Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.
Webinar
MS och Vaccin – 4 mars 2021, 17:00-18:00
Sanofi Genzyme bjuder in till en webbsänd föreläsning med fokus på MS och vaccinationer i Covid-tider. Professor Fredrik Piehl, KI, Stockholm kommer att berätta mer om ämnet där det just nu händer mycket.
En ny teknik för enklare och mer träffsäker diagnostik av demens-/ kognitiva sjukdomar har utvecklats av start-up bolaget Geras Solutions i samarbete med bl.a. Karolinska Universitetssjukhuset. Tekniken är tänkt att avlasta minnesutredningar i både primärvården och på specialistmottagningarna. En forskningsstudie, som nu publiceras i The Journal of Prevention of Alzheimers Disease, visar på högre träffsäkerhet för de digitala testerna än vad som givits av de normala intervju-baserade utredningarna.
”Med Geras Solutions har vi möjligheten att drastiskt korta ned tiden för den kognitiva utredningsprocessen och samtidigt få tillgång till ett betydligt bättre beslutsunderlag”, säger Göran Hagman, Neuropsykolog på Karolinska Universitetssjukhuset.
En minnesutredning genomförs idag helt manuellt med olika former av neuropsykologiska tester. Det genomförs tiotusentals minnesutredningar runt om i Sverige. Flertalet sker inom primärvården med både bristande resurser och lägre grad av specialistkompetens. I takt med en åldrande befolkning och nya läkemedelskandidater förväntas också efterfrågan på minnesutredningar öka markant.
”Vi förväntar oss ett allt större antal kognitivt sviktande personer med anledning av demografin. Validerade digitala redskap som kan bidra till att fler får en säkrare diagnos och inte minst i tid. Det spar både onödigt lidande och ekonomi. I en modern sjukvård betraktas kognitiv svikt lika viktig som hjärtsvikt eller annan allvarlig funktionsnedsättning. Digitala redskap som patienten själv kan tillgå för ökad kunskap och egenvård är också ett stort framsteg”, säger Wilhelmina Hoffman, geriatriker, chef Svenskt Demenscentrum
Svenska start-up bolaget Geras Solutions har nu utvecklat en app-baserad plattform för både bättre och snabbare diagnostik. Patienter kan nu med stöd av anhöriga genomföra stora delar av en minnesutredning med hjälp av läsplatta eller smartphone. Tekniken analyserar hur testet genomförs, sammanställer resultaten från en stor mängd data och presenterar det på ett sätt som underlättar för läkaren att ställa rätt diagnos.
Det nya stödet för utredningar har utvecklats genom ett samarbete mellan Geras Solutions, Karolinska Institutet och Kognitiva Mottagningen på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Patienter har sedan 2018 fått göra kognitiva utredningar via appen parallellt med den ordinarie läkarledda utredningen.
En forskningsstudie som nu publiceras i The Journal of Prevention of Alzheimers Disease, visar på motsvarande- eller högre sensitivitet och specificitet för de digitala testerna än vad som givits av de normala intervju-baserade testerna med papper-och-penna. Utöver de poängskalor som används för diagnostiken fås också en mängd information om hjärnans olika funktioner, vilket är till stor hjälp för att ställa diagnos. Exempelvis mäter appen också tidsåtgång för de olika momenten, vilket i studien med 95% konfidensintervall kunnat särskilja individer med ”subjektiv kognitiv svikt”, ”mild kognitiv svikt” och de individer som sedan fått en demensdiagnos.
Aleris genomför sedan i augusti ett pilotprojekt med tekniken från Geras Solutions. Nu planeras inom kort uppstart av piloter inom bl.a. Region Halland, Region Värmland och Västra Götalandsregionen. Syftet är att låta patienter, anhöriga och vårdpersonal utvärdera användarvänligheten utifrån att digitalt kunna hantera patientinformation, sjukdomshistorik, screening och kognitiva tester samt att samla in anhörigas syn på symtomutveckling. Värdet av att kunna göra detta hemifrån eller på mottagning utvärderas även ur ett hälsoekonomiskt perspektiv. Förhoppningen är att direkta tidsbesparingar och bättre underlag ska kunna frigöra resurser och ge bättre vård.
I februari släpps även konsumentappen Minnesmottagningen.se. Det blir världens första digitala minnesmottagning dit privatpersoner kan vända sig för att få en digital utredning av minne och andra kognitiva funktioner. Det är tänkt att vara ett enkelt sätt att i lugn och ro i hemmiljö, lära sig mer om hjärnhälsa. Användarna får svara på ett antal frågor om sin situation och sitt hälsotillstånd. I appen kan de också göra de nya digitala kognitiva testerna. Efter att alla delar av minnesutredningen genomförts går Minnesmottagningens specialister igenom resultaten i detalj. Därefter får användaren ett utlåtande från specialist om ev. behov av fortsatt utredning.
I appen Minnesmottagningen.se finns också information och verktyg för att jobba med preventiva aktiviteter relaterat till hjärnhälsa. Detta är baserat på professor Miia Kivipeltos banbrytande och prisbelönta forskning om hur förändrad livsstil kan bromsa sjukdomar i hjärnan.
Sämre minne, motivation och motorik. Det är några av de problem som kan finnas kvar i flera år efter fästingburen hjärninflammation, TBE, visar en avhandling vid Göteborgs universitet.
Fästingburen hjärninflammation, TBE (tick-borne encephalitis), orsakas av TBE-virus, som finns i delar av Europa och Asien och huvudsakligen sprids av fästingar. Sjukdomen är sällsynt men har successivt ökat i Sverige. Årligen rapporteras cirka 300 fall i landet.
I den aktuella avhandlingen ingår studier av TBE-patienter diagnostiserade 1997-2017 i Västra Götaland. Författare är Malin Veje, disputerad vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och infektionsläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Ett syfte med arbetet var att undersöka vilka symtom patienterna lider av vid långtidsuppföljning efter sjukdomen, och problemen visade sig vara av vitt skilda slag.
Brett spektrum av problem
I intervjuer med 92 patienter, fem och ett halvt år i mediantid efter sjukdomen, framkom att de hade signifikant mer problem med minne, koncentration, initiativförmåga och motivation jämfört med en kontrollgrupp. Andra svårigheter var sämre finmotorik, balans och koordination samt huvudvärk.
Trötthet var också ett påtagligt problem, som studerades genom sömnundersökning, polysomnografi, på 22 TBE-patienter och 20 kontroller. Trots likvärdiga sömnmönster och andel personer med sömnapné, led TBE-patienterna av mer trötthet och påverkan på det dagliga livet.
Malin Veje (foto: Gunnar Jönsson)
– Det är ganska många som får svårigheter i vardagen. För att komma ihåg vad de ska göra behöver de skriva lappar och sätta larm på mobilen i en omfattning som de inte behövt tidigare, säger Malin Veje, och fortsätter:
– Av dem som är i arbetsför ålder är det många som får svårt att jobba. De kan inte koncentrera sig, simultanförmågan sviktar, de kommer inte loss med att göra uppgifter, och de blir väldigt trötta. Dessutom har många motoriska problem, med balans och finmotorik.
Immunsvar bidrar till skador
TBE kan förhindras med vaccin, men någon egentlig bot finns inte. Nästan alla studerade patienter hade legat på sjukhus för sin infektion, med hög feber och olika grad av hjärnpåverkan. Vårdtiden hade ett medianvärde på åtta dygn.
I avhandlingen studeras även diagnostik av sjukdomen, utifrån 129 patientfall, där befintliga metoder samt IgG-antikroppar i ryggvätska och PCR på blodprover visade sig fungera väl. Studier på immunförsvarets reaktioner på sjukdomen ingick också.
– Det är högst troligt att kroppens immunreaktion är med och bidrar till skadorna. Framtida behandlingar kommer alltså eventuellt behöva utgöras av en kombination av antivirusmedicin och immunmodulerande preparat, avslutar Malin Veje.
Titel: Tick-borne encephalitis – clinical and virological aspects, http://hdl.handle.net/2077/66820
2021 är världen fortfarande uppochner – men vissa saker stannar inte upp på grund av en pandemi – tex Alzheimers sjukdom. Mellan 13 och 21 februari anordnade ESA (European Speedrunner Assembly) e-sportseventet Alzheimers Game Over.
Det onlinebaserade eventet sågs av 2,4 miljoner tittare världen över och under veckan spelades över 140 spel, bland annat Super Mario 64 och Minecraft. Med gemensamma krafter samlade otroliga 400 000 kr in till förmån för svenska Alzheimerfonden.
ESAs event spelar en viktig roll i människors sociala liv då det är ett tillfälle att ses och prata med folk digitalt i en tid då vi inte kan resa eller kramas. Dessutom har tv-spelande en positiv effekt i att träna din hjärna och förebygga risken för Alzheimer.
Läs mer om vinterns stora välgörenhetsevent på www.alzheimersgameover.com
Bilderna illustrerar patologiska fynd på MR undersökning av hjärnan hos en patient som drabbats av covid19 med svåra neurologiska symtom.
Många covid-19-patienter har neurologiska symtom, men rutinprover visar oftast inte någon hjärnpåverkan. I en studie vid Uppsala universitet har forskare upptäckt skador på hjärnan hos patienter, genom att analysera prover från ryggmärgsvätskan.
Elham Rostami, neurokirurg vid Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet.
– Det här är patienter som vårdas inneliggande på Akademiska sjukhuset med lätta eller svåra neurologiska symtom. Vi tittar på hur man kan diagnostisera detta, prognostiskt säga hur det ska gå för de här patienterna och gör en uppföljning av långtidseffekterna, säger Elham Rostami, neurokirurg vid Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet.
Hon och hennes forskargrupp var tidigt ute med sin forskning om covid-19 och skador på nervceller i hjärnan. Redan i april 2020 initierades studien Covid 19 Neuro i samarbete med Karolinska Institutet, Stockholms universitet, Göteborgs universitet och flera grupper på Uppsala universitet. En delstudie på 19 patienter publicerades nyligen i European Journal of Neurology.
Vad är det för neurologiska symtom som patienterna har?
– Det är allt från huvudvärk och att tappa lukt och smak till svårare neurologiska symtom som att man blir medvetslös eller får hjärnskador.
Hur kommer ni att följa upp dem?
– Patienterna kommer årligen att följas upp. Dels gör vi en klinisk undersökning och dels gör vi olika tester som har t ex med den kognitiva förmågan att göra, som koncentrationssvårigheter, minnessvårigheter och trötthet. I vissa fall gör vi även en uppföljande MR-undersökning. Några få utvalda kommer också att genomgå PET-undersökningar.
Så det handlar mycket om att kunna visa på skador i hjärnan?
– Ja, när patienterna har symtom och genomgår lumbalpunktion ser vi inte några stora avvikelser i de vanliga rutintesterna. Det vi har gjort i forskningssyfte är bland annat att titta efter hjärnskademarkörer som man har använt i hjärnskakning och skallskador. Vi tittar också på antikroppar i ryggmärgsvätskan och hur det kan korrelera till akuta och kvarvarande symtom.
Det ni kan se i ryggmärgsvätskan är proteiner som utsöndras vid hjärnskada. Kommer det här att kunna användas inom vården?
– För vissa diagnoser så används ju redan de här markörerna, men för covid–19 så är det vi och kanske några få andra grupper i världen som har tittat på det här. Vi testar alla våra patienter när vi tar ryggmärgsprov.
– Vi var bland de första som rapporterade om att vi detekterade detta i ryggmärgsvätskan och vi är bland de första som har sett ett svårt encefalitfall (hjärninflammation) till följd av covid-19 och rapporterat om det. Ju mer tiden går desto mer kommer vi att se studier om detta och speciellt om dem med kvarvarande neurologiska symtom.
Varför får vissa neurologiska skador av covid-19?
– Just nu finns det olika teorier och det rör sig nog om olika grupper av patienter. Ett alternativ man har diskuterat och sett tecken på i djurförsök är att viruset direkt angriper hjärncellerna, men om den mekanismen förekommer hos människan är det nog en ytterst liten patientgrupp. I en del andra fall misstänker man en autoimmun reaktion när man får sjukdomen som angriper hjärnan. Sen finns det en grupp som får neurologiska symtom på grund av att de får stroke och blodproppar.
–Ju mer vi börjar lära oss av hur viruset angriper nervsystemet ju duktigare kommer vi bli på att diagnostisera och prognostisera när vi ser det här i sjukvården.
Vad finns det för behandling?
– I de svåra fallen har vi behandlat patienterna med plasmaferes i Uppsala och i de få fallen som det har varit aktuellt har det gått väldigt bra. Men det behövs större studier, där vi kan utvärdera den verkliga effekten av behandlingen samt till vilka grupper och när man ska sätta in den här behandlingen.
Vad återstår att forska om på det här området?
– Det finns så mycket att titta på, till exempel varför vissa får väldigt svåra neurologiska skador och svåra kvarstående symtom medan andra inte ens får förkylningssymtom.
– Det är också en fråga om de socioekonomiska effekterna. Det finns personer som är totalt påverkade av sina symtom och inte kan gå tillbaka till arbetet, fast de har varit väldigt aktiva tidigare. Det är väldigt viktigt för både patienter och vården att kunna med till exempel blodprov eller ryggmärgsprov detektera tecken på påverkan på nervsystemet som är direkt kopplad till covid19. Då kan patienterna känna sig trodd och lättare hantera sin situation samtidigt som vården kan hitta sätt att bemöta och eventuellt behandla detta.
