akademiskt specialistcentrum var att avlasta sjukhusen och det har vi lyckats med. I dag tar viemot cirka 13.000 patienter totalt, varav cirka 3.500 MS- och parkinsonpatienter på Centrum för neurologi. En annan mycket viktig del i vår högspecialiserade verksamhet är den intensiva forskningen. Hos oss pågår för närvarande drygt 50 olika kliniska prövningar och akademiska studier i nära samarbete med universitetssjukhusen. Att arbeta på det sätt vi gör, i specialistteam och där all
kompetens är samlad på ett ställe, är något som verkligen gynnar patienter med kronisk sjukdom. Det ska vara enkelt att beställa tid och få hjälp, man ska slippa att åka till akuten eller besöka olika labb för provtagning eller behandling.Än så länge finns vi bara i Stockholm men i framtiden kanske regioner som Skåne och Västra Götaland blir inspireradeatt starta något liknande?

Läs hela reportaget som PDF

Innovativ metod underlättar tidig prognos vid MS

MS är en neurologisk sjukdom som vanligtvis kommer i skov. Tidig diagnos och prognos är viktig för att ge bästa tänkbara vård. Forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet utvecklar en ny metod som gör det möjligt att snabbare identifiera dem som i framtiden riskerar en hastigt försämrad sjukdomsutveckling för att kunna anpassa behandlingen därefter.


Kim Kultima, forskare och kemist inom klinisk kemi, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

– För att kunna erbjuda bästa tänkbara vård är det av största vikt att kunna bestämma vilken fas MS-patienten befinner sig i och kunna förutspå sjukdomsutvecklingen. Syftet med den nya diagnosmetoden är att kunna anpassa behandlingen till den enskilda individen i ett tidigare skede än vad som är möjligt idag, säger Kim Kultima, forskare och kemist inom klinisk kemi, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Multipel skleros, MS, är en av de vanligaste orsakerna till neurologisk funktionsnedsättning hos unga vuxna. I Sverige diagnostiseras cirka 1000 personer årligen och det är huvudsakligen personer mellan 20 och 45 som insjuknar. Kvinnor drabbas drygt två gånger så ofta som män av sjukdomen. MS uppvisas oftast först i en skovvis förlöpande fas med återkommande episoder av neurologiska skador och försämring (skov).

De skador som uppstår under den skovvisa fasen leder i regel över till den progressiva fasen med kontinuerlig försämring av funktioner.

– För de som befinner sig i den skovvisa fasen finns idag ett tiotal läkemedel som lindrar förloppet av MS. Men för patienter som hunnit utveckla den progressiva fasen är dessa behandlingar verkningslösa. För att ge patienten bästa tänkbara vård är det därför av största vikt att kunna bestämma vilken fas patienten befinner sig i och, i ett tidigt skede försöka förutspå sjukdomsutvecklingen, berättar Kim Kultima.

I den pågående studien undersöker forskarna dels bakomliggande orsaker, orsakssamband och prognos för sjukdomsutvecklingen.

Kim Kultima berättar att den nya diagnosmetoden handlar om att kunna bestämma i vilken sjukdomsfas den enskilda patienten befinner sig. Att snabbare kunna identifiera de som riskerar en hastigt försämrad sjukdomsutveckling ger bättre möjligheter att anpassa behandlingen individuellt.

– Metoden bygger på att man mäter koncentrationen av flera ämnen i ryggmärgsvätskan och därefter använder sig av så kallad AI (artificiell intelligens) för att bestämma i vilket skede den enskilda patienten befinner sig. Den metod vi har utvecklat ger oss dessutom ett mått på osäkerheten i prognosen för den enskilda individen, förklarar Kim Kultima.

Studien, som delvis finansieras av patientföreningen Neuro, beräknas pågå ytterligare fem år och inkluderar patienter vid Akademiska sjukhuset och Norrlands universitetssjukhus som diagnostiseras med MS.

Nu lanseras verktyget MANAGE-PD för att hjälpa sjukvården att ge parkinsonpatienter rätt vård i rätt tid

  • Socialstyrelsens nationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom menar att fler patienter än idag skulle få stor nytta av adekvat behandling i komplikationsfas1
  • Det har hittills inte funnits objektiva mått som visar när en parkinsonpatient är i komplikationsfas och inte har tillräcklig symtomkontroll med sin tablettbehandling
  • MANAGE-PD är ett kliniskt verktyg framtaget i samarbete med ledande parkinsonspecialister för att underlätta upptäckt av sviktande symtomkontroll hos parkinsonpatienter

Parkinsons sjukdom är en neurologisk sjukdom som orsakas av brist på signalsubstansen dopamin i hjärnan, vilket påverkar rörelsekontrollen och kan leda till ofrivillig stelhet eller överrörlighet eller en kombiantion av båda. Sjukdomen utvecklas långsamt i takt med sjunkande nivåer av dopamin och medicineringen justeras därefter. Den långsamma utvecklingstakten och bristen av objektiva mått medför en risk att både vårdpersonalen och patienten inte uppmärksammar en otillräcklig symtomkontroll i rätt tid.

MANAGE-PD är resultatet av ett gemensamt forsknings- och utvecklingsarbete mellan en internationell panel av ledande parkinsonspecialister från 15 länder, den internationella patientorganisationen Parkinson Foundation samt AbbVie. MANAGE-PD är ett webbaserat verktyg med frågor och beslutsstöd för att underlätta identifiering av parkinsonpatienter i komplikationsfas. MANAGE-PD bygger på konsensusbaserade och validerade kliniska indikatorer, och har visat robust validitet och kliniskt värde för att stödja klinikerns beslutsfattande för att åstadkomma en standardiserad och omfattande bedömning av parkinsonrelaterade symtom.2-6

– Det finns en underbehandling hos parkinsonpatienter, speciellt gällande DBS-och pumpbehandling. Allt för få patienter remitteras för utredning eller erbjuds dessa behandlingar i Sverige. Många får också behandlingarna för sent. Med MANAGE-PD i kombination med specialistkompetens kommer sannolikt färre patienter att missas och fler få behandling i rätt tid. Verktyg som detta kommer att användas allt mer i framtiden. I kombination med registerdata och riktlinjer kan behandlingsbeslut därmed bli mer jämlika, säger Per Odin, professor och chef för Avdelningen för Neurologi vid Lunds Universitet, samt med-skapare till MANAGE-PD.

– Vi arbetar sida vid sida med vårdpersonal för att hjälpa patienter att ta kontroll över sin sjukdom så att de bättre kan hantera sina symtom, säger Jan Kövamees, legitimerad läkare och medicinsk direktör inom Neuroscience på AbbVie Scandinavia. MANAGE-PD är en del av AbbVies pågående engagemang för att utveckla innovativ vård för några av de mest svårbehandlade neurologiska sjukdomarna.

Om Parkinson Foundation
Parkinson Foundation är en internationell patientorganisation med målet att parkinsonpatienter ska ha ett bättre liv genom förbättrad vård samt arbetar med forskning för att finna bot.

Om AbbVie inom Neuroscience
Vårt åtagande att bevara personligheten hos dem som lever med neurologiska och psykiatriska störningar är orubblig. Varje utmaning i detta okända territorium gör oss mer beslutsamma och driver oss vidare att upptäcka och leverera lösningar för patienter, närstående, kliniker och samhället. AbbVies portfölj inom neurovetenskap består av godkända terapier och en robust pipeline för neurologiska och psykiatriska störningar, inklusive Alzheimers sjukdom, bipolär sjukdom och depression, egentlig depression, migrän, multipel skleros, Parkinsons sjukdom, ryggmärgs-skador, spasticitet efter stroke, schizofreni, stroke med flera.

För mer information eller boka intervju med professor Per Odin, vänligen kontakta:

Birgitta Björnek, External Affairs Manager, 08-684 44 600, e-post: [email protected]

Referenser:

  1. Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros och Parkinsons sjukdom – Stöd för styrning och ledninghttps://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2016-12-1.pdf
  2. A. Antonini, et al. Assessing the validity and reliability of MANAGE-PD tool to identify patients with Parkinson’s disease inadequately controlled on oral medications – Results from an international survey of general neurologists and movement disorder specialists [abstract]. Mov Disord. 2019; 34 (suppl 2). https://www.mdsabstracts.org/abstract/assessing-the-validity-and-reliability-of-manage-pd-tool-to-identify-patients-with-parkinsons-disease-inadequately-controlled-on-oral-medications-results-from-an-international-survey-of-ge/. Accessed November 15, 2020.
  3. H. Fernandez, et al. Content Validity of MANAGE-PD Tool: Real-world evidence from PD patients in G7 Countries [abstract]. IAPRD MDS 2020; 12-16th September; Virtual Congress.
  4. A. Antonini, et al. Demonstrating the clinical value of MANAGE-PD tool in assessing symptom control of Parkinson’s disease patients: Evidence from G7 countries [abstract]. Mov Disord. 2020; 35 (suppl 1). https://www.mdsabstracts.org/abstract/demonstrating-the-clinical-value-of-manage-pd-tool-in-assessing-symptom-control-of-parkinsons-disease-patients-evidence-from-g7-countries/. Accessed November 15, 2020.
  5. Antonini A, Stoessl AJ, Kleinman LS, et al. Developing consensus among movement disorder specialists on clinical indicators for identification and management of advanced Parkinson’s disease: a multi-country Delphi-panel approach. Curr Med Res Opin. 2018;34(12):2063-73. https://doi.org/10.1080/03007995.2018.1502165. Accessed December 3, 2020.
  6. Fasano A, Fung VSC, Lopiano L, Elibol B, Smolentseva IG, Seppi K, Takáts A, Onuk K, Parra JC, Bergmann L, Sail K, Jalundhwala Y, Pirtosek Z. Characterizing advanced Parkinson’s disease: OBSERVE-PD observational study results of 2615 patients. BMC Neurol. 2019 Apr 2;19(1):50. doi: 10.1186/s12883-019-1276-8. PMID: 30940119; PMCID: PMC6444751. Retrieved from https://bmcneurol.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12883-019-1276-8. Accessed December 3, 2020.