Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Nya data om ATTR-amyloidos vid 2021 års möte i Peripheral Nerve Society

Alnylam presenterar nya data från forskningsprogrammen om ATTR-amyloidos vid 2021 års möte i Peripheral Nerve Society

− En öppen studie i fas 3b visade att behandling med patisiran gav snabb och varaktig sänkning av serum-TTR hos patienter med hATTR-amyloidos och progredierande polyneuropati efter ortotopisk levertransplantation

– Resultat från en förspecificerad analys av patientundergrupper i fas 3-studien HELIOS-A, på forskningssubstansen vutrisiran.

Alnylam Pharmaceuticals redovisar idag, i samband med Peripheral Nerve Societys årsmöte, positiva resultat från en öppen fas 3b-studie där man utvärderat säkerhet, effekt och farmakokinetik (PK) för patisiran hos patienter med ärftlig ATTR-amyloidos (hATTR-amyloidos) med progredierande polyneuropati efter ortotopisk levertransplantation (OLT). Serum-TTR sjönk med 91 % från baslinjevärdet hos patienter som behandlades med patisiran, uppmätt som ett genomsnitt av minskningarna månad sex och månad tolv. Dessutom stämde säkerhetsprofilen för patisiran överens med de tidigare rapporterade säkerhetsresultaten i fas 3-studien APOLLO. Onpattro (patisiran) är godkänt i EU, Schweiz och Brasilien för behandling av hATTR-amyloidos hos vuxna med polyneuropati i stadium ett eller två, samt i USA, Kanada och Japan för behandling av polyneuropati vid hATTR-amyloidos hos vuxna. De nyligen presenterade resultaten kommer att utgöra grunden för en ansökan för utökad indikation av patisisran, även inom EU.

Dessutom presenterades idag positiva resultat från fas 3-studien HELIOS-A där man undersökte vutrisiran.Vutrisiran är ett RNAi-läkemedel under utveckling för behandling av transtyretinmedierad (ATTR) amyloidos, vilket innefattar både den ärftliga formen, hATTR-amyloidos, och den icke-ärftliga formen, wtATTR-amyloidos. I studien analyserades data från ett flertal förspecificerade undergrupper av patienter såsom ålder, kön, etnicitet, geografisk region, neuropatisk nedsättning vid baslinjen, genotyp, tidigare användning av TTR-stabiliserare, familjär amyloid neuropati- (FAP-)stadium vid baslinjen, samt en förspecificerad underpopulation med hjärtpåverkan. Resultaten visade förbättring avneuropati (modified Neuropathy Impairment Score, mNIS+7) och  livskvalite genom Norfolk-skalan (Norfolk QoL-DN) vid vutrisiran behandling. Förbättringen var densamma i alla förspecificerade patientundergrupper. Dessa data presenterades som posters under 2021 års möte i Peripheral Nerve Society, och resultaten från HELIOS-A kommer också att tas upp i Richard A.C. Hughes presentation söndagen den 27 juni – Clinical Science Highlights.

– Det är med stor glädje vi nu kan redovisa nya data från vårt kliniska TTR-program vid årets virtuella PNS-konferens, som ytterligare visar på behandlingsmöjligheterna med patisiran och vutrisiran för en stor grupp patienter med hATTR-amyloidos och polyneuropati. Behandlingsbehovet är stort för den här patientgruppen. Resultaten från fas 3b-studien av patisiran visade på robust TTR-avstängning samt förbättrad neuropati och livskvalitet efter tolv månaders behandling, säger John Vest, M.D. och Vice President för den kliniska forskningen vid Alnylam. Dessutom visar resultaten från vår HELIOS-A-studie av forskningsläkemedlet vutrisiran att denna substans, som administreras subkutant en gång per kvartal, är en attraktiv behandlingsmöjlighet för patienter med hATTR-amyloidos och polyneuropati, fortsätter han.

Resultat av behandling med patisiran efter OLT hos patienter med hATTR-amyloidos
Historiskt har OLT använts för att bromsa upp sjukdomsprogressionen hos patienter med hATTR-amyloidos i tidiga stadier. Hos en del patienter förvärras sjukdomen dock efter transplantationen på grund av fortsatt inlagring av vildtyp-TTR, i tillägg till den redan befintliga amyloidinlagringen i vävnaderna. I den fas 3b-studie som utförts i flera europeiska länder fick 23 patienter med progredierande polyneuropati efter OLT (baserat på högre poäng för polyneuropatisk nedsättning) patisiraninfusioner (0,3 mg/kg) var tredje vecka i tolv månader.

Studieresultaten visar att patisiran efter tolv månaders behandling förbättrat neuropatin, påvisat som en minskning av totalpoäng för neurologisk nedsättning med 3,7 jämfört med vid baslinjen. Patisiranbehandlingen resulterade också i bättre livskvalitet med en minskning på 6,5 poäng på Norfolk QoL-DN, och när det gällde autonoma symtom under behandlingen sågs en minskning av minsta kvadratmedelvärdet för totalpoäng på COMPASS-31 med 5,0 från baslinjen. Patisiranbehandlingen medförde också stabilisering av andra effektmått, t.ex. Rasch-built Overall Disability Scale (R-ODS) och nutritionsstatus med modifierat kroppsmasseindex (mBMI), som båda hade stabila värden månad tolv jämfört med vid baslinjen.

Patisiran uppvisade även en lovande säkerhets- och tolerabilitetsprofil efter tolv månaders behandling och ingen patient avbröt studien på grund av läkemedelseffekter eller dödsfall. En allvarlig biverkning inträffade som prövaren bedömde hade samband med patisiran, nämligen en infusionsreaktion, men denna gick tillbaka utan åtgärd och utan förändring av patisiranbehandlingen. Biverkningar under behandlingen var identiska med dem som iakttagits i fas 3-studien APOLLO. Den vanligaste biverkningen var diarré. Ett fall av organavstötning efter levertransplantation observerades under studien, vilket prövaren bedömde vara utan samband med patisiran. Inga säkerhetssignaler avseende hematologi, njur- eller leverfunktion förekom.

Om Onpattro (patisiran)
Patisiran är ett RNAi-läkemedel som är godkänt i EU, Schweiz och Brasilien för behandling av hATTR-amyloidos hos vuxna med polyneuropati i stadium ett eller två, samt i Japan för behandling av hATTR-amyloidos med polyneuropati. Patisiran är också godkänt i USA och Kanada för behandling av polyneuropati vid hATTR-amyloidos hos vuxna. Patisiran är ett RNAi-läkemedel för intravenös administrering, riktat mot transtyretin (TTR). Det riktar sig mot och stänger av budbärar-RNA och blockerar på det sättet produktionen av TTR-protein innan det tillverkas. Patisiran stoppar produktionen av TTR i levern, vilket minskar ackumuleringen i kroppens vävnader och leder till reversering eller förhindrad progression av polyneuropatin.
De vanligaste biverkningarna som förekommit hos patienter som behandlats med ONPATTRO är perifert ödem (30 %) och infusionsrelaterade reaktioner (19 %).

Om vutrisiran
Vutrisiran är ett RNAi-läkemedel på forskningsstadiet som ges subkutant för behandling av ATTR-amyloidos, vilket omfattar både ärftlig amyloidos (hATTR) och amyloidos av vildtyp (wtATTR). Det riktar sig mot och stänger av specifikt budbärar-RNA och blockerar därigenom produktionen av vildtyp- och varianter av transtyretin (TTR) innan de tillverkas. Administrering av vutrisiran en gång per kvartal kan minska inlagringen och underlätta elimineringen av TTR-amyloid från vävnaderna och potentiellt återställa funktionen i dessa vävnader. Vutrisiran använder Alnylams Enhanced Stabilization Chemistry (ESC)-GalNAc-konjugatteknik för läkemedelsavgivningen, vilken ska ge bättre effekt och stabilitet och möjliggöra subkutana injektioner med längre intervall. Säkerheten och effekten av vutrisiran har ännu inte utvärderats av Food and Drug Administration (FDA) i USA, Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) eller någon annan hälsovårdsmyndighet.

Om fas 3-studien HELIOS-A
HELIOS-A (NCT03759379) är en global, randomiserad, öppen fas 3-studie för utvärdering av effekten och säkerheten med vutrisiran. Till studien rekryterades 164 patienter med hATTR-amyloidos med polyneuropati, vid 57 prövningsställen i 22 länder. Patienterna randomiserades 3:1 till att få antingen 25 mg vutrisiran (N=122) via subkutan injektion en gång var tredje månad eller 0,3 mg/kg patisiran (N=42) via intravenös infusion en gång var tredje vecka (som referensläkemedel) i 18 månader. Resultaten för vutrisirans effekt i HELIOS-A jämförs med placebogruppen i fas 3-studien APOLLO, där man utvärderade effekten och säkerheten med patisiran i en patientpopulation liknande den som studerades i HELIOS-A. Primärt effektmått är förändring av mNIS+7-poäng vid nio månader jämfört med vid baslinjen. Sekundära effektmått vid 9 månader är förändring från baslinjen av poäng på Norfolk QoL-DN och tid för 10-MWT. Förändring från baslinjen av NT-proBNP utvärderas som explorativt effektmått vid nio månader. Fler sekundära effektmått vid 18 månader kommer att utvärderas i HELIOS-A-studien, såsom förändring från baslinjen av mNIS+7, Norfolk QoL-DN, 10-MWT, modifierat kroppsmasseindex (mBMI), Rasch-built Overall Disability Scale (R-ODS) och serumtranstyretin (TTR). Fler explorativa kardiella effektmått vid 18 månader kommer att utvärderas, såsom NT-proBNP, ekokardiografiska mått och bedömning av hjärtamyloidos genom avbildning med teknetiumskintigrafi. Efter den 18 månader långa behandlingsperioden kan samtliga patienter få vutrisiran i ytterligare 18 månader under den randomiserade förlängningsstudien.

Om hATTR-amyloidos
Ärftlig transtyretin-medierad amyloidos (hATTR-amyloidos) är en progressiv, funktionsnedsättande och livshotande sjukdom som orsakas av variationer (mutationer) i TTR-genen. TTR-protein produceras främst i levern och är normalt bärare av A-vitamin. Mutationer i TTR-genen får onormala amyloidproteiner att ansamlas och skada organ och vävnader i kroppen, t.ex. perifera nerver och hjärtat, vilket leder till svårbehandlad perifer sensorimotorisk neuropati, autonom neuropati och/eller kardiomyopati, liksom andra sjukdomsmanifestationer. När det gäller hATTR-amyloidos finns det ett stort ouppfyllt medicinskt behov med betydande sjuklighet och dödlighet som drabbar cirka 50 000 personer världen över. Den genomsnittliga överlevnadstiden är 4,7 år efter diagnosen, med kortare överlevnad (3,4 år) för patienter med kardiomyopati.

Om RNAi
RNAi (RNA-interferens) är en naturlig cellprocess vid genavstängning och ett av de mest lovande och snabbast växande forskningsområdena inom dagens biologi och läkemedelsutveckling. Upptäckten har beskrivits som ”ett avgörande vetenskapligt genombrott som inträffar omkring en gång vart tionde år”, och tilldelades Nobelpriset i medicin/fysiologi 2006. Genom att använda den naturliga, biologiska RNAi-processen i människans celler har en ny typ av behandling, så kallad RNAi-terapi, nu blivit verklighet. Små interfererande RNA (siRNA) är de molekyler som förmedlar RNAi och utgör Alnylams plattform för RNAi-terapi. De verkar i ett tidigare led än dagens läkemedel genom att kraftfullt stänga av de budbärar-RNA (mRNA) – de genetiska förstadierna – som kodar för de sjukdomsorsakande proteinerna och på så sätt förhindra att dessa produceras. Detta är en revolutionerande metod som kan komma att förvandla vården av patienter med genetiska och andra sjukdomar.

Enspryng (satralizumab) godkänd vid Neuromyelitis optica-spektrumtillstånd (NMOSD)

EU-kommissionen har godkänt Enspryng (satralizumab), en subkutan behandling av vuxna och ungdomar från 12 år med Neuromyelitis optica-spektrumtillstånd (NMOSD). NMOSD är en sällsynt autoimmun sjukdom som ger skador i centrala nervsystemet, främst på synnerven och i ryggmärgen. Sjukdomen kan leda till bestående funktionsnedsättning och är i de flesta fall en livslång sjukdom som kommer i skov. Behandlingen med satralizumab minskar risken för skov och permanenta funktionsnedsättningar.

– Godkännandet av satralizumab är mycket välkommet och innebär att vi får ett nytt behandlingsalternativ vid NMOSD, en patientgrupp, där ett skov kan få stora konsekvenser och orsaka permanenta neurologiska skador, säger Jan Lycke , Professor, docent, överläkare i Neurologi, MS Centrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.

Godkännandet baseras på resultat från två fas III-studier, där satralizumab visade minskad risk för skov samt dess svårighetsgrad hos personer med anti-aquaporin-4 IgG (AQP4-IgG) seropositiv NMOSD. Cirka 70-80% av personer med NMOSD är seropositiva för AQP4-IgG och dessa tenderar att få ett svårare sjukdomsförlopp jämfört med de som inte uttrycker AQP4-IgG-antikroppar (AQP4-IgG seronegativ NMOSD).

Om Enspryng (satralizumab)

Satralizumab är godkänt som monoterapi eller i kombination med immunsuppressiv behandling för behandling av NMOSD hos vuxna och ungdomar från 12 års ålder som är AQP4-IgG seropositiva. Satralizumab binder till och blockerar interleukin-6 (IL-6)-receptorn. IL-6 är en cytokin som är involverad i inflammationen som orsakar skov och svåra återfall vid NMOSD, genom att blockera IL-6 receptorn så förhindras den fortsatta IL-6 signaleringen. Behandlingen ges via en subkutan injektion var 4:de vecka, på sjukhus eller i hemmet efter adekvat injektionsträning.

Om Neuromyelitis optica-spektrumtillstånd (NMOSD)

Neuromyelitis optica-spektrumtillstånd är en sällsynt autoimmun sjukdom som ger skador i centrala nervsystemet, och är i de flesta fall en livslång sjukdom som kommer i skov. Svåra skov kan leda till permanenta neurologiska skador som t.ex. nedsatt syn, känsel bortfall och muskelsvaghet eller förlamning i armar eller ben, och eftersom NMOSD är en progressiv sjukdom så kan sjukdomen förvärras efter varje skov. Sjukdomen drabbar oftast kvinnor och de första symtomen kommer vanligtvis i 30-40 årsåldern. I Sverige har drygt 100 personer diagnostiserats med NMOSD. Den exakta orsaken till hur sjukdomen uppkommer vet man inte, men ett signalprotein som produceras av immunceller, Interleukin 6 (IL-6) anses vara en av huvudorsakerna till NMOSD och det triggar igång en inflammationskaskad som leder till skador och funktionsnedsättning.

120 miljoner till forskning om fysisk aktivitet och hjärnhälsa

Med Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, som ansvarigt lärosäte kommer ett stort antal företag samverka i ett åttaårigt forskningsprojekt kring fysisk aktivitet och hjärnhälsa. GIH tar därmed ytterligare ett viktigt steg framåt i arbetet med att bredda och fördjupa forskningen kring hälsosamma hjärnfunktioners samband med fysisk aktivitet. Det är ett unikt projekt där välmeriterade forskare arbetar tillsammans med  kunskapskompletterande företag.

KK-stiftelsen, GIH och tolv företag satsar tillsammans drygt 120 miljoner på forskning om fysisk aktivitet och friska hjärnfunktioner ur ett hållbart perspektiv. Även ideella organisationer medverkar i forskningsprofilen som heter Center of Excellence in Physical Activity, Healthy Brain Functions and Sustainability, E-PABS.

– Vi vill förstå mer om hur fysiska aktivitetsmönster påverkar våra hjärnor och hur hållbara rörelsekulturer kan stödjas i samhället, i arbetslivet och privatlivet för att på ett effektivt och attraktivt sätt bidra till ett hälsofrämjande för alla. Därför inkluderar vår forskning aktivt även människor med fysiska eller kognitiva funktionsnedsättningar så att nya innovationer av tjänster och produkter kan anpassas också efter deras behov, säger Maria Ekblom, som är docent och projektledare för E-PABS vid GIH.

GIH:s forskningsmiljö är idag en nationellt efterfrågad partner. Nu siktar lärosätet på att bygga en internationellt ledande forskningsmiljö där epidemiologiska, interventionella och experimentella studier kommer att genomföras tillsammans med näringslivet.

– Det är roligt att GIH som landets enda specialisthögskola på idrottens område leder ett så stort och viktigt forskningsprojekt kring fysisk aktivitet och hälsa. Det här ger oss en chans att nå en internationell excellens inom ett strategiskt viktigt område och samtidigt bidra med stor samhällsnytta, säger Per Nilsson, rektor vid GIH.

– Det är glädjande att GIH fortsätter att flytta fram sina positioner och skapa värde tillsammans med näringslivet. Jag ser det här som ett gott bevis på GIH:s möjlighet till en stark profilering inom sitt ämne idrottsvetenskap, inflikar Björn Eriksson, styrelseordförande för GIH och Riksidrottsförbundet.

Finansiering som bygger på samverkan med näringsliv

KK-stiftelsen beviljar drygt 47 miljoner kronor till projektet vid GIH, inom ramen för programmet Forskningsprofiler. Tillsammans med lärosätets eget bidrag och stöd från de tolv företagen landar den totala summan på drygt 120 miljoner under en period på åtta år med start i november 2021.

De medverkande företagen är AbbVie, Avonova Hälsa, BioArctic, Health Profile Institute, Ikea, Itrim, Monark Exercise, Permobil, Saab, Sats, Skandia och Storytel. De ideella organisationerna Generation Pep, RG Aktiv Rehabilitering och Spinalis stödjer också projektet med sin specialiserade kompetens.

– Forskningsprofilen E-PABS är ett unikt projekt med tydlig agenda och en samhällsnyttig potential, där välmeriterade forskare och kompletterande företag samarbetar. Den är ett bra exempel på hur KK-stiftelsen stödjer uppbyggnaden av starka forsknings- och utbildningsmiljöer med hög samhällsrelevans, säger KK-stiftelsens vd Eva Schelin.

Korta fakta

KK-stiftelsen har bedömt och beviljat Gymnastik- och idrottshögskolans forskningsansökan utifrån kriterierna vetenskaplig kvalitet, nytta för näringslivet, resultat och effekter samt genomförbarhet.

GIH bedriver utbildning och forskning inom kunskapsområdena Fysisk aktivitet, hållbarhet och hälsa, Organiserad idrott och prestationsutveckling, samt Skolämnet idrott och hälsa.

Samverkansforskningen inom hjärnhälsa har bedrivits på GIH sedan 2016, och har framförallt studerat kontorsarbetares och skolungdomars psykiska hälsa och kognitiva funktioner i relation till fysisk aktivitet, stillasittande och kondition. Läs mer på www.gih.se/hjarnhalsa

Forskningsprofilen E-PABS är ett projekt där välmeriterade forskare och kompletterande företag samarbetar kring tre teman och nio initiala delprojekt. E-PABS tre teman är:

– Beteendeförändring
– Fysisk aktivitetsepidemiologi
– Träningens neurofysiologi

Kontakt

För mer information kontakta:
Maria Ekblom, forskningsledare GIH, e-post: [email protected], tel: 070-003 95 86
Per Nilsson, rektor GIH, e-post: [email protected], tel: 08-120 537 06

Bättre stöd till ALS-patienters barn fokus för studie

ALS är en sjukdom som även påverkar närstående, inte minst barnen. Kunskap saknas om hur barn mår och reagerar när en förälder får diagnosen. Akademiska sjukhuset medverkar i en multicenterstudie som syftar till att utveckla en modell som kan användas nationellt för att ge barnen bättre stöd. Detta uppmärksammas i samband med internationella ALS-dagen 21 juni.

– Det finns väldigt lite studerat hur barn i denna situation har det och hur vi inom sjukvården kan hjälpa dem. I studien ska vi kartlägga barnens mående och reaktioner när en förälder får ALS. Den sjuke föräldern kan exempelvis inte på samma sätt som tidigare vara delaktig i barnens aktiviteter. Vi vet också av erfarenhet att många barn, även små barn, tar ett ansvar när den sjuke föräldern blir alltmer hjälpberoende, säger Ingela Nygren, överläkare på neurologkliniken på Akademiska sjukhuset forskare vid Uppsala universitet.

ALS, amyotrofisk lateral skleros, är en neurodegenerativ sjukdom där nervceller i hjärnan, hjärnstammen och ryggmärgen dör. Detta leder till muskelförtvining och förlamning.
Varje år insjuknar cirka 220 personer i Sverige i ALS, flertalet är mellan 50 och 70 år men kan även drabba personer i yngre åldrar.

Det finns flera olika typer av ALS, med varierande orsak. Symtomen och de ALS-relaterade besvären skiljer sig därför från patient till patient. Förlamningen kan börja i arm eller ben, vilket är det vanligaste, men även talet och möjligheten att svälja kan påverkas.

Det aktuella forskningsprojektet heter ”Att upprätthålla barns hälsa när en förälder drabbas av ALS. Utveckling av en modell för att befrämja barncentrerat stöd.” Det är en så kallad multicenterstudie där universitetssjukhusen i Göteborg, Uppsala och Umeå deltar. Huvudansvarig för studien är Anneli Ozanne, docent vid Sahlgrenska Akademien, Göteborgs universitet. Projektet startade under 2020 och datainsamling pågår.

– I studien kommer vi att intervjua barn i åldern 8-25 år som helt eller delvis bor med sin sjuke förälder. Vi kommer även intervjua föräldern med ALS och den friska föräldern.
Dessutom kommer barnen att få fylla i ett frågeformulär, anpassade efter ålder. Detta sker dels i anslutning till intervjun, dels efter sex respektive 12 månader, berättar Ingela Nygren.

Målet med studien är att, utifrån ny kunskap, utveckla en modell för att ge dessa barn bättre stöd som kan användas nationellt.

Från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet medverkar, förutom Ingela Nygren, Birgitta Jakobsson Larsson, medicine doktor och lektor, sjuksköterska i ALS/MNS-teamet

Ny beredningsform av Tysabri ingår i högkostnadsskyddet

Tysabri (natalizumab) i den nya beredningsformen injektionsvätska för subkutan administrering som används vid mycket aktiv skovvis förlöpande multipel skleros ingår i högkostnadsskyddet från och med den 18 juni 2021.

Multipel skleros (MS) orsakar inflammation i hjärnan som skadar nervcellerna. Denna inflammation uppstår då vita blodkroppar kommer in i hjärnan och ryggmärgen. Symtomen på MS kan variera från patient till patient och kan bero på var den aktuella inflammationen sitter. Tysabri hindrar de vitablodkropparna att komma in i hjärnan. Därigenom minskas de nervskador som MS orsakar.

Tysabri injektionsvätska i förfylld spruta är en ny beredningsform som administreras till patienterna under huden till skillnad från den redan subventionerade beredningsformen av Tysabri som ges som intravenös infusion.
TLV bedömer att Tysabri i den redan subventionerade beredningsformen är relevant jämförelsealternativ till Tysabri injektionsvätska samt att den nya beredningsformen har jämförbar effekt och säkerhet som den redan subventionerade beredningsformen.

Läkemedelskostnaden är densamma vid behandling med båda beredningsformerna. Mot denna bakgrund beslutar vi att kostnaden för den nya beredningsformen av Tysabri är rimlig. TLV beslutar därför att Tysabri i den nya beredningsformen injektionsvätska för subkutan administrering ska vara subventionerad och ingå i högkostnadsskyddet.

Beslutet gäller från och med den 18 juni 2021.