Vendela Ekmark - Neurologi i Sverige

Avhandling: Ny metod för mätning av blodflöde kan tillämpas på strokepatienter

Tack vare ny teknik som bygger på en utveckling av magnetkamera kan man få ökad förståelse för när förträngda artärer påverkar flödet till hjärnan. Det har potential att kunna minska riskerna vid kirurgi efter stroke. Det visas i en ny avhandling där en modell presenteras för hur tryckfall kan studeras.

– Denna modell skulle kunna vara ett potentiellt verktyg för att förutsäga risk för ett för lågt blodflöde till hjärnan under kirurgi, säger Madelene Holmgren, doktorand vid Institutionen för strålningsvetenskaper.

Om blodflödet till delar av hjärnan inte kommer fram kan hjärnans vävnad få syrebrist, så kallad ischemi, som i dess värsta form leder till stroke. Stroke och transitorisk ischemisk attack, TIA, orsakas ofta av en förträngning i någon av de stora halspulsådrorna. Detta kan behandlas med kirurgi, där förträngningen tas bort.

I sin avhandling vid Institutionen för strålningsvetenskaper kombinerade Madelene Holmgren den relativt nya tekniken 4D PC-MRI med modeller för att titta på om det fanns en skillnad i artärtryck mellan höger och vänster sida av hjärnan hos patienter med stroke och halskärlsförträngningar. Det skulle kunna bli en markör för hur påverkat tryck och flöden är i hjärnan på grund av förträngningen i det stora halskärlet. I patienterna användes också metoden för att predicera det tryck som kirurger uppmäter i kärlet under kirurgi, det så kallade stumptrycket. De predicerade värdena jämfördes med de som mättes under kirurgi och visade god överensstämmelse.

4D PC-MRI är en teknik där blodets hastighet mäts genom undersökning med magnetkamera. I avhandlingen presenterades metoder för att noggrant mäta blodflöde med hjälp av 4D PC-MRI. I avhandlingen utvecklades och presenterades också modeller för hur man kan studera tryckfall i hjärnans artärer. Denna typ av beräkning är särskilt intressant för strokepatienter med en förträngning i halspulsådern. Dessa modeller kan bidra med en ökad förståelse för när en tilltagande artärförträngning börjar påverka blodflödet till hjärnan. Metoden kan därför också användas som ett verktyg för planering och därigenom för att minska risker under kirurgi.

– För att 4D PC-MRI ska kunna användas i större utsträckning behöver metoder utvecklas för hur man snabbt går från avslutad undersökning till färdigt resultat. För att studera blodflödet och hur det förändras i olika sjukdomar behöver vi även kunna lita på att dessa metoder ger oss rätt värden. Ett mål med avhandlingen var därför att undersöka hur noggrant 4D PC-MRI kunde mäta blodflöde i de större artärerna i hjärnan, säger Madelene Holmgren.

I avhandlingens studier undersöktes två grupper av deltagare. Den första gruppen bestod av 35 äldre deltagare. Hos dessa mättes blodflöde i hjärnans större artärer med 4D PC-MRI. Forskarna utvärderade sedan ett antal metoder för hur man med bäst noggrannhet får fram blodflödet från tekniken. Den andra gruppen bestod av 28 patienter som haft en stroke eller TIA och hade en symptomgivande karotisstenos. I den senare gruppen kombinerades 4D PC-MRI och modeller för att simulera tryckfall i hjärnans artärer. Avhandlingsarbetet är utfört i Hydrocefalusgruppen i Umeå.

Madelene Holmgren kommer från Strömsnäs utanför Östersund. Hon har tidigare en civilingenjörsexamen inom Teknisk fysik från Umeå universitet.

Stor studie kopplar demens till dålig njurfunktion

Äldre personer med njursjukdom har högre risk för demens, och risken ökar ju snabbare njurfunktionen minskar. Det visar en stor observationsstudie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Neurology. Resultaten betonar betydelsen av screening för demens hos personer med njursjukdom, enligt forskarna.

Juan Jesus Carrero. Foto: Stefan Zimmerman

– Vår studie understryker betydelsen av dålig njurfunktion som en underskattad riskfaktor för demens. Den visar också att den demensrisk som sannolikt kan tillskrivas njursjukdom är lika stor som eller större än den som observerats för andra väletablerade riskfaktorer för demens, inklusive hjärtkärlsjukdom och diabetes, säger sistaförfattaren Juan Jesus Carrero, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska Institutet.

Demens kännetecknas av en progressiv nedgång i kognition och funktion utöver den normala åldrandeprocessen. Mellan 5–7 procent av världens befolkning över 60 års ålder beräknas ha demens. Tillståndet är förknippat med dålig hälsa i allmänhet samt ökad risk för död. För att förhindra demens är det viktigt att identifiera riskfaktorer som går att påverka.

Kronisk njursjukdom, som kännetecknas av en stadig försämring av njurfunktionen, är också väldigt vanligt hos äldre personer, med en global befolkningsprevalens på 25–40 procent beroende på ålder. Även en liten minskning i njurfunktionen är förknippad med en ökad risk för andra sjukdomar. Tidigare mindre studier har utvärderat sambandet mellan njursjukdom och demens med motstridiga resultat.

Hittills största studien

I den här svenska studien på fler än 325 000 individer som var 65 år eller äldre fann forskarna en tydlig koppling mellan dålig njurfunktion och sannolikheten för att få en demensdiagnos under uppföljningsperioden. Totalt upptäcktes nästan 19 000 fall av demens (5,8 procent) under en medianuppföljningsperiod på fem år. Ju lägre njurfunktion, desto högre var incidensen av demens. En snabbare försämring av njurfunktionen inom ett år var också kopplad till en högre risk för demens i framtiden.

– Detta är såvitt vi vet den hittills största studien på njurfunktion och demens, där stickprovsstorleken överstiger alla tidigare studier kombinerat och där vi utvärderar vi hela spektrumet av njurfunktion, säger Juan Jesus Carrero.

Forskarna använde data från det så kallade Stockholm CREAtinine Measurements (SCREAM)-projektet, som inkluderar information om alla personer i Region Stockholm som under 2006–2011 lämnade blodprover för testning av kreatinin i samband med ett rutinmässigt vårdbesök. Kreatinin är en restprodukt som bildas i musklerna och filtreras från blodet i njurarna för att sedan utsöndras via urinen. Kreatininprover används tillsammans med andra faktorer som ålder och kön för att uppskatta den så kallade estimerade glomerulära filtrationshastigheten (eGFR), vilket används för att bedöma njurarnas funktion. Ett eGFR-värde på 90ml/min eller högre anses vara normalt hos de flesta friska personer. Dessa data kombinerades med andra vårdregister, inklusive register för demensdiagnoser och behandling.

Efter att ha justerat för potentiella störfaktorer kom forskarna fram till ett eGFR-värde på 30-59ml/min gav i genomsnitt 71 procents ökad risk för demens medan ett eGFR-värde under 30ml/min kunde kopplas till en mer än fördubblad risk för demens, jämfört med ett normalt eGFR-värde.

Kan få betydelse för sjukvården

Hong Xu. Foto: Ulf Sirborn

– Även om vi inte kan fastställa ett orsakssamband baserat på dessa resultat så indikerar vår analys att så många som 10 procent av alla demensfall skulle kunna tillskrivas kronisk njursjukdom. Vi hoppas att våra resultat kan hjälpa beslutsfattare inom hälso- och sjukvården att utveckla och implementera lämpliga strategier för screening och uppföljning av demens hos personer med njursjukdom och vice versa, samt hjälpa till med planeringen av hälsovården, säger korresponderande författare Hong Xu, postdoktor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle på Karolinska Institutet.

Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet och det strategiska forskningsområdet neurovetenskap vid Karolinska Institutet. En av författarna, Bengt Lindholm, är affilierad till Baxter Healthcare Corporation. Ingen av de andra författarna har rapporterat potentiella intressekonflikter.

Publikation

“Kidney function, kidney function decline and the risk of dementia in older adults: A registry-based study,” Hong Xu, Sara Garcia-Ptacek, Marco Trevisan, Marie Evans, Bengt Lindholm, Maria Eriksdotter and Juan Jesus Carrero, online 5 maj, 2021, Neurology, doi: 10.1212/WNL.0000000000012113

Hormonell migrän och migrän under graviditet

Måndag 14 juni, 16:00 – 16:45
Lyssna till de senaste nyheterna om “Hormonell migrän och migrän under graviditet” och diskutera tillsammans med specialistläkarna Anna Sundholm och Ulf Frejvall

För mer information och anmälan klicka här!

Post AAN

Tid: Kl 12-13
Föreläsare: Docent Magnhild Sandberg, Lunds universitet
Plats: Online, via Zoom

Vi vill gärna bjuda in dig, som arbetar med MS-patienter till en webbsänd föreläsning där du får chans att ta del av det som presenterades under AAN, 17-22 april. Magnhild Sandberg, Docent i neurologi vid Lunds universitet har summerat innehållet och presenterar de senaste nyheterna.

Mer info och anmälan

Strokevårdens framsteg och framtid

Tid: 13-14
Stroke är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och leder dessutom till funktionsnedsättningar hos en stor andel av de som överlever. Glädjande nog har aktiv behandling av riskfaktorer som högt blodtryck och förmaksflimmer lett till färre strokefall. Förbättrat akut omhändertagande har också bidragit till att effekterna av stroke kan begränsas.