Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Utredning av kognitiv svikt vid misstänkt demenssjukdom

Sveriges Regioner har i samverkan tagit fram ett standardiserat vårdförlopp som beskriver hur utredningen av kognitiv svikt vid misstänkt demenssjukdom ska gå till – vilka åtgärder som ska genomföras och i vilken ordning dessa ska ske.

Vårdförloppet förväntas underlätta för personer med Downs syndrom (DS) att få en ordentlig utredning och en riktig diagnos, vilket är en förutsättning för rätt behandling. Vårdförloppet lyfter fram att personer med DS, efter en basal utredning inom primärvården som kan utesluta andra orsaker till kognitiv svikt, bör remitteras till en specialistenhet för utvidgad utredning.

Vårdförlopp Kognitiv svikt vid misstänkt demenssjukdom (pdf) publicerades på Nationellt Kliniskt Kunskapsstöd (NKK) i mars 2021.

Om vårdförloppet resulterar i en demensdiagnos så tar Socialstyrelsens standardiserade insatsförlopp (pdf) vid.

Vårdförloppet bygger på Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom (pdf). I bilagorna Rekommendationer med tillhörande kunskapsunderlag (pdf) och Tillstånds och åtgärdslista (xls), så bedöms det vetenskapliga stödet för att erbjuda läkemedelsbehandling till personer med DS och en Alzheimerdiagnos som mycket svagt. Rekommendationen är därför att endast i undantagsfall erbjuda läkemedelsbehandling med kolinesterashämmare. När dessa rekommendationer skrevs 2017, så var den stora observationsstudien i Storbritannien inte publicerad ännu (Impact of cholinesterase inhibitors or memantine on survival in adults with Down syndrome and dementia: clinical cohort study). Studien, som är en långtidsuppföljning av 310 personer med DS och Alzheimers-diagnos, visade att median-överlevnaden efter diagnos var 3,4 år för gruppen som inte fick medicin mot 6,2 år för gruppen som fick kolinesterashämmare. Vid nästa revision av Socialstyrelsens rekommendationer så kommer observationsstudien att ingå i underlaget. Det finns fortfarande behov av kliniska studier med personer som har Downs syndrom för att läkemedelsbehandling ska bedömas ha starkt vetenskapligt stöd.

Svenska Demensregistret (SveDem) lägger under 2021 till möjligheten att registrera om en patient som får en demensdiagnos också har diagnosen Downs syndrom. Det blir därför möjligt att följa upp hur många personer med DS som får en demensdiagnos, hur lång tid det tog att få diagnosen, och huruvida de får demensläkemedel förskrivna vid diagnosen.

ALS-forskare i Umeå får finansiering säkrad fem år till

Peter Andersen, professor i neurologi och överläkare, får finansieringen av sin forskning om ALS säkrad i ytterligare fem år av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Peter Andersen, professor i neurologi vid Umeå universitet. (Bild: Mattias Pettersson)

– Detta kommer att säkra gruppens framtid och möjliggöra ett antal fleråriga ’riskprojekt’, särskilt för en rad yngre disputerade forskare, säger Peter Andersen.

Ett viktigt område är experimentella läkemedelsstudier. De senaste fem åren har ALS-gruppen kunna medverka i flera studier med patienter från hela Sverige som pendlat till Umeå.

– De kommande åren planerar vi att medverka i flera läkemedelsprövningar inklusive den ultimate studien, att med genterapi blockera sjukdomsgenen hos friska anlagsbärare och på det sätt hindra att de insjuknar i ALS. Det blir en mycket resurskrävande studie och kommer pågå över flera år men med det nya anslaget tror jag att vi klarar det, säger Peter Andersen.

Amyotrofisk lateralskleros, ALS, är en dödlig nervsjukdom där de celler som styr kroppens muskler gradvis förtvinar. Forskningen i Umeå är till stor del inriktad på att kartlägga ärftliga och molekylära faktorer bakom sjukdomen.

Forskargruppen har bland annat hittat klumpar av felveckat protein SOD1 i nervceller hos drabbade. Ett spår i forskningen är att hitta speciella antikroppar som kan blockera SOD1-proteinet och bromsa sjukdomsutvecklingen. Ett annat spår är genterapi för att blockera några av de 40 sjukdomsgener som kan medföra ALS.

Det är inom programmet Wallenberg Clinical Scholar som Peter Andersen nu får forskningen finansierad i ytterligare fem år med totalt 15 miljoner kronor. Programmet inrättades 2014. Andersen var bland de första forskarna i landet att få anslag från programmet, och får det nu alltså för andra gången. Knut & Alice Wallenbergs stiftelse, KAW, har genom åren varit en av de viktigaste anslagsgivarna för ALS-gruppen.

Peter Andersen har sedan 1992 forskat om ALS i såväl Umeå som vid Harvard i USA. Han är även gästprofessor vid Universitet i Ulm i Tyskland. Parallellt med att leda en forskargrupp, arbetar han kliniskt med att leda en ALS-mottagning på Norrlands universitetssjukhus med patienter från hela Sverige. ALS-gruppen, där flera forskare har jobbat i 25 år, börjar nu närma sig en generationsväxling, något som anslagen från KAW underlättar.

Till Knut & Alice Wallenbergs stiftelse

Text: Ola Nilsson

Långsammare kognitiv försämring med vanlig behandling mot alzheimer

Läkemedelsgruppen acetylkolinesterashämmare är en viktig del av behandlingen vid Alzheimers sjukdom, men deras effekt på kognitionen har varit omdiskuterad och få studier har undersökt deras långsiktiga effekter. Ny forskning från bland annat Karolinska Institutet visar goda kognitiva effekter och minskad dödlighet upp till fem år efter diagnos. Studien har publicerats i tidskriften Neurology.

Alzheimers sjukdom är en kognitiv hjärnsjukdom som drabbar miljontals patienter över hela världen. I Sverige lever ungefär 100 000 personer med diagnosen som har stor inverkan på livet både för patienterna och deras anhöriga. De flesta som får diagnosen är äldre än 65, men det finns patienter i 50-årsåldern.

Idag är kostnaden för vård och behandling av demenssjukdom cirka 60 miljarder kronor per år i Sverige. Det motsvarar kostnaden för vård och behandling av hjärt-kärlsjukdomar, och är dubbelt så hög som den för cancervård.

Acetylkolin viktigt signalämne

Vid Alzheimers sjukdom förändras flera kemiska signalämnen i hjärnan och därmed nervcellernas förmåga att kommunicera med varandra. Acetylkolin är ett sådant signalämne, med stor betydelse för bland annat minne, uppmärksamhet och koncentrationsförmåga.

Det finns tre olika läkemedel som fungerar som acetylkolinesterashämmare; galantamin, donepezil och rivastigmin, och som används i behandlingen av Alzheimers sjukdom.

Effekterna av acetylkolinesterashämmare har dock varit omdiskuterade, bland annat för att det finns relativt få kliniska studier som följer patienterna över lång tid. Nu har forskare vid Karolinska Institutet och Umeå universitet genomfört en registerstudie som följt personer med Alzheimers sjukdom under fem år från diagnosen.

Kvalitetsregistret SveDem

Studien bygger på patientdata från det nationella kvalitetsregistret SveDem, Svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar, och omfattade 11 652 patienter som behandlas med acetylkolinesterashämmare, och en matchad kontrollgrupp av 5 826 patienter utan behandling.

Resultaten visade att behandling med acetylkolinesterashämmare var associerad med långsammare kognitiv nedgång under fem år, och 27 procent lägre dödlighet bland patienter med Alzheimers sjukdom jämfört med obehandlade.

Hong Xu och Maria Eriksdotter, forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle

Hong Xu och Maria Eriksdotter. Foto: Ulf Sirborn

– Galantamin hade den starkaste effekten på kognitionen i läkemedelsgruppen, vilket kan förklaras av dess effekt på nikotinreceptorer såväl som dess hämmande effekt på enzymet acetylkolinesteras, som bryter ner signalämnet acetylkolin, säger Hong Xu, postdoktor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet och studiens försteförfattare.

– Våra resultat ger stöd för dagens rekommendationer att behandla personer med Alzheimers sjukdom med acetylkolinesterashämmare, men visar också att behandlingseffekten kvarstår under lång tid, säger Maria Eriksdotter, professor vid samma institution och studiens sisteförfattare och initiativtagare.

Forskningen finansierades av Vetenskapsrådet, FORTE, ALF-medel, Johanniterorden i Sverige, Svenska sällskapet för medicinsk forskning och Strategiska forskningsområdet Neurovetenskap (StraTNeuro), Karolinska Institutet.

Publikation

“Long Term Effects of Cholinesterase Inhibitors on Cognitive Decline and Mortality”. Hong Xu*, Sara Garcia-Ptacek*, Linus Jönsson, Anders Wimo, Peter Nordström, Maria Eriksdotter. Neurology, online 19 mars 2021, doi: 10.1212/WNL.0000000000011832. *Contributed equally

Snabbare ansamling av Alzheimers-protein hos kvinnor

Alzheimers sjukdom tycks utvecklas snabbare hos kvinnor jämfört med män. Hos kvinnor ansamlas det sjukdomsalstrande proteinet tau fortare enligt en ny studie från det strategiska forskningsområdet MultiPark vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus. Studien publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Brain.

Runt 100 000 svenskar lider av Alzheimers sjukdom som är den vanligaste formen av demens. Fler kvinnor än män drabbas av minnesproblem på grund av Alzheimers. Tau och beta-amyloid är två proteiner som klumpar ihop sig och ansamlas i patienternas hjärnor i takt med att sjukdomen fortskrider. Hur fort denna ansamling går kan ha betydelse för sjukdomsutvecklingen. Ansamlingen av tau går snabbare i patienter som redan har en sjuklig koncentration av betaamyloid. Dessa är individer som redan befinner sig i den tidiga fasen av sjukdomen, men som ibland inte fått någon diagnos än. Nu har forskare vid Lunds universitet upptäckt att tau ansamlas fortare hos kvinnor, även efter att de tagit hänsyn till patienternas ålder och nivåerna av tau som patienterna hade vid första mättillfället. Tillsammans med data från tre liknande studier i USA har 209 kvinnor och 210 män undersökts vid flera tillfällen.

Ruben Smith

– Den individuella variationen i tau-nivåer är stor, men i temporalloben som är ett centralt område för Alzheimers är ansamlingshastigheten 75% högre i genomsnitt för kvinnor som grupp jämfört med män,” förklarar Ruben Smith, specialistläkare vid Skånes universitetssjukhus och docent i neurologi vid Lunds universitet. Både män och kvinnor drabbas i lika hög utsträckning av de första stadierna av sjukdomen då proteinet beta-amyloid ansamlas. Här har forskarna inte funnit några skillnader mellan könen. Det är först när proteinet tau ansamlas som minnesproblem uppstår och här fann forskarna könsskillnader.

– Nästa steg blir att klargöra varför ansamlingen går snabbare hos kvinnor,” säger Sebastian Palmqvist, neurolog vid Skånes universitetssjukhus, docent vid Lunds universitet och forskaren bakom de kognitiva bedömningarna av patienterna. Orsakerna bakom den högre ansamlingstakten hos kvinnor har inte undersökts i den här studien. Men skillnaden mellan könen skulle enligt forskarna kunna bero på olika förekomst av andra sjukdomar som kan påverka förloppet. Andra faktorer som kan skilja sig åt mellan könen är nivåerna av hormoner och molekyler som främjar nervcellernas tillväxt samt graden av inflammation i hjärnan.

Markörer kopplade till inflammation i hjärnan är möjliga att analysera i det nya BIOFINDER-2 projektet*. Den nya studien erbjuder fler biomarkörer och mer detaljerad information om hur Alzheimers kan kopplas till andra sjukdomar hos patienterna.
– Vår studie ger starka indikationer på att den snabbare spridningen av tau gör att fler kvinnor än män drabbas av demens på grund av Alzheimer. Framtida experimentella studier blir viktiga för att förstå varför det är så,” fortsätter Oskar Hansson som är huvudansvarig för studien. Oskar Hansson är professor i neurologi på enheten för klinisk minnesforskning vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Den nyligen publicerade studien är resultatet av ett lyckat samarbete mellan olika forskningsledare inom MultiPark. Dessutom har nätverket stöttat infrastrukturerna för hjärnavbildning som behövts för att undersökningarna skulle gå att genomföra. Eftersom hälften av alla MultiParks forskningsledare bedriver molekylär forskning skulle det vara möjligt att experimentellt undersöka orsakerna bakom de kliniska upptäckterna. Publikation “The accumulation rate of tau aggregates is higher in females and younger amyloid-positive subjects”

Brain, Volume 143, Issue 12, December 2020, Pages 3805–3815,
https://doi.org/10.1093/brain/awaa327

Kontakt
Ruben Smith, specialistläkare vid Skånes universitetssjukhus och docent i neurologi vid
Lunds universitet, MultiPark
E-post: [email protected]

Lansering av den europeiska MS Barometern

Denna vecka lanseras MS Barometern 2020 som är en sammanställning av viktig information om multipel skleros (MS) i 35 länder i Europa. Mer än 1 miljon människor lever med MS i Europa.

Syftet med MS Barometern är att ge en korrekt bild av hur MS hanteras inom hela Europa. Genom jämförelser och utvärdering av situationen i olika länder vill man med MS Barometern bidra till att förbättra hälso- och sjukvårdssystemen. Tanken är att uppmuntra beslutsfattare att vidta åtgärder för att förbättra livskvaliteten för personer som drabbas av multipel skleros.

Alla deltagande länder har bidragit till MS Barometern genom att svara på ett 70-tal enkätfrågor. I Sverige har Neuro bidragit tillsammans med ansvarig för Svenska Neuroregister, professor Jan Hillert.

Läs mer